Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderhviddinge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
850
Sttderhviddiiige.
SOderhflping.
relse 23 betjenter, men att de öfrige upphört,
dels för ålderdom och sjuklighet, dels i följd af
inträffadt obestånd. Kommerse-kollegium uppger
för 1846 ett antal af 70 mästare, 27 gesäller,
41 lärlingar och 2 andra vid handtverk
skaltskrif-na personer, samt dessutom bland "idkare af
sådana näringar, som ej kunna bestämdt hänföras
till handel eller handtverk, och icke heller lyda
under llallräll", 72 idkare, 28 betjenter i och för
näringen, och 35 andra i och för densamma
man-talsskrifna personer. Landshöfdinge-embetets
ofvannämnda berätlelse upplager endast 2 färgerier,
1 urfabrik, I segel-, t kruk- och kakel-fabrik,
sysselsättande inalles 13 personer, samt dessutom
50 "med verkstad försedde handtverkare", med 28
gesäller och 42 lärlingar, samt 28, som i följd af
obestånd eller andra förhållanden, icke drifva
någon rörelse. I staden finnas 63 burskapsägande
fiskare med 38 lagstadde drängar. Om man
sammanräknar de båda uppgifterna, så befinnes det,
att landsböfdirige-embetet har 275 vid handtverk
och näringar (utom handeln) anställda personer,
men hvaraf det medger, att 28 icke idka någon
rörelse, således blott 247 dervid egentligen
sys-selsatla, tnen kommerse-kollegium 262
skattskrif-na för rörelses bedrifvande. Man bar sett att
samma slags olikhet finnes mellan de båda
einbets-verkens uppgifter om fartygen och deras lästetal
samt oin de handlande. Huruvida denna olikhet,
som visar sig icke blott här, utan äfven vid flera
andra städer, härrör från den förändring
förhållanderna pä tre år kunna ha undergått eller från
olika begagnade formulärer, är svårt alt
bestämma. Folkmängden år Ib42 var 1,617 personer,
men uppgifves i sliftsmatrikeln för år 1844 till
endast 1,590. Ar 1839 bade staden 656 hus och
tomler och 4,918 tunnl. stadsjord, alltsammans
uppskattadt till 222,287 R:dr. Tuneld uppgifver
att genom stadens våg gå årligen omkring 10.000
skepp:d stångjern (1794); men
landsböfdinge-em-betet säger, att det i medeltal utgör 12,774
skepp:d, hvaraf synes, alt beloppet på 50 är ej
ökats med mer än 25 procent. Äfven omtalar
Tuneld elt krono-gevärsfaktori, som förstnämnda
år fanns här, med 70 mästare utom gesäller och
lärlingar, och hvarifrån 1788 ulförts ett antal af
484 lodbössor, utom de för kronan förfärdigade
muskölter, karbiner och pistoler; men delta
faktori är nu mera nedlagdt. — En vådeld ödelade
staden år 1675 och d. 21 Maj 1721 uppbrändes
den nästan bel och hållen af Ryssarne. —
Söderhamn, som hör till 4:de kl. städer, är ett reg.
pastorat af 3 kl. under erkestiftet.
Siiili-rli viddinge moderförsamling (skrifves hos
Forsell Södra Weddinge) med annexet Annelöf, ett
konsist, pastorat af 2 kl. i Malmöhus län, Lunds
stift, Harjagers härad och kontrakt, 1j mil från
Lund, består af hemman, uppskattade till
76,300 R:dr, med en folkmängd af 705 personer
och en areal af 1,527 tunnl., hvaraf endast 2 äro
kärr eller oländig mark. Jordmånen i socknen är
sandig, men ängen god; någon torfjord finnes för
behofvet. Ädr. Lund.
SUderkttping. Staden är belägen i
Östergötbland inom Hammarkinds bärad, vid Storån, som
en half mil nedanför utfaller i Slätbaken. Nära
intill staden bar ock Götha banal sitt utlopp i
Slätbaken. Dess afstånd från Stockholm utgör
nära 19 mil, från Norrköping från Linkö-
ping 4, och från Westervik 10. Nästan rundt
omkring den ligga fruktbara åkrar, men i nordost
gränsar den till det böga berget Ramundershäll.
Staden är en ibland de äldsta i Götha rike, och
har fordom varit ett vikingabol. I ett af
riksföreståndaren Sten Sture d. ä. år 1481
underskrif-vet bref, äfvensom ock i Upsala mötes beslut år
1593, omtalas Söderköping i främsta rummet bland
Östergölblands städer. I äldre tider var ock
staden vidsträcktare och mera befolkad, hvarföre den
äfven intill slutet af 16:de seklet på en gäng bade
fyra borgmästare och sedermera två; men ifrån
slutet af konung Carl Xl:s regering bar bär blott
funnits en. Stadens nuvarande form är irregulier:
dess längd utgör 2,400 alnar, bredd 700 alnar
och vidd 52 tunnland. I släden finnas nu 2
kyrkor, nemligen Laurentius eller stadskyrkan, som
är den vackraste, samt Dorothea eller Drotbem*
sockens kyrka, hvars kyrkoherdehoslälle ligger elt
litet stycke utom staden. Staden är stapelslad, men
idkar dock nu mera ingen utrikes handel med egna
fartyg. Inom landet afsätter den bräder, tjära,
säd och något jern. År 1826 funnos bär 14
handlande och 50 handtverksmästare. Tobaks- och
po-tatesplantering äro borgerskapets binäringar.
Staden äger en trivialskola och en
vexelundervisnings-skola samt har apolhek och postkontor. Dess
vapen är trenne strömmar med nio stjernor. Staden
bar flera gånger varit hemsökt af svåra olyckor,
såsom 1291, 1350, 1580, 1622 och 1711, dä
peslartade sjukdomar rasade; 1393, då den
härjades af Tyskt krigsfolk frän Stockholm; 1517,
1567 oib 1612, dä staden plundrades och
uppbrändes af Danskarne, samt 1400, 1 684 och 1784,
då svåra öfversvämningar bär inträffade,
hvarförutan staden ock åtskilliga gånger varil hemsökt af
vådeld. Riksdag hölls här är 1523, då Danske
konungen Fredriks anspråk på Svenska kronan
af-slogos, samt 1595, då rättighet tillerkändes
hertig CbH alt under Sigismunds frånvaro styra
riket. Söderköping är bland rikets städer försedd
med N:o 32 och hörer till 4:do klassen. Dess
nuvarande folkmängd är omkring 1,145 personer.
Utanför staden, straxt vid östra tullporten ligger
S:t Itagnilds källa, hvilken redan i äldre tider
varit berömd för sitt belsogifvande vallén och i
senare lider genom den här anlagda
vattenkiir-an-stalten tillskyndat staden icke ringa tillopp och
anseende. Denna källa tros hafva erhållit sitt
namn efter konung Inge d. y:s första gemål
Ragnhild, som lefvat omkring 1100 och besökt
Jero-salem, hvarifrån bon efler många svårigheter
återkommit till Sverige och der sedan blifvit dyrkad
som belgon. Källan är 4 alnar djup, har ett klart
och välsmakande vatten saml lärer gifva 700
tunnor om dygnet. Uli Inrikes Tidningar, 1764, N:o
67, bcrömmes dess vallén mot "slenpassion, lång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
