Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svärdgrlddarnea orden.
Svärtuna.
835
att tilldelas underofficerare af arméen och flottan,
hvilka utmärkt sig i krig eller under fred på ett
hedrande sätt. lnnehafvarne häraf, hvilka
benämnas "Svärdsmanoch som skola hafva tjenat minst
16 år och deraf sex såsom underofficerare, eller
ock ådagalagt någon särdeles utmärkt tapperbet i
fält, äga förmånen af en särskild pension till 30
R:dr årligen, då de uppnått den lefnads- och
tjensteålder, som berättigar till pension af
arméens eller amiralitets-krigsmanshuskassorna, till ett
antal af sextio i mån af inbördes tur.
SvärdxriridarneN ortlen, hvilken egentligen
tillhörde Preussen, Lifland och norra Tyskland, är den
första orden man känner här i Sverige hafva blifvit
offentligen utdelad. Samma dag, då konung
Magnus Ladulås grundlade Sankta Klaras kloster, slog
ban sin son Birger, den utkorade tronföljaren,
som då ännu endast var ett barn om tre års
ålder, till riddare af Svärdsriddarnes orden, och
skulle ban sedan slå furstar och herrar till
riddare.
Svärdnta i Bettna socken i Södermanland, en
sätesgård om 3 mtl., 3£ mil från Nyköping. På
dess agor ha funnits en mängd ättehögar, och i
grannskapet, på det s. k. Wiseberget, lemningar af
en gammal borg.
SväriUJü moderförsamling med Enviks kapell, ett
konsist, pastorat af 2 kl. i Dalarna, VVesterås
stift, Kopparbergs fögderi och Stora Tuna
kontrakt, mil från Fahlun, består, med kapellet,
af 48 * hemman, uppskattade till 315,034 R:dr,
med en folkmängd af 5,788 personer och en areal
af 218,941 tunnl., hvaraf 30,600 äro sjöar och
kärr. Af pastors-embetet uppgifves folkmängden
till 6,050 personer. Utom åkerbruket försörjer
sig allmogen med forsling till Westerås och Gefle,
spånad och väfnad, samt framför allt med kolning
1 de vidsträckta, men nu något medtagna,
skogarna. Man räknar att här kolas årligen 75,000
stigar. Lefnadssättet är enkelt. Brölloppen firas
vanligen i Maj, men isynnerhet hösttiden. De
Täcka merendels tre dagar. Efter dansens slut
första natten, åligger det nngkarlarne alt
hem-skaffa och på gården uppresa en frodig gran,
hvari hängas alla byns koskällor, dem barnen
sedan roa sig med att under hela högtiden sätta i
rörelse. Efter första måltiden hörjas skänkningen
under oafbruten musik, det s. k. .Skanktåtel.
Rrud-gummen ger hvar och en af karlarne en lerpipa,
utsirad med rödt lack, och bruden utdelar
nattkappor, balsdukar eller band, samt undfår i
stället åtskilliga husgerådssaker eller penningar.
Moderkyrkan är urgammal och är pä taket prydd med
2 stora förgylda silfverkronor, om 3 skålp:ds vigt,
den ena skänkt af Gustaf I, den andra af
drottning Christina. Kyrkan, som flera gånger blifvit
tillbyggd, är nu ljus och rymlig. Enviks kapell
är af träd och uppbyggdt 1669. Dessutom finnes
vid Svartnäs bruk en kyrka, och vid bvo Lums
heden ett bönehus. Inom socknen ligga 306 sjöar,
som det påstås, hvaraf de betydligaste äro:
Balungen, Svärdsjon, Jgsjön, Hyn, Svarten in. fl. De
största bergen äro Urreberget, Gumberget, Kamhals-
berget; Agsherget, Windtjernsberget, Ryssjöklack m.
fl. Isala-dn, Svartnäs-dn, Hyns-ån o. s. v. gå
genom socknen. Här ligga Svartnas jernbrnk (se
detta ord), Svartviks kopparmalmfält på en
landt-böjd, nästan öfverallt omgifveu af vatten, der man
skall börjat arbeta redan i 13:de århundradet,
Wmdtjerns malmfält, som uppfanns 1722 af
Finnen Olof Andersson, och af hvars goda malm år
1839 uppfordrades 27,940 skepp:d. Sjögrufvan,
som upptogs på 1780-talet, utom flera andra dels
ännu begagnade, dels öfvergifna koppar- och
jerngrufvor. Denna socken är isynnerhet historiskt
märkvärdig genom Gustaf Wasas vistande
härstädes, hans tröskande i Isala-ladan (se Isala), hans
åtta dagars dröjsmål bos kyrboherden llr Jon, och
hans räddning genom kronoskytten Sven Nilssons
och dennes hustrus rådighet. Här visas en liten
holme, kallad Benön, der ban skall legat gömd
sedan han i halmlasset blifvit stungen i benet. 1
Bengtsheden, ^ mil från kyrkan, uppehöll han sig
någon tid i Akersgården, der en bondhustru bedt
bonom göra sig några korfstickor, hvartill Gustaf
svarat: "Inte kan jag göra er pölsepinnar." — 1
socknen ligger en välbyggd egendom Borggärdet.
Adr. Fahlun.
Svärdnjtf prestgård i Dalarne var under Gustaf
Erikssons flykt för Danskarne bland de ställen der
ban någon tid bemligen uppehöll sig. När ban
kom dit, gick han först till drängarue på logen,
hjelpte dem att tröska och underrättade sig
emellertid om kyrkoherden llr Jons tänkesätt. Dä ban
kunde förstå, att denne ej var af det Danska
partiet, yppade ban sig för honom och blef vä)
emottagen samt byst under 3 dagar, helst Hr Jon hade
förut varit Gustaf Erikssons vän och bekant i
Upsala. Slutligen väckte han dock misstankar,
llr Jons hushållerska öfverraskade dem en gäng,
då Gustaf tvättade sig, och frågade llr Jon,
hvarföre ban stod och höll handklädet ät honom. Denne
svarade, att det icke kom henne vid, men beslöt
straxt att söka för Gustaf ett säkrare gömställe,
och sände honom derföre till Sven Elfsson i Isala,
ett stycke frän Svärdsjö kyrka.
Svärta eller SvarterÅ, ett jernbruk i
Södermanland i Svärtuna socken (se Norshammar). Här
samlade Erik XlV:s befälhafvare, Ivar Månsson
Stjernkors, d. 28 Aug. 1568 en styrka, och
angreps bär af hertig Johans folk, som kom tågande
från Wingåker. Stjernkors blef slagen och måste
draga sig tillbaka. — En Georg Thomas von
Bercb-ner ägde bruket i slutet af 1600-talet och
uppdref med mycken kostnad kanongjuteriet till större
fullkomlighet. Den nuvarande äbyggnaden är från
början af innevarande århundrade.
Svärtinge säteri. Se: Östra Eneby socken.
SvärtingM Uulle i Raflunda socken i
Christian-stads län, är en ättehög, i hvilken konung
Svär-ting skall vara begrafven. Icke långt derifrån
ligger en annan kulle af klapperslen, kallad Stora
Ting, hvari en Dansk konung säges ha sin graf.
Svärtuna socken (bos Tuneld Svärta), annex till
Nyköpings Östra stadsförsamling, J mil från
staden vid Östersjön, består af 44 { hemman, upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
