Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderhviddinge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
854 SOdertiJO-ko nipan let.
södertelje Kanal.
Han; målningar utgjorde bans sällskap, ban talade
med dem, såsom med sina bekanta; ban steg upp
om nätterna och lyste pä dem, bnnnade och trätte
på dem, när de misshagade honom, lians största
njutning var att mjla, och intill döden var denna
kärlek för konsten lika lefvande och verksam,
llans sista dröm, pä dödsdagens morgonstund, var
alt ban återvunnit helsan och kunde måla som
förr. Porlrätter: konung Carl XIV och hans
gemål; konung Oscar och bans gemål; prinssessan
Eugenia; baron Berzelius; brukspatron Tamm;
ar-kialer Edholm; justitie-kansleren v. Kock; fru v.
Kock; fru Sterky; fru Bohnstedt; presidenten
Hartmansdorff; fru Lavonius; grefvinnan Piper;
grefvinnan Brahe; grefve M. Brabe; grefve N. Brabe;
grefvinnan Fersen; direktör Arfvidsson;
landshöfding Kræmer; baron Ridderslolpe; friherrinnan
Rid-derslolpe; mamsell Lind; grefvinnan Gyldenstolpe;
biskop Butscb; general Lefrén; generalskan Lefrén;
grefve VVedel-Jarlsberg; grefvinnan
Wedel-Jarls-berg; excellensen Anker; brukspatron Hedengren;
brukspatron Celsing; kammarherre af Harmens; fru
Harmens; fru Hazelius; professor Fogelberg;
professor Byström; baron Beskow; friherrinnan Beskow;
kammarherren Nordenfeldt; ministern Bodisko;
friherrinnan v. Kebausen; brukspatron Invenius;
öfverstlöjtnant Pehr Södermark; sitt eget porträtt;
grefve v. Stedingk; grefve Puke; grefve Hjalmar
Mörner; fru Woyna; Hr Riepenhausen; löjtnant
Troili; löjtnant P. Södermark; skalden Nicander;
mamsell Bremer; grefve G. Löwenhjelm; baron
Bonde; mamsell Bygler; generalkonsuln Michaelson;
fru Canlzler; fru Michaelson; baron Akerbjelin; Hr
Bluinm; general-direktör Ekströmer; excellensen De
Geer; excellensen v. Platen; grefvinnan v. Platen;
envovén Palin; grefve Bjelke; grefvinnan
Adelsvärd; friherrinnan Cederström; grefve |lenning
Hamilton; excellensen Nordenfalk med fru; Ilr S:t
Georg och dess frn; baron Nordin; presidenten
Skogman; öfver-direktör v. Sydow;
öfverintendenten Anckarsvärd, m. fi.
SOder*jO-k»ui|ianiet, inrättadt under Gustaf II
Adolfs tid, bestod af elt bolag, soin bade sig
tillagd rättigheten att drifva handel på orter
bortom Gibraltars sund. Kompaniet fick också
rättighet, alt i konungens namn sluta förbund med
makter i fremmande verldsdelar samt att anlägga
kolonier, men deremot var det kompaniet
strängeligen förbjudet, att i fiendtlig afsigt angripa
aflägsna länders inbyggare, vare sig af Europeisk
eller inhemsk härkomst. Konungen hoppades för
riket utomordentliga fördelar af detta förslag, och
ban sökte förmå alla kapitalister att ingå i
kompaniet, genom framställning af de fördelar,
kolo-nialbandeln borde tillskynda en sådan siat som
Sverige, så mycket gynnad af naturliga förmåner
i delta hänseende; men ehuru icke obetydliga
kapitaler sammanhragtes, gingo kompaniets affärer
dock ingalunda så väl, som man hade väntat.
Några bandelsförsök gjordes väl, men icke i stort,
och några handelsskepps konfiskerande i Spanien
bragte kompaniet i sä utblottade omständigheter,
att tvenne skepp måste försäljas, för att kunna
utrusta de öfriga. Det var ifrån Götheborg, som
Söderjö-konipaniet egentligen bedref sin handel.
SOderstrOm , \il«, fodd 1730 i Östra Fernebo
utmärkte sig såsom orgelbyggare och har i
kompani med M. Svalberg byggt nya orgelverk i
Danmarks, Folkerna, Jomkils, Österna, Wika och
Kila socknar; rensade och iståndsatte år 1765
or-gelverket i Upsala domkyrka, och har pà flera
ställen, sä väl i städerna soin pä landet,
reparerat och förbattrat orgelverken.
södertelje, en gammal uppstad i Stockholms län,
3 j mil landvägen frän hufvudstaden, belägen på
ett nas mellan hafvet och Målåren. Den bar, likt
mänga andra gamla städer, fordom varit af vida
större betydenhet, ägt en vidsträcktare bandel och
en större folkmängd. Ilär begrofs drottoing
Rag-nild, Inge llalstanssons förslå gemål; en kalla,
nära staden, bar ännu bennes namn, hon var
stadens skyddshelgon och bennes bild pryder ännu
dess vapen. Ilar bull Magnus Ladulås en riksdag
år 1270; elt århundrade senare, I3SI, var här
ett herremöle, dä det beslöts, att en afgift, en
s. k. Warfrupenning, skulle utgöras till Wadstena
kloster. Pa riksdagen år 1491 afsade sig Sten
Sture d. a. här nkslorestånder>kapet, men hvilket
ban sedan återtog. Sedan denna tid bar stadens
storlek och anseende my cket aftagit. Den räknade
år 1842 en folkmängd af endast 1,139 personer,
men hvilka, enligt landsböfdinge-embetets sista
årsberättelse, utmärkte sig för laglydnad,
ordningssinne och nykterhet, och "eburu ingen
rikedom iiuues i staden, äro dock de fleste af
invånarne val bergade, till följd af deras flit,
spar-sambet och ordentlighet." Näringsfången äro
förnämligast jordbruk, handel, handtverk och
fabriks-rörelse. Vid 1842 års slut funnos bär 6
handlande och 46 handtverkare. Bland de sistnämnde
var en, bofslagaren Ekenberg, utmärkt genom sin
tillverkning af goda åkdon af alla slag, och eo
kopparslagare Edström genom sina väl akrediterade
bränvins-apparater och brandsprulor. Ar 183!»
var slädens uppskattningsvärde 179,401 R:dr, dess
gårdstomter voro 149 och stadsjorden 1,522 tunnl.
— Vid Ryssarnes barjuingar i skärgården 1719
ödelades staden af dem d. 22 Juli; endast kyrkaD
och några fä hus undgingo förstörelsen.
Södertelje Kanal. Slädens fördelaktiga låge
och näsets obetydliga bredd, hvarpå den är
belägen, väckte redao tidigt tankeo atl, medelst
dettas genoiiigrafvaode, bar öppna eo förbindelse
mellan saltsjön och Målåren, af sà mycket större vigt,
soin sjövägen rundt omkring genom skargården är
26 nnl lill Stockholm, men genom Mälaren endast
4 mil. Redan Eogelbrekt lät àr 1435 härmed göra
en början; men arbetet afstannade snart. Ar 17S0
företogs det åter, men endast i afsigt att minska
Mälarens dåvarande ovanliga vattenböjd. Ar 1806
stiftades ett bolag för en kanalbyggnad bårslädes,
och arbetet började följande året. Ehuru till
utseendet obetydligt det var, drog det likväl ut pà
tiden i 12 år och först d. 7 Sept. 1819 öppnades
kanalen af d. v. konungen Carl Johan. Hela
kanalens längd är 1,590 alnar, dess djup 6 och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
