Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
822 Svensk Kcclesiastik-tidning.
Svensksund.
jern- eller ståltråd, skall vara inbrändt: brukets
stämpel, trådens nummer, samt dessutom på hvarje
inneliggande jerntrådsring samma märken häftade.
På bunkar eller lådor, innehållande stål, skall vara
inbrändt: brukets stämpel, stålets groQek och vigt.
Bergsmansjern skall, för att kunna exporteras,
utom den vanliga hammarstämpeln, märkas midt
på stången med bokstäfverna BinJ. Å grytor bör
hyttans märke eller nummer sättas, c)
Fabriksvaror, hvaraf numera endast följande böra förses
med Svensk tillverkningsstämpel, nemligen:
väfnader af hvad beskaffenhet som helst, spelkort,
toppsocker, tobak i karduser, cigarrer i lådor,
sulläder, tillverkadt vid s. k. Engelskt
lädergarf-veri och saffianer. Af dessa varor bör
väfnads-alngods vara försedt med tillverkarens namn, och
de öfriga med hans stämpel eller märke. Af
vanliga spelkort böra hjerter äss, och, af andra
kort-sorter, det kortblad, som bar största delen af
åt-sidan blank, förses med en bevillnings- och en
tillverknings-stämpel, hvarefter kortlekarne
inneslutes i konvolutpapper af ljusblå och ljusröd färg,
försedt med konstgravur, innefattande orden
"Be-villningsstämpel" och "Spelkort." Nyttjar någon
ostämplade spelkort, böte 5 R:dr. i/J
llandtverks-varor. Instrumenter skola tecknas med mästarens
stämpel. Allt bandtverkeri-arbete, som kan
stämplas, skall med mästarens stämpel eller bomärke
betecknas. I öfrigt böra alla slags mätt, mål och
vigt krönas. På pottaske-kåril bör tillverkarens
namn eller antagna fabriksmärke inbrännas, jemte
namnet på stället hvarest och årtalet dä varan
blifvit tillverkad. Då vraktjära och tjärpärma till
utrikes ort utföres, bör i tunnans botten
inbrännas stämpeln VT eller TB. Utom hvad nu är
sagdt, finnas i lagarne många föreskrifter
meddelade om stämpling, kröning och märkning, som i
speciella fall böra användas.
Svensk Ecclesiastik-tidninsc, utgifves 2
gånger i månaden i Stockholm och afhandlar med
största noggrannhet de förändringar, som genom
befordringar eller dödsfall o. s. v. inträffat i de
särskilda stiften. Äfven innehåller tidningen ett
kort referat öfver de af Kongl. Maj:t angående
ecclesiastika förhållanden och personer utgifna
utslag, recensioner öfver utkomna theologiska böcker
o. s. v. Tidningen bade i början af sin
verksamhet föga afsättning, hvarföre den efter några års
fortvaro upphörde med Dec. 1838, men började
ånyo 1842.
Svenske, Heder, son af Bengt Persson
Svenske, var 1521 häradshöfding i Lysings härad,
1529 slottslofven på Elfsborg och 1530 fogde
öfver Tavastehus med dess län. Blef 1531 fogde
öfver Linköpings gård och de bärader, som
derunder hörde, samt förordnades 1533, jemte flere
andre herrar, till slottslofven öfver Kalmare slott,
stad och län med Öland, att hålla detsamma
drottning Katharina tillhanda, som fätt detta i
morgongåfva. Han blef skjuten vid Warberg
thors-dagen för Luciæ dag 1534. Dans son,
Svenske, Hans, var 1564 befallningsman öfver
Österbotten. Dennes broder,
Svenske, Peder, den yngre, annars kallad Lille
Peder Svenske till Rånum, blef 154? fogde och
befallningsman på Raseborgs slott och förestod
samma embete ännu 1 549. Var sednare åren 1562
—1565 krigsöfverste, och lefde ännu är 1577.
En af bans ättlingar,
Svenske, Anders, son af Lennart Pedersson
Svenske, introducerades 1638 på riddarhuset. Denna
gamla ätt härstammar från Westergötland, och eo
Lars Ambjörnsson Svenske, som lefde redan 1490,
räknades då bland landets utmärktare män.
Svensk-Lutherska kyrkan i Orienten,
eller missionen i Konstantinopel, bar ifrån början
baft att kämpa med många svårigheter. Så snart
defensif^förbundet år 1739 ingicks med
Ottomaniske porten, utverkades fri evangelisk
religionsöfning i denna del af Orienten, med tillstånd
derjemte att i Konstantinopel fä bygga en luthersk
kyrka, hvilket tillförene aldrig varit lofgifvet.
Till denna församling räknades från början ej
allenast de Svenskar och Finnar, som i denna
folkrika hufvudstad bade sitt hemvist, utan ock alla
ditkommande resande och sjöfarande af Svensk
härkomst. Församlingen var således ganska spridd
och dess medlemmar ganska olika; okunnighet i
kristendomen och oordentligbet i vandel utmärkte
de fleste. Många förstodo ej en gång fullkomligt
sitt modersmål. Församlingen var som oftast
blottställd , än för den härjande pesten, än för
Tnr-karnes intolerans, än för munkarnes förföljelser,
som sökte alla tillfällen alt locka lutheraner att
öfvergå till påfviske kyrkan.
Svensksund, ett af Sveriges sjökrigshistorias
märkvärdigaste namn, bar varit vittne till Svenska
flottornas tapperbet och bragder, både dä de
åtföljts af nederlag och af svåra förluster samt af
lysande segrar. Den 24 Aug. 1789 angreps der
Svenska skärgårdsflottan under amiral Ehrensvärd*
befäl af en tredubbelt starkare Rysk flotta, samt
måste, efter en tio timmars skarp fäktning och
sedan hon förstört flera Ryska fartyg, retirera
med förlust af många skepp. Fottan hade dervid
ådagalagt sådana bedrifter, att Gustaf III efter
nederlaget belönade sin tappre men olycklige
amiral med Svärds-ordens stora kors. Följande året,
1790, d. 9 Juli, som var Ryska kejsarinnans
kröningsdag, tänkte Ryssarnes amiral, prinsen af
Nassau, få fira denna sin berrskarinnas högtidsdag
med en fullkomlig seger öfver Svenske konungen,
åt hvilken ban redan på sitt eget chefsskepp låtit
inreda ett serskildt arrestrum. Han angrep
derföre med 230 fartyg den Svenska flottan, som
blott räknade 190 fartyg, vid Svensksund; men
trängde så oförsigtigt in i dervarandé trånga
farvatten, att hans mänga skepp icke fingo
tillräckligt utrymme att manövrera. Emottagna af
Svenskarne med en häftig och mördande eld, sökte de
åter draga sig tillbaka, men hindrades af den starkt
päliggande vinden. Elt stort antal Ryska skepp
skjölos då i sänk, andra strandade mot klipporna
och flöto på vattnet upp- och nedvända Striden
varade ined raseri bela dagen och förnyades den
följande, då Svenskarne vunno en fullkomlig seger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
