- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
833

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svinhufvud.

Svithiod.

833

med sig irran Westerås till Stockholm, för att
gömma honom nndan Gustaf Wasa, när denne vid
Westerås första gången hade segrat öfver de
Danske. Biskop Otto qvarstannade i Stockholm, och
måste under stadens belägring i stank och elände
sluta sin lefnad, sommaren är 1522.

Svloliufvud, Ingel Hansson, pà Gylla, en
son af Hans Jeppasson på Kopparberget, var
konungens fogde uppe i Dalarna 1527, samt blef,
för tillställande af Dalkarlarnes uppror emot
Gustaf I, 1534 halshuggen och steglad i Stockholm,
tillika med Måns Nilsson i Aspeboda och Anders
Pehrsson. Hans son,

Svinhufvud, Hilla Ingelsson, som nti sitt
vapen förde ett svart svinhufvud i gult fält, blef
1562 befallningshafvande på Åbo slott, 1573
konungens fogde i Westerås, och 1576 fogde på
Lindesberg.

Svinhufvud t Westergöt|l|and. Denna ätt
adlades 1581 med Daniel Tborkelsson och
introducerades med dennes sonson, öfversten Carl
Svinhufvud, 1633 på Svenska riddarhuset.

Svinliulta socken, annex till Vestra Ryds
moderförsamling i Linköpings län, 9 mil från
Linköping, består af 23^- bemman, uppskattade till
79,960 R:dr, med en folkmängd af 930 personer
och en areal af 32,t22 tunnl., hvaraf 1,080 äro
sjöar och kärr. Socknen ar till största delen
skogsbygd, men uppfylld af 14 stycken större och
mindre insjöar och omkring 20 s. k. gölar.
Åkerjorden består af svartmylla. Folket är idogt och
händigt, så att bär finnas mänga snickare,
smeder, garfvare, kam- och vaxstapel-makare, m. fl.
Välmågan är således temligen allmän. Kyrkan är
ef träd, men sakristian af sten. Här finnes en
ödelagd koppargrufva. Adr. Eksjö.

Svinmagen. Sä benämndes det första
Svenskt-Latinskt-Grekiska lexikon, som fanns bär i landet.
Det bestod af en utaf lektorn i Skara, Elaus Petri
Heising, gjord öfversättning från Tyskan af
Johannis Serrarii Synonymorum tibettui ex optimis latinit
el græcis scriptoribus congestus, hvilken utgafs 1587.
Denna bok var länge den enda hjelpreda man vid
sina studier här i landet bade att tillgå.

Svinrot (Scorzonera Humilis) förekommer pä något
fuktigare skogsängar i rikets södra och mellersta
landskaper, och är af värde som betesväxt.
Roten är mörk och toppformig, blomman gul och
tunglik (som Lejontandens), och en mjölkbvit
bitter saft utflyter då växten såras.

Svlnsfjiider, på Tyska Sveinsfeder, kallades
ett vapen, som brukades i Gustaf Adolfs krig.
Del användes af fotfolket emot aofall af fiendtligt
rytteri. Det bestod af ett långt skaft, försedt
med en jernudd i ena ändan och afspetsadt i den
andra, så att det kunde stötas ned i marken.
Användandet skedde så att Sviosfjädern nedsattes i
jorden med sned riktning, så att spetsen vändes
emot den anrusande hasten och muskeleraren
deremot stod bakom Svinsfjädern och lossade skottet.
Svinsfjndem förekom isynnerhet nnder Polska
kriget, men bortlades nnder det Tyska, och användes
sedan blott vid hastiga förskansningar.

Svinstads socken, ett patr. pastorat af 2 kl. i
Linköpiugs län och stift, Bankekinds bärad och
kontrakt, 1 mil från Linköping, består af 46}
bemman, uppskattade till 219,010 R:dr, med eo
folkmängd af 1,185 personer och en areal af
11,710 tunnl., hvaraf 1,190 äro sjöar och kärr.
Till de förstnämnda böra Svinstads och Öfver sjön
samt Ertången. Jordmånen är för det mesta eo
bördig lera. Kyrkan är nybyggd och invigdes
1758. Den då förfärdigade altartaflan
renoverades 1802. Orgelverket är en skänk af
kammarherren Joban Steucb. I kyrkan förvaras en bild
af Olof den Helige. Riksrådet och fältmarskalken
grefve G. A. Taube har bär sin graf. Tornet är
bibehållet från den gamla kyrkan. I socknen
ligger säteriet Grafsten (se detta ord), hvars ägare
bar patrooaträtt till församlingen. — Adr.
Linköping.

Svintistel, se: Mjölktistel. Växten är tjenlig till
grönfordring, och ätes i detta skick gerna af
kreaturen, särdeles kor.

Svinii, en skoglös mindre ö på norra sidan om
Kalmar och i dess socken, begagoas till bete af
staden och kungsladugården Skälby. På södra
ändan af ön är det s. k. Kongabordet, en stor flat
sten med omkringlagda 5 st. smärre, der Carl
XI en gång skall ha spisat. På öns norra ända
är en gammal skans. Utanför Svinö, Jutnabben
och Ekerums hamn låg Danska flottan, 38 segel
stark, är 1677, för ankar.

Svlpdager är ett gammalt nordiskt namn, son
uti sagorna tillägges flere af forntidens ryktbare
kämpar. En Svlpdager, Svarans son, säges hafva
besegrat Danskarne, fällt den unge Gram, sin
faders baneman och derpå gjort sig till konung i
Westergötland; men sedan blifvit slagen och
dödad af den tappre kämpen Hading. En Svipdager
var bland konung Hugleiks förnämste kämpar, då
ban blef anfallen af sjökonung Hake, och slogs
så tappert emot denne pà Fyrisvall, att sex af
Hakes starkaste krigare måste förena sig till
gemensamt anfall, för att kunna fälla bonom.
Svipdager bette äfven en af Danske konungen Rolf
Krakes tolf kämpar, hvilka åtföljde bonom pi
bans vida beryktade färd till konung Adils i
Upsala, der de modigt slogo sig igenom alla försåt
och fiendtliga angrepp. Svipdager den Blinde var
Tiundalands siste konung och Ingiald Illrådas
fosterfader, hvilken, med sina söner, bistod denne
Ynglinga-ättens siste regent i Svithiod vid
braoden i Upsala och de öfriga småkonungarnes
utrotande, samt slutligen stupade i striden mot konung
Granmar i Södermanland.

Svithiod var fordna benämningen på den del af
Sverige, som beboddes af Svearna. Ordet, bildadt af
Svia och Thiod (folk), betyder dock egentligen Svea
folk. Till Svithiod räknades först endast Upland och
eo del af Westmanland, men med tiden ansågos
äfven Södermanland, Gestrikland och Dalarna böra dit.
Sedan Svitbiods konung, Ingiald Illråda, dödat
småkonungarne i Nerike och Westergötland, och
lagt dessas läoder nnder sig, hörde nämnda
landskap länge lill Svea välde; meo ansågos dockat-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0831.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free