Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
796
Svarterå.
Svartlilsa.
belät Raneborg, meo hädanefter skall du kallas
Svarteborg." Hunnen till Köpstadsbacke, gjorde
bon ball vid en dervaraude källa, aftog sin
rustning, lade kronan pà en sten och svalkade sig med
vattnet ur denna kalla, soin deraf blifvit kallad
Godtakatla. Men rneilan bon bär rastade,
framstörtade Råne, som varsnat lågorna från sin
brinnande borg, och klöf i vredesmod med svärdet
hufvudet på den stridsamma drottningen, hvarvid
hennes kämpar togo flykten och blefvo nedhuggne på
Slenehed, der några vackra fornlemningar, som
synas vittna om en forntida valplats, ännu qvarstå.
På en jemn ljungmo finnas nemligen 9 stenhällar
uppresta i rät linea från norr till söder, och straxt
nordvest om denna stenrad upptäcker nian ’25
ättehögar, af hvilka elt par utgöra ovala, men 2:ne
andra äro fulla cirkelformer med midtstenar;
derjemte ses der ock lemningar efter en större s. k.
domkrets samt några spridda bautahällar. Dylika
fastan mindre rörkullar och högar finnas äfven på
flera andra ställen inom denna socken, och pä
Brac-ke gårds ägor bar för några år sedan anträffats
en myckenhet ben, soin, enligt traditionen, skola
vara lemningar efter Carl Xll:s olycklige soldater,
hvilka efter hjeltens död bär omkommo af elände.
Adr. Uddevalla.
M vartera socken, ej långt från Warberg. Der
hölls d. 20 Okt. 1565 en blodig träffning emellan
Svenskar och Danskar, hvilken äfven blifvit
kallad slaget vid Axtormi. Nära byn af delta nainn
ar ett vad öfver Ooden Alran. Dit skyndade
Danske generalen Daniel Rantzow för alt koinma
öfver, Svenske generalen Jakob Hästesko för att
hindra bonom, och båda kommo på en gång.
Rantzow vågade ej gå öfver i Svenskarnes åsyn, ulan
lägrade sig fördelaktigt pà en höjd, omgaf sitt
läger med en vagnborg och besatte denna med
fältstycken. Pä en böjd midt emot, i lika
fördelaktig ställning, lägrade sig Svenskarne. De voro
mera än dubbelt så många som Danskarne.
Ingendera anföraren ville öfvergifva sin goda
ställning, utan väntade att den andra skulle angripa.
Slutligen började Svenskarne, i förlitande pà sitt
slora antal, att ropa pä strid och llästcsko beslöt
att anfalla. Ilan tågade ned från böjden med
fotfolket midt uti och det Tyska rytteriet på
flyg-lame. Rantzow ordnade hastigt sitt folk och
ned-skjöt många af de angripande-, men Svenska
fotfolket trängde dock tappert fram, till och med
inom vagnborgen, saint bemäktigade sig fiendens
kanoner. 1 detsamma vände det Tyska rytteriet
om och flydde. Ranlzow passade på och angrep
då Svenska fotfolket på båda de öppna sidorna.
Härigenom koin det i oordning och nödgades draga
sig tillbaka från vagnborgen samt lemna hvad som
blifvit eröfradt. Svenskarne måste nu allt mer
och mer vika tills natten slutligen gjorde en ända
på striden. Båda parterna tillegnade sig segern.
Danske konungen böll tacksägelse deröfver, och
Svenska konungen lät anställa en triumf. Enligt
Svenska uppgifter förlorade Svenskarne 1,700 man,
tnen Danskarne 2,300 nian. Svenskarne togo många
Danska herrar till fånga och eröfrade flera fanor,
deribland den Jutska adelsfanan; men deremot toge
Danskarne lika många fångar och fanor, samt
dessutom 30 Svenska kanoner.
Svarte Skåning, var en ibland de fremmande
höfdingar, soin under drottning Margaretbas fejd
rned konung Albrekt uf Mecklenburg flera gånger
omtalas i Våra Svenska häfder. Första
liendtlig-heten mellan Albrekt och Margaretha yppade sig
i Westergötland, der drottningens folk låtit
uppföra en fästning, icke långt ifrån Axevall,
hvarigenom hennes befallningshafvande på fästningen,
Svarte Skåning, fick tillfälle alt afskära all
tillförsel till Axevall, hvaraf konung Albrekt log sig
anledning alt 1388 förklara drottningen krig. Uti
Nyköpings riksdagsbeslut 1396 omnämnes ban
äfven, då honom tillförsäkrades förläningen af Mark,
som ban fått af dronningen.
Svarte gknuiug. äfven benämnd Åke Jensson,
som förde i sitt vapen en kry pande orm med trå
hufvuden i svarl fält, var riddare, riksråd och
lagman i Södermanland 1i5l, samt höfvidsman pà
Ringstaholm 1453. Nämndes 146? såsom
höfvidsman på Axevall. Ar 1465 fick han
försäkring af erkebiskopen i Upsala och
riksföreståndaren Jöns Bengtsson Oxenstjerna, att vara qvilt
och fri, när ban hade öfveranlvardat slottet
Axevall till Ivar Grens tjenare. Är 1474 var ban
lagman i Södermanland, hvilken befattning ban
ännu 1490 innehade. Är 1475 S:t Malbias
apostels dag, fick ban i Warnhem af llr Slen Sture
föreningsbref på Gudhems härad. Hans dödsår är
ej kändt, men ban begrofs i Krokeks kloster.
Svartlinll, ett säteri i Torpa socken i
Westman-land vid Arboga-ån, I mtl. frälse. På en holme
i denna å bar fordom legat en vikingaborg.
Svartliünie (mylh.). Stamfader för alla Seidmäa
och trollkarlar.
Svartklubben, en stillastående spegelfyr på ett
skär med samma namn, är 40 fot från grunden
till altanen. Fyren brinner på 70 fols liöjd
öfver vallenytan, och bör i klart väder synas pà 3
à 3j mils afstånd. Ett stycke från fyrtornet,
hvilket är bvitrappadt, stå boställshuset, uthuset,
och en lotsuppassningsstuga, alla af träd och
rödfärgade. Fyren är anlagd till rättelse för fartyg,
som frän Älandsbaf söka Öregrunds skärgård,
äfvensom för dem, som gå öster om Gräsön.
Fyren ligger: Lat. N. 601 10’ 20". Long. O. om
Ferro 36" 5S’ 15". Long. O. om Greenvichs
meridian 18° 48’ 30".
Svartia jernbruk. Se: Selet.
Svartlitaa härad i Södermanland och Stockholms
län , består af socknarna Grödinge, Huddinge,
Brännkyrka, Nacka och Erstavik, Botkyrka och
Salem liggande omkring Stockholm, dels vid
sällsjön, dels vid Mälaren, och utgörande norra och
vestra delarna af Södertörn, består tillhopa af
216 { mtl., uppskattade till 2,324,925 R:dr, med
en folkmängd af 7,251- personer och en areal af
101,991 tunnl., hvaraf 9,350 äro sjöar och kärr.
Jordmånen är god och åkerbruket i ständig
tillväxt. Utgör med Solbolms och Ökneby härader
en lagsaga under Svea bofrält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
