Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
834
Svolderö.
Svärds-orden.
drig såsom delar af det egentliga Svithiod.
Svithiod var skildt från det södernt liggande Gautbiod,
eller Göthernes land, genom de stora skogarne
Kolmården och Tiveden.
SvolderO, hvilken förmodas hafva varit den lilla
ön Ruden utanför Ooden Oders utlopp vid
Pommerska kusten, är märkvärdig i Svenska historien
för det stora och namnkunniga sjöslag, som
der-invid hölls om hösten är lOUO. Svenske
konungen Olof Skötkonung och Danske konungen Sven
Tveskägg, i förening med de tvenne Norske
jarlarne Erik och Sven, angrcpo der med en samlad
talrik llotta den Norske konungen Olof
Tryggvasson, hvilken blifvit försåtligt lockad i ett bakhåll.
Med sitt stora och vidtberömda drakskepp Ormen
Långe och endast tio skepp till, kämpade Olof
Tryggvasson länge emot hela den förenade
fiendtliga flottan samt gjorde under af tapperhet, men
öfvermannades slutligen och störtade sig i hafvet,
för att undgå att falla i segervinnarnes bänder.
Svuckofjitllet i Särna socken i Dalarna nära
Norska gränsen, höjer sig 2,338 Pariserfot öfver
Fämundsjön och 4,404 öfver hafsytan. Det är en
af topparna på det s. k. Långfjället, hvilket,
såsom Hisinger säger, uppreser sig från fjällslätten
såsom en ofantlig dorn, pä tre sidor temligen
brant, men på den fjerde sammanhängande med
de öfriga lägre stötarna på Svuckofjället, från
hvilket sistnämnda bela fjällsträckningen kan
öfverskådas. Snön befanns, vid llisingers besök
derstädes, qvarliggande efter medlet af Juli och var
på några djupare ställen flera famnar tjock,
ganska fast, och på ytan vågad af fjällblåsten. Den
lärer bortsinälta i Augusti månad, men hvilket
torde vara sällsynt, emedan Svuckos topp nära
vidrör snögränsen.
Sviiril kallas på sjömansspråket en apparat, i form
af en skosåla, soin består af medelst jernband vid
hvarandra fästade plankor och hvilken hänger på
sidorna af plattbotlnade fartyg, såsom smackar o.
a. d. samt nedfiras på läsidan i vattnet, för att
minska afdriften. Holländarne, som egentligen
nyttjade sådana svärd, emedan smackar
ursprungligen tillhörde dem, lära dock i senare tider
börjat aflägga dem.
Svärdsinednljeii är ett den 26 Juni 1850
instiftadt hederstecken för manskap af arméen och
flottan, som genom ett hedrande uppförande under
minst sexton års tid utmärkt sig under fred, eller
ock uti fält tjenstgjort öfver fem år, eller
derunder visat någon särdeles tapperbet och ràdigbet.
Svärdsmedaljen, som är af silfver med kongl krona
öfver, bäres på bröstet i gult band med blåa
kanter. På framsidan ses Sveriges tre kronor med
elt upprättstående svärd. Innehafvare häraf äro,
inom tur och ordning till elt antal af Ivåhundra,
berätligade till en serskild årlig pension af 10
R:dr B:ko, då de uppnått den lefnads- och
tjenste-ålder, som berättigar till pension af arméens eller
amiral i tets-krigsmansbus-kassorna.
Sviirris-urdeii instiftades af konung Fredrik I d.
23 Febr. 1748, till vedermäle åt krigsbefälet för
hjeltemod samt långlig och nyttig tjenst, och alt
tillika vara ett efterdöme af förfädrens tapperbet och
mandom. Den förklarades för rikels andra orden.
Orden innehåller fem särskilda värdigbeter för
officerare, nemligen: kommendörer med stora korset,
kommendörer, riddare ined stora korset, l:sta oca
2:dra klassen, samt riddare. Konungen är ordeos
Herre och Mästare, inen äger ej makt att
bäfva eller afskaffa orden, hvilken skall stånda
orygglig, till ett fast bevis på Svea manna dygd,
tapperbet och ära. Ej må någon af denna orden,
nian konungens tillstånd emottaga af en iino.ni
konung eller makt någon riddare-orden. Begär
lj-gon denna orden för sig, vare ovärdig att den
någonsin undfå. Denna ordens kommendörer med
stora korset skola vara tjugofyra, samt
koimneu-dörernes antal lika, utom de Serafimer-riilJare,
hvilka äfven äro kommendörer af denna orden;
dock står del i ordens-mästarens välbehag att
öfver detta antal intaga utländske män. Ej ma
någon till kommendör med stora korset eller
kommendör af denna orden otses, som icke älminstoee
äger öfverste värdighet. Riddare med stora
tårset må ej bindas till något visst antal. |i«soa
värdighet må aldrig utdelas utan under llvj:»èe
fana, då riket är i örlog, och till ett bedraeu
bevis af det mannamod, som Svenske stridstnii
för sill fädernesland ådagalagt; och ma aldn;
någon Svensk konung, thronföljare eller arffurste
denna grad antaga och bära, förrän Svenska
krigs-baren under dess befäl segrat, antingen uli
laU-slag eller genom eröfringar. Riddare med stora
korset äro af tvenne klasser. Ej må oägon till
första klassen utnämnas, som ej äger minst
värdighet af general-inajor, och skall ingen kunna
föreslås att erhålla denna klass, som ej
kommenderat emot fienden, antingen i uppställd batalj
eller belägring m. m. i befattning af
divisionsgeneral, eller ock anfört en särskild korps af
divisionsstyrka, eller blifvit nyttjad mot fienden i en
egenskap, som med divisions-generals befäl kan
jemföras. Ej må någon till andra klassen utnämnas,
som ej äger regements-officers värdighet;
äfvensom icke någon dertill kan föreslås, som ej
kommenderat mot fienden till det minsta i egenskap af
bataljonschef. För denna ordens riddare ar ej
något visst antal bestämdt. De mäga till ndJare
väljas, som krigsmän äro, och af konungen
tro-män eller tjenare kallas, samt i fredstid väl
tjenat i tjugo år. Elt års tjenst i krig räknas mot
flera års tjenst i fredslid. Den, som i örlog
blifvit sårad, eller af fienden vunnit segermärke, ka»
varda riddare, utan afseende pä den längre rller
kortare tid ban tjenat. Uti orden kan ock 6»o
intagas, som till fäderneslandets heder, i
fremmande makters tjenst utmärkt sig för mandom och
tapperhet. Uti 1850 års kalender upplagas af
denna orden: kommendörer med stora korset, 19;
dito utländske, 32; kommendörer 29, dito
utländske 30; riddare med stora korset, 1:sta klassen
3; andra klassen 3; samt riddare 873; dito
utländske 371. Under den 26 Juni 1850 bar en
sjette värdighet inom Svärds-orden blifvit inrättad,
hvilken, under namn af "Svardslecknet" kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
