Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderhviddinge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
856
Söfdeborg.
Sölfverlilingn.
Midten intages af en fyrkant, som å hvarje sida
bar en balfrund »Idragning. Intill denna fyrkant
slula sig 4 likadana fyrkanter, hvaraf uppkommer
en korsforin, uti hvars vinklar ovaler inneslutas.
Uti dessa särskilda fält och öppningar deremellan
föreställas mylbologiska och historiska scener,
djurskepnader, samt löfverk och fruktklasar.
Figurerna, af hvilka somliga äro temligen stora, äro
dels bel- dels balf-upphöjda och icke utan
skicklighet utförda. Den öfre salen håller 59 fot i
längd och ’29 fot i bredd. Hithörande tak siras
ined elt rikt snidverk, som omfattar sex stora
falt, af hvilka ett kolossalt Iak bildas, och hvarje
vinkel af sainma kors upplages af tvenne fält,
hvadan alla fälten tillsammans utgöra 14. Detta
snidverk, hvilket i takets midt företer en
ofantlig ros, måste egentligen betraktas, såsom
tafvel-oinfaltningar, och beslår af snerklar, spiraler,
bladprydnader och fruktklasar, hvaribland somliga
sänka sig 2:ne fot från takets yta. Ifrågavarande
prydnader äro väl utarbetade af grofva ekblock
och fästade med säkra jernbaspar uti ett groft
bjelklager. Taklisten är äfven af träd och siras
med en mängd beluppböjda hufvuden af skiljaktiga
menniskoraser. Allt detta snidverk prydes med
starka förgyllningar och hjerta färger; men fälten
ha deremot släta fyllningar af bräder med blå
anstrykning. En sägen förmäler, alt dessa fäll
varit ursprungligen uppfyllda med drifna
kopparskif-vor, hvilka löreledt mythologiska och
historiska scener och haft starka förgvIlningar;
samma sägen förmäler jemväl, att dessa
konststycken blifvit vid Danskarnes npphrolt från Skåne
år 1679 öfverförda till Danmark. Den moderna
konstiilöfningen har lyckligtvis icke fått någon
befattning ined detta slotts iståndsättande, då
troligtvis dessa märkvärdiga Iak, ofelbart de enda i
Skandinavien, gält för konstälskaren förlorade. —
Fore reparationen IS42 bade omgifningsmurarna,
soin böjde sig nära 5 fot öfver vindsgolfven å
yttersidorna, skottgluggar lör handgevär, hvaremot
tornets öfra våningar hade skottgluggar för
stycken; men ofvannämnda år bortlogos
skottgluggarna och de biiga vindarna såsom vanprydliga
och onyttiga. Byggnaden bar varit, för icke lång
tid tillbaka, omgifven af breda och djupa
valten-grafvar, öfver hvilka midtför inkörsporten legat
en bro, som bestått af 4 slora rundbàgar, af
buggen gråsten, med en vindbrygga närmast
borgvallen. Från Söldeborgs torn kan man till mer
an 2 mils sträckning öfverskåda dels herrliga
bokskogar, dels odlade sluttningar af åsens
utgreningar, som beherrskas af Romeliklint. Bland
Söfdeborg* förre ägare inå nämnas: general-guvernören
och riksrådet grefve Joban August Mejerfelt (se
del la ord), öfversle-kammarjunkaren, grefve Erik
Piper och ordonans-officeraren grefve Erik Piper
(född 1808 död d. 22 Jan. 1849 i Stockholm),
under hvars innehafvande af Söfdeborg, slottet
återställdes frän näslan en ruin till ett af
södra Sveriges herrligaste berresälen. Nuvarande
ägare är grefve Erik Pipers enka och trenne
barn.
Söfventads moderförsamling med Bromma annex,
ett dels konsist., dels patron, pastorat af 2 kl. i
Malmöhus län, Lunds stift, Herrestads härad och
kontrakt, J- mil från Ystad, beslår af 32 bemman,
uppskattade till 145,415 R:dr, med en folkmängd
af 1,135 personer och en areal af 8,702 tunnl.,
hvaraf 950 äro sjöar och kärr. Jordmanen är i
allmänhet god äfvensom ängen, och tillgång finnes
både på skog och lorfjord. Inom socknen ligger
Hrayrholma säteri (se detta ord), hvars ägare har
patronaträtt till församlingen hvarannan gång
pastor tillsättes. Adr. Ystad.
Sökqvabnck (myth.). Gudinnan Sagas herrliga
honing i Gudhem, der hon hade nöjet att näslan
dagligen få besök af Odén.
Söirmuplnr, eller Ainplar (af Latinska ordet
Anipullii) af silfver, voro ett slags kärl, som ofta
nyttjades vid den katolska gudstjensten, samt finnas
under della namn upptagna uti flera gamla
inventarier öfver kyrkornas fordna tillhörigheter och
dyrbarheter.
Sölfverberg, Sven, före sitt adlande kallad
Larsson, föddes 1653 i Nyköping, der hans fader
var borgare. I ungdomen resle ban lill Norrige,
hvarest han uppehöll sig 5 bela år och lärde sig
styckgjuleriet, deruti ban vidare fullkomnade sig
under något vistande i Köpenhamn, hvarefter ban
tillbragte 6 år i England, der han ådagalade en
synnerlig skicklighet genoin många maikvärdiga
mekaniska inrättningar, men särdeles genom ett
eget behandlingssätt vid jernslyckens tempererande.
Ifrån England öfvergick ban lill Flandern,
anställdes i Holländsk krigstjenst och bivistade ined
utmärkelse åtskilliga fälttåg och drabbningar mot
Fransmännen, hvarunder ban f|era gånger fick
tillfälle all visa arméen vigtiga tjenster genom sia
stora skirklighet, isynnerhet medelst könsliga
broars förfärdigande af bleckplåtar. Efler fredens
afslutande, begaf ban sig tillhaka till England, der
ban lade sig på konslen att boxera fartyg. Hans
snille och utinarkta färdighet att utföra sina
inventioner förde sedan bans namn för Franska
konungen Ludvig XIV:s öron, hvilken monark kallade
bonom lill Frankrike alt utföra åtskilliga
vattenledningar och andra mekaniska arbeten. Efter
någon tid beinkallades ban af konung Carl XI,
utnämndes till kapten-ingeriiör, adlades 1687 och
benådades slutligen med öfverste-löjtnant*
karakter. Hemma i fäderneslandet visade ban sedBn
mångfaldiga prof af sitt förstånd och sina
insigter, så väl lill nytta för rikets bergverk, som i
anseende till flern slags konslinrältningar. Denne
särdeles förtjente man afled år 1727.
Sölfverlilingn, <«u*t»r, son af kornetten Axel
Eriksson, började sin bana såsom simpel ryttare
1666 och tjente sig upp genom tapperbet. Blef
1674 korporal vid öfverste Lievens Finska
regemente till bäst, 1676 qvartermästare och
adjo-tant, saml 1678 löjtnant och ryttmästare, sedan
ban isynnerhet visat synnerliga prof på tapperhet
i drabbningen pä Landl-Kügen. Fick 1680
stadfästelse på sitt ade|lskap, emedan dess faders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
