Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SyU».
SHby.
839
Syl», i gamla Svenskan delsamma som sköta,
ombesörja. Deraf syssla och det na mera bortlagda
ordet si/tning, skötsel, omvårdnad.
Sadnn lierre, xniluii ilriiiig, In «r by tom
bonde, m. fl. dylika ordspråk, visa buru de
gamle förstodo vanans inflytelse, exemplets makt och
boru den ena icke sällan bildar sig efter den andra.
Sangn socken med Skà annex, elt regalt pastorat
af 2 kl. i Stockholms län och erkesliftet,
Svartsjö härad och kontrakt, 2mil från Stockholm
på Svartsjölandet, beslår af 2(i | bemman,
uppskattade till 185,300 K:dr, med en folkmängd af
671 personer och en areal 8f 6,526 tunnl.,
hvaraf 60 äro kärr eller oländig mark. Inom socknen
ligga två små sjöar: lyelvik och Scartsjovik.
Socknen har medelmåttig jordmån och föga skog. Der
inom ligger Svartsjö kungsgård (se detta ord). Flera
runstenar finnas här och äfven en i sakristians
norra mur. Adr. Stockholm.
Snugn socken, elt af annexen till ßotheä
moderförsamling i Weslernorrlands län, 7 mil från
Hernösand, består af 7 | heminan, uppskattade till
25,100 IVdr, med en folkmängd af 328 personer.
Arealen uppgifves för hela Botbeå pastorat till
122,657 tunnl., hvaraf 9,300 äro sjöar och kärr.
Sånga socken är en af de minsta i orlen, emedan
dess bebyggda del endast räknar 2 mil i längd
och }. i bredd. Kyrkan är ganska gammal, af
sten, och påstås vara byggd genom gåfvor af
pilgrimer, som besökt den i sakrislians born
belägna underbara källan, hvilken under katholska
tiden stod i högt anseende, och dit mycket folk
vallfärdade. Hon igenfylldes efter reformationen,
men upptäcktes åter 1 7 45 af doktor Gissler i
jordvallen nedanför kyrkan och förvandlades till
en vanlig belsohriinn med badhus, samt försågs
med en rymlig brunnssalong, ligger vid
Anger-manlands - elfven. Hon uppräknas under namnet
Sånya hetsokalta i den 1842 utgifna "Handbok för
Brunnsgäster" bland Sveriges förnämsta
helsobrunnar. Schubert säger om utsigten från
kyrkogården att den är "obeskrifligt skön." Adr.
Hernösand.
S&naarenlüstet (Sylvia) hörer till gàngfoglarnes
ordning, innefattar Europas utmärktaste
sångfoglar och äger många arter inom Skandinavien.
Foglarne af detta slägte otmärka sig med rät syllik
näbb, äggrunda näsborrar och en trädlikt delad
tunga, äro små, äta insekter och äro flyttfoglar.
Somliga af dem vistas i skogarna bland lummiga
träd och huskar, andra hålla sig bland säf, rör
och vass vid sidan af åar, grafvar och insjöar.
De utmärktaste arteroa äro Nakleigalen, en
omkring 7 tum lång grå- eller rödhrun fogel, som
dock i Sverige ej förekommer högre upp än i
Kalmar läo, samt Rödhaken, Blåhaken,
Tradgårds-sånijaren, År t sångaren, Rödstjerten, m. fl.
tiap»juderierna i Sverige voro är 1842
femton, vid hvilka fabriker tillverkades 15,001
fjer-dingar såpa, beräknade till ett värde af 104,440
riksdaler.
ftÅra betydde fordom äfven mycket. Det heter i
rimkrönikan:
"Puken begynte mycket truga
Ocb för aluiogen sära ljuga."
S&<euUw, 1 mtl. säteri i Thuns sorken i
Skaraborgs län, tillhörde 1490 Nils Johnsson Posse,
som skref sig lill Sàtenäs och Thun.
Manbyggnaden är ansenlig och man har derifrån en
vacker utsigt öfver Dettern, en vik af VVeoern. Till
gården hör en go’d hamn, Tvättstugan, der ett
rymligt upplagsmagasin är bygdt. Pä ägorna
finnas flera griflhögar. Ilär hölls fordom den 5
Augusti en marknad, hvilken sedan blifvit flyttad till
Storesten.
Sn, i gamla Svenskan detsamma soin haf, sjö. Det
qvarstår ännu i sammansättning i åtskilliga ställens
namn, såsom Säby, Säluna, Säfva, o. s. v.
feilberg i VVinbergs sorken i Halland, är ett
vidsträckt berg, som utgör ett märke för seglare
och finnes upptaget pä sjökorlen. På dess topp
äro fem stora stenar, lagda i en krets, hvarest
traditionen säger alt en afrättsplals varit. På
norra sidan är en stenkrels kallad Domsatet, och
öster om berget äro flera ättekullar, bland hvilka
isynnerhet den s. k. Tingshögen är inäikvärdig.
Härifrån till byn Faurås har fordom gält eo väg,
som i orten kallas T/ufoayen. En mängd
ålder-domslemiiingar äro hopade i Iraklen häromkring
och bar föranledt den meningen, att bär antingen
varit ett stridsfält eller en begrafningsplats. Der
är äfven en samling stenar, som tros ha tillhört
en forntida offertjenst, och stället kallas derföre
Stenkyrkan.
SKby kallades i fordna lider det ställe i Skåne,
der nu staden Land-krona är belägen.
Säby, äfven benämndt Snlin, bette i äldre tider
en gärd i Södermanland, dit S:t Itothvids lik
fördes och der sedan Juleta kloster anlades.
Säby socken, annex lill llerslöfs moderförsamling
i Malmöbus län, £ mil från Landskrona, heslär
af 9 | hemman, uppskattade lill 67,735 R:dr, med
en folkmängd af 359 personer och en areal af
949 tunnl., hvaraf inlet är oländig mörk.
Socknen bar god åker och äng. Derinom ligger
Saby-holms säteri (se detta ord). Adr. Landskrona.
Snby socken, ett reg. pastorat af I kl. i
Jönköpings lön, Linköpings stift, Norra VVedho härad
och kontrakt, 6j mil från Jönköping, består af
123 > bemman, uppskattade till 414,250 R.dr,
med en folkmängd af 3,610 personer och en areal
af 43,231 tunnl., hvaraf 4,480 äro sjöar och kärr.
Sockneo är eo af de vidsträcktaste och folkrikaste
ej blott inom Linköpiogs stift, utan äfven inom
Jönköpings län. Dess längd är 2 j mil och dess
bredd I mil. Kyrkan är af gråsten, ledande sitt
ursprung från medeltiden, men sedan dess flera
gånger ombyggd, sist 17 60 och 6 år senare
försedd med ett torn. Wrangelska och
Rosenhorg-ska slägterna ha bär sina grafkor. Inom socknen
ligga säterierna Gripenberg, Restad (se des-a ord),
Gränsbo, mtl., med en vacker åbyggnad af
träd och en trädgård; Tranås, 1 mtl., väl
he-bygdt; Traneryd, 2 mtl., med en vacker
manbyggnad, trädgård och park, samt underliggande
Del. III. 106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
