Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
800 Svecia antiqua et bodierna.
Svedberg.
Svecia antiqua et bodierna af grefve
Dahlberg är ett bland de förnämsta och mest
namnkunniga Svenska planchverk af stor förtjenst. Han
arbetade derpå uti flera är med stor ifver uti
konung Carl XI:s minderårighet, då ban af
förmyndarregeringen lemnades utan all befattning i
statens tjenst. Arbetet framställer ypperliga arbeten
af nästan alla Sveriges märkvärdigaste slott,
bygg-ningar, egendomar, städer o. s. v. pä bans tid, i
allmänhet med mycken noggrannhet utförda, ehuru
ban stundom tillagt då påtänkta föiändringar,
hvilka sedan aldrig inträffat, hvarigenom händt,
att de nägongäng icke till alla delar
öfverensstämma med verkliga förhällandet.
Kopparplåtarna lill detta verk voro under en läng följd
af år förkomna; men påträffades slutligen på en
vind i Stockholms rådhus bland en bop skräp,
och förvaras nu på kongl, bibliotheket.
Svedala socken, ett patronelt pastorat af 3 kl. i
Malmöbus län, Lunds slift, Weminenhögs härad
och Bara kontrakt, 1 mil frän Malmö, består af
26 J bemman, uppskattade till 35+,010 R:dr, med
en folkmängd af 2,610 personer och en areal af
8,702 tunnl., hvaraf 423 äro sjöar och kärr.
Jordmånen är god både lill åker och äng, och
betydlig ek- och bokskog finnes. Inom socknen
ligger Lindholms berustade säteri (se detta ord)
och Södra Lindved, T3(T mtl. skatte, med
underlydande 2 mtl. frälse, är fideikommiss åt aflidné
hof-sekreteraren Flinks äldste manlige arfving; har
stor bokskog, torfjord och ängsmark, men mager
åker. I stiftsmatrikeln säges, att patronatsrätten
utöfvas af ägaren till Roslätt, men i den nya
upplagan af Gillbergs beskrifning öfver Skåne,
utgifven af Bruzelius, uppgifves den tillhöra Skabersjös
ägare. Adr. Malmö.
Svedberg, Je»per, föddes d. 23 Aug. 1653
på gården Sveden, vid pass en fjerdedels mil från
Fahl un, der hans fader, bergsmannen Daniel
Isaksson, bade sitt hemvist. Hans moder, Anna, var
dotter till kyrkoherden i Svärdsjö, magister
Petrus Bullernæsius. Båda hans föräldrar voro
gud-fruktiga samt barnatukten i deras bus gudelig,
sträng och allvarlig. Ilan bade många syskon,
men, ehuru fattiga, ansågo dock föräldrarne den
talrika barnskaran såsom en rikedom, och då med
tiden deras villkor förbättrades, betraktade de
denna lycka såsom en dem för barnens skuld
tillskyndad guds välsignelse. Sedan ban genomgått
Fabla skola, sändes ban 1666, vid tretton års
ålder, till Upsala under en enskild lärares
handledning; men skickades 1669 till den nyss inrullade
akademien i Lund, der han ägde en slägtinge,
professoren i orientaliska språken M. P. Ilolm,
hvilken ledde den unge Jespers undervisning, som
nu började göra snabba framsteg. Äfven den lärde
Pufendorf, hvars förtroliga umgänge han fick
åtnjuta, hade ett afgjordt inflytande på bans
vetenskapliga utbildning, äfvensom på hela hans lif för
öfrigt. År 1674 återvände ban till Upsala, sedan
ban förut gjort en kort resa till Köpenhamn och
några andra städer på Seland. I Upsala blef han
efter någon tid antagen till informator uti tbeologio
professor Brunners hus, hvarest, efter hans egen
förklaring, ban lärde mycket godt, så väl i
afseende på seder som kunskaper, framför allt att
föra ett gudfruktigt, ärbart och allvarligt lif.
Sedan ban med beder tagit sin kandidat-examen och
disputerat, blef ban 1632 filosolie magister.
Följande året prestvigdes han, och utnämndes till
pastor vid lifregementet. Kedan förut hade ban
flerfaldiga gånger, genom hållna predikningar,
gifvit prof på sina ovanliga andliga gåfvor. Ären
1634 och 1685 företog ban, med konungens
till-låtelse, en utrikes resa. Uti England gjorde det
stränga kyrkliga lifvet, isynnerhet den helgd,
hvarmed söndagen firades, på honom elt djupt
intryck; i Frankrike lärde ban att högakta sjelfva
den Romersk-katolska kyrkans utmärkta vård otn
de fattige och nödlidande; sedan genomreste ban
Tyskland och Holland. Efter hemkomsten
förordnades ban att uppvakta vid hofvet, med lika
tjenstgöring som de kongl, bofpredikanterne, och
härunder kom ban i tillfälle alt framföra mången
vigtig sanning för deu ädle och rättänkande Carl
XI, hvilken alltid lyssnade till den oförskräckte
predikantens ord och oftast skyndade att kraftigt
understödja hans bemödanden, såsom t. ex. då ban
yrkade på skolväsendets förbättring förmedelst
beredande af bättre villkor för skollärarne, en sats,
som fann sådant välbehag hos konungen, att ban
samma dag förordnade den frimodige yrkaren till
sin ordinarie hofpredikant. Hans oforskräckta
predikningar mot tidens missbruk förskaffade bonom
ej sällan bat och förföljelse äfven af mäktige
herrar; men konungens nåd mot honom förblef dock
alltid lika oförändrad. Är 1690 förordnade ban
bonom till kyrkoherde i VVingåker, utan hans
ansökan, och der vann ban snart genom sitt milda
och fromma beteende sina sockneboers kärlek lill
den grad, att få prester varit så älskade som han.
Också trifdes han så väl ibland dem, alt ban flera
gånger undanbad sig de förmånligare
beställningar, hvilka konungen erbjöd bonom, deribland
äfven domproslsysslan i Westerås. Emellertid
fortfor han att tidt och ofta predika för konungen,
som visade bonom ett nästan obegränsadt
förtroende, hvilket ban äfven aldrig med veit och vilja
missbrukade. Frågades ban om råd till något
embetes eller sysslas besättande, kunde det väl
bända, att han ej alltid föreslog den allrabästa;
men alltid den, om hvars duglighet och förtjenst
han var öfvertygad. Sjelf yttrar ban i afseende
härpå uti sin lefvernesbeskrifning: "När Hans Maj:t
frågade mig om någon tjenlig prestman till
kyrkoherdelägenheter, och jag nämnde dem jag val
kände, sägande: den är af den gamla verlden och
allvarsam, den vardt flux kallader och med kongl,
fullmakt försedder. Hvaraf ofta hände, att många
ovetande, hvadan det kom, kommo till ståtliga
och vackra lägenheter." Hans verksamhet i
Wing-åker, der ban upplefde sina ljufvaste stunder, blef
emellertid ganska kort. Konungen utnämnde
honom nemligen mot slutet af är 1692 till theologie
professor i Upsala, och ehuru mycket han, som
redan i många år nu varit fremmande för all aka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
