- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
858

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderhviddinge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

858

SHndrum.

SOooerberg.

syftande på talen sjuttio, sextio, femtio och fyrtio,
synes sannolikast vara den, alt de 70 dagarna ifrån
söndagen septuagesima till första söndagen efter
Påsk utgjorde en egen tidcykel, inom hvilken alla
bröllop i den Romerska församlingen voro
förbud-na. Måhända bäfva dessa benämningar ock sålunda
nppkommit, alt då söndagen quadragesima utgör
den 40:de dagen före Långfredagen, denna dag
deraf bekommit sitt namn, och de föregående
söndagarna sedan blifvit benämnda med de
nästpåföl-jande tiotalen. Adventet, som innefattar de fyra
veckorna näst före Jul, bemärker Kristi
tillkommelse, till hvars firande vid denna tid man i ö:te
seklet började bereda sig, och förslå söndagen
deri börjar kyrkoåret. Palmsöndagen åter, som
infaller åtta dagar före Påsk, bar fått sitt namn
af de palmqvistar, som Judarne strödde på vägen
vid Kristi inridande i Jerusalem. Bönsöndagen, som
är söndagen näst före Kristi Himmelsfärdsdag, har
äfven i 5:te seklet börjat all firas såsom en
faste-och bönedag. Hel. Trefaldighetssöndagen var
såsom en särskild högtid okänd inom den första
kristna församlingen; alla söndagar ansågos
invigda till den bel. treenighetens lof, och först i 12.te
seklet lärer denna fest på en egen söndag börjat
firas. Denna söndag utgör nu bos oss den första
efter Pingst.

SttmlruHiH moderförsamling med annexet Wapnö,
ett reg. pastorat af 2 kl. i Halland, Gölbeborgs
stift, Halmstads härad och kontrakt, ^ mil från
Halmstad vid hafvet, består af 25 J hemman,
uppskattade till 69,233 R:dr, med en folkmängd af
720 personer och en areal af 6,503 tunnl.,
hvaraf endast 12 äro kärr eller oländig mark.
Jordmånen beslår af sand och sandinylla. Kyrkan med
sill spetsiga torn, belägen på en mol
hafsstranden sluttande böjd, synes på långt håll frän
hafvet, och utgör ett landmärke för seglare.
Altar-taflan är af Hörberg, målBd 1787. Inom socknen
ligger Ty len, en ö, med ankarplats för 18 fot
djupgående fartyg. Till fornlemningar böra Hrles
eller Erlandshögarna, tre 12 fot höga kullar, som
synas på långt båll och från hvilkas lopp man bar
en vidsträckt utsigt öfver hafvet till Hallandsåsen.
Flera andra ättehögar finnas här. h’omlexten, en
5 3- aln hög sten, skall förvara minnet af en jätte
vid namn Komle, som bär stupat och blifvit
begrafven. Bondegärden, i Ekelånga by vid
hafsstranden, har sin märkvärdighet af en ännu
bibehållen tradition, alt en konung förklädd
dilkom-ntil natten efter slaget vid Nissa-ån. Gärden bar
fått sitt namn, säger Rexell, "efter den der
boende Carl Bonde, till hvilken, enligt Sturlesons
berättelse i Harald Hårdrådes saga, Danske
konungen Sven Ulfsson förklädd och under anlaget namn
Wanrådder, ifrån Nissaslaget räddad undkom.
Bondegärdens läge vid hafvet och Sturlesons
berättelse, att de i sjöslaget kämpandes härskri och rop,
oin Larsmesso-natten, bade stört nattron för Carl
Bondes hustru m. m., lemnar full anledning till den,
äfven af ställets benämning Bondegården, styrkta
förmodan, att det är detta ställe, soin uli
berättelsen omtalas." — Vid A’ohall, nära hafsstranden,

är elt badbus uppfördt för begagnande af
saltsjöbad. ßexell försäkrar, att dervarande inrättningar
kunna (1818) täfla med de bästa dylika i riket.
Stället finnes likväl icke upptaget i "Handbok för
Brunnsgäster." Adr. Halmstad.

Sttiie socken, ett af annexen till Örslösa
moderförsamling i Skaraborgs län, mil från
Lidköping vid Wenern, består af 15 hemman,
uppskattade till 60,516 Rdr, med en folkmängd af 472
personer och en areal af 2,037 tunnl., hvaraf
intet anses vara oländig mark. Jordmånen består
af lera. Kyrkan säges vara uppbyggd af elt rikt
fruntimmer, som blifvit räddadt ur sjönöd och här
kommit i land. Af tacksamhet lät hon då uppföra
kyrkan, som hon kallade Sjönöd, hvaraf sedan
blifvit Söne. — I socknen ligga säterierna
Frem-mestad, 1 mtl., beläget vid Wenern, Fogelberg, 1
mtl., Kihl, 1 mtl och Söt hf Ktonogdrden pä en
kal höjd, boställe för kronofogden Den del af
Wenern, som gär intill Söne, kallas Dahlbosiön.
Adr Lidköping.

S»nii»r*iur« socken, annex till Efveröds
moderförsamling i Cbristianstads län, 2 mil frän
nämnda siad, be9lår af 25 hemman, uppskattade till
89,980 R:dr, med en folkmängd af 1,160
personer och en areal af 10,623 tunnl., hvaraf endast
6 äro kärr eller oländig mark. Uti kyrkao hvila,
uli marmorkistor, Malte Ramel och dess båda
hn-strur, Hedvig Sofia Skytte och Gertrud Elisabeth
von Liewen. Inom denna socken, som har god
åker och äng saml nödig skog och torfjord,
ligger Maltesholms säteri (se delta ord). Adr.
Christianstad.

SMniitir*liir« socken, annex till Qvidinge
moderförsamling i Cbristianstads län, 2 y mil från
Engelholm, består af I2.J heminan, uppskattade till
73,250 R:dr, med en folkmängd af 960 personer
och en areal af 3,610 tunnl., hvaraf endast 5 äro
kärr eller oländig mark. Jordmånen i socknen är
god, ängen likväl bättre än åkern. Någon
bok-och ekskog finnes bär. Adr. Åby.

Silnnerberg, Jnkub, föddes på gården
Qvis-torp i Långelöts församling på Öland d. 25 Nov.
1770; fadern, underofficeren vid fortifikationen
Peter Sönnerherg. Blef student i Lund 1790,
magister 1796. Egnade sig ät läkarekonsten och
blef anatomie docens vid Lunds universitet 1798,
hvarefter ban d. 2 Maj 1800 blef kirurgie
mngi-ster och d. 18 Juni s. å. med första rummet
promoverad medicine doktor. Förste läkare vid Lunds
lazarett ären 1807—18 och medicine adjunkt 1810,
direktor för kliniska institutet 1812, saml d. 4 Febr.
1818 professor i praktiska medicinen vid Lunds
universitet. Förrättade d. 22 Juni 1825 den
bit-tills sista medicine doktorspromotion i Lund och
bar tvenne gånger varit akademiens rektor. R. af
N. O. 1843. Död i Lund d. 26 Maj 1847, ogift.
Har utgifvit: Forteckning pä de sjukdomar, som
blifvit behandlade vid Ohmska Institutet i Lund dr
1S15; Öfversättningar af Loders medicinska
Anlhro-pologte; Arnemans system i Kirurgien och Hufetands
afhandling om brännvinets gifttga verkan; samt
dess-ntoin 36 disputationer, m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0856.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free