Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
814
Sveno Svenonis.
Svenska akademien.
som sådan erkänd af Uppsvearne, hvaremot
Sverker påstås hafva visat sin tacksamhet genom alt
förbättra och utvidga Upsala domkyrka. Äfven
påstås det, att samme kooung, på denne biskopens
tillstyrkan, företagit sig anläggandet af Allvastra
kloster i Östergötbland. liiskop Sveno Kolsson
uppgifves hafva dött år 1140. Han benämnes i
några handlingar äfven Sven Hölle.
Sveno Svenonis, född i Skärfs socken af
bonde-föräldrar 1565, blef, sedan han understor
fattigdom studerat i Skara orb vid några utländska
akademier, lärare uti Skara kalhedralskola, och
slutligen 1590 rektor derstädes. Sedan ban uti 7 är
med mycket beröm föreslätt Skara skola,
befordrades ban till domprostsembetet, hvilket ban
skötte till sådant allmänt nöje och beröm, att han
16IS erhöll enhällig kallelse till biskop, sedan
ban redan 9 år förut varit uppförd på förslaget,
tillika med sin då utnämnde företrädare. Uti 20
års tid förvaltade ban sedan sitt biskopsembete
så väl, att hans namn länge inom stiftet var i
kär åminnelse för bans berömliga vaksamhet,
försigtighet, fromhet och gifmildhet. Bland annat
säges ban på egen bekostnad hafva låtit gjuta
Skara domkyrkas utmärkta storklocka. Han
afsomnade år 1639.
Svenonius, Knevald, son af en jernhandlare
vid nainn Sven, föddes i Småland d. 24 Dec. 1617.
Studerade uti Wexiö samt sedan vid Äbo och Lunds
akademier, somt blef 1647 magister, hvarefter ban
följande året anställdes såsom adjunkt vid Upsala
akademi, dä ban gaf kollegier i vältalighet,
fysik, metafysik och logik, samt sjelf ifrigt
studerade Arabiska, Syriska och Hebreiska. Kom åter
till Äbo 1650, och företog sig följande året en
resa till Danmark och Tyskland. Predikade
härunder uti Wittenberg på Tyska från Lulbers
predikstol och responderade under alla tbeologie
professoren^. Kom sedan till Böhmen och Wien,
hvarifrån ban i sällskap med några Turkiska
köpmän ämnade resa till Konstantinopel; men måste
vända om vid Turkiska gränsen. Besökte slutligen
llolhnd och kom 1654 tillbaka till Wexiö, der
han prestvigdes samma år. Blef genast derpå
elo-qventiæ professor i Äbo, samt 1660 tbeologio
professor. År 1663 reste ban öfver till
Stockholm i tvisten om Terseri katekes, och följande
året erhöll ban kallelse till Wiborgs biskopsstift,
men afslog detta anbud och valde hellre at|
blifva pastor för Svenska och Finska församlingen i
Åbo, hvartill bao ock 1666 utnämndes. Blef
slutligen 1687 kallad till biskop i Lunds stift,
hvilket han dock ej hann tillträda, innan han d. 28
April 1688 afled i Aho. Han hade dä d. 26 Febr.
samma år bållit sin 2,497:de predikan. Hugfull
och väl rustad med en stor mångsidig lärdom,
drog ban länge vida kring såsom en
lutberanis-mens viking. Om ban borde, att en jesuit ville
förfäkta katholska läran i Schweitz, sä vandrade
han dit från Wittenberg, och sporde han i Schweitz
att en Calvinist vid Odern ville försvara någon
stridig, reformerta lärans sals, så ilade han dit.
Såsom disputator var ban ej blott stark genom
dicta probantia, utan äfven genom sin logik. Han
skref vers på Svenska, Tyska, Finska, Latin,
Grekiska, Hebreiska, Kaldeiska, Syriska och Arabiska,
samt disputerade på Hebreiska med de lärdaste
rabbiner. En stor mängd akademiska
disputatio-ner och afhandlingar vittna om bans stora
verk-sambet och utomordentliga lärdom.
Svenq vall. Se: Möqvdll.
Svensborg, en gammal kungsgård i Nerike,
skänktes af konung Joban I Sverkersson till det af bans
fader grundlagda Riseberga kloster.
Svenska akademien instiftades af konung
Gustaf III d. 20 Mars 1786. Akademiens oflentliga
invigning skedde å stora börssalen d. 5 Apr.
samma år. Ledamöternes antal bestämdes till 18,
hvilket aldrig får ökas. Af desse är en ständig
sekreterare. Ordföranden, hvilken bär namn af
direktör, och vice ordföranden, hvilken benämnes
kansler, ombytas hvart halft år, eller d. 1 Juni
och d. I Dec. Akademiens sammankomster äro >f
tvenne slag, oflentliga och enskilta. De förra
hållas å stora börssalen hvarje år d. 20 Dec., som
är akademiens högtidsdag, och för öfrigt då
någon ny ledamot skall i akademien göra sitt
inträde. De enskilta sammankomsterna bållas uti
riksmarskalksrummen i kongl, slottet.
Konung Gustaf III utnämnde sjelf 13 ledamöter,
och tillät dem att genom val af 5, komplettera
antalet. Nedanstående tablå utvisar af hvilka
hvarje fåtölj inom akademien innehafts eller nu
innehafves.
1. Riksrådet grefve A. J. v. nöpken 1786 — 1789.
Landshöfdingen grefve N. P. Gyldenstolpe 1799
— 1810. Erkebiskopen J. 0. Wallin 1810—
1839. Professoren A. Fryxell 1840.
2. Riksrådet grefve C. F. Scheller 1786 — 1786.
Presidenten frih. A. N. Edelcrantz 1786 — 1831.
Pastor primarius C. P. Hagberg 1821 —1841.
Biskopen C. E. Fahlcrantz 1S43.
3. Biskopen O. Celsius 1786 — 1794. Biskopen i.
A. Tingstadius 1794—1827. Envoyén frih. C.
G. v. Brinkman 1828 — 1847. F. d.
slatsmi-stern för Ulr. Ärend. frih. A. E. Ihre 1949.
4. Kongl, sekreteraren J. II. Kellgren 1786—1795.
Lektor J. Stenhammar 1797—1799.
Riksmarskalken grefve C. Fleming 1799—1831.
Biskopen C. A. Agardh 1831.
5. Riksrädet grefve M. v. Hermanson 1786—1789.
Biskopen M. Lehnberg 1789 — 1808.
Erkebiskopen J. A. Lindblom 1809 — 1819.
Erkebiskopen C. v. Rosenstein 1919 —1936.
Professoren Frih. J. Berzelius 1937—1949.
Amanuensen vid kongl, bibliotheket kongl. sekr. J.
E. Rydqvist 184».
6. Biskopen J. Wingård 1786—1818. Statsrådet
grefve A. G. Mörner 1818—1838. Professoren
A. A. Grafström 1839.
7. Riksrådet grefve A. Fersen 1786—1794. Kam-
marherren A. G. Silverstolpe 1794—1816.
Biskopen A. C. af Kullberg 1817.
8. Riksmarskalken grefve J. G. Oxenstjerna 1786
— 1818. Biskopen E. Tegnér 1818 — 1846.
Professoren C. W. Böttiger 1847.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
