Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tegnér.
Teknologiska luntitutet. 13
Den blef friare, mångfaldigare och rörligare,
måhända förlorade dock hans sångmö i djuphet,
innerlighet och oskuld, hvad hon vann i
vidsträcktare flygt, i prakt och bildståt. I alla fall fanns
hos Tegnér likväl städse en djup, bonom aldrig
öfvergifvande grundkänsla, och denna var
fosterlandskärleken. Denna framalstrade 1S08 den
odödliga sangen för Det Skånska Landtvärnet, hvilken
krigiska dityramb ljöd som en stormklocka genom
alla fosterländska bröst. Toner, på en gång så
trotsiga och så 3köna, bade man förr ej hört från
den Svenska lyran. Genoin land och rike gick
såsom en löpeld denna elektriserande säng,
vittnande om att norden ägde en Tyrtæus. Med
nyssnämnda år, då ban böll estetiska föreläsningar,
begynte äfven Tegnérs ryktbarhet såsom
akademisk larare, och regeringen gjorde dessa
förtjenster rättvisa, då bon d. ti Dec. 1810 hugnade
honom med professors fullmakt. Aret derefter gaf
Svenska akademien åt bonom sitt bögsta pris för
skaldestycket Svea, ett praktstycke, som af
allmänheten emottogs med en sedan länge hos oss
oerhord entusiasm, och som kan sägas egentligen
för Tegnér hafva öppnat portarna till ärans
tempel. Från denna tid växte hans skalderykte
oupphörligt under en följd af år genom nya poetiska
skapelser, för hvilkas glans alla andra stjernor pà
den inhemska vitterhetens himmel småningom
bleknade De märkligaste häribiand voro:
Frr.ilviynin-gen 1^12, Naltvardtbarneu 1820, Aret 1822 samt
slutligen Frtthiojs sa^a 1825, hvilken satte kronan
på bans rykte, och kringflög, läst och beundrad i
alla boningar, först inom fäderneslandet i fem till
sex hvarandra raskt följande upplagor, och
sedermera öfversatt på de flesta Europeiska spräk. Ett
så stormande bilall hade ännu aldrig något från
norden utgånget qväde uppväckt. Belöningar och
utmärkelser uteblefvo ej beller. Så blef Tegnér
1812 græcæ linguæ professor; 1818 tbeologie
doktor; en af de aderton i Svenska akademien;
182 V biskop i Wexiö, och 1829 Koin. af N. O.
Dessutom kallades ban till ledamot af
Götheborgska villerbets-sambället, af samfundet för
utgifvande af handlingar rörande Skandinaviens historia,
af vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien,
till hedersledamot af vetenskapssocieteten i
Upsala och till ledamot af vetenskaps akademien. Sin
Grekiska profession bade Tegner skött med kärlek
och framgång. Genoin bonom blef Lunds ungdom
först närmare bekant med Greklands stora
mästerverk och ined dess språks dittills mycket
försummade grammatik. Då han befordrades till biskop,
ansåg väl mången detta embete ligga alltför
fjerran från hans förra verksamhet, hans lynne och
själsriklning; men ännu alltid lika samvetsgrann i
sina embetsmannapligter, som dä ban i sin ungdom
ännu var fogdeskrifvare, ansåg Tegnér icke
"biskopsfullmakten såsom en anvisning pä lättja och
orkeslöshet" (hans eget uttryck), utan ban kastade
sig på fullt allvar in i tbeologiska studier, samt
skötte stiftsstyrelsen och läroverkseforatet med nit
och redlig vilja, alltid ärad af sina embetsbröder
och högt älskad af allmogen, på hvars tillgifven-
het flera prof finnas. Riksdagsman vid 1828, 1834
och 1840 årens riksdagar, deltog Tegnér föga i
de politiska fejderna. Deremot, angripen af det
radikala partiet inom pressen, uppträdde han snart
utan skonsainbet, och stundom till och med allt
för hejdlöst, emot radikalismen. Utan afseende på
dennas hämd, dess smädelser och dess bemödanden
att föiklena bans vittra ära, slungade ban, både
i tid och otid, emot dagens älsklingssatser vid alla
tillfallen, frän sällskapsbordet, frän predikstolen,
från katedern sin vredes åskstrålar, sin qvjckhets
fräsande viggar, lians förflyttning från Lund
skilde bonom från en för hans lynne mera egnad
verksamhet, från gamla vänner, fran ett glädtigare säll—
skapslif och litterära förbindelser. Också klingade
sedan bans lyra mera sällan, samt blef äfven i
allmänhet vida svagare. Efter ett glädjefullt lif,
hemsöktes den store skalden slutligen af en sjukdom,
som förbittrade hans sista dagar. Redan I »33
började denna sjukdoms första förebud infinna sig.
Sedermera besökte den lidande flera bad och brunnar
i Böhmen och inom fäderneslandet, vann hyllning,
ära och triumfer, allt, utom helsan. Hemska
aningar besökte honom stundom. "Gud bevare mitt
förstånd", skref ban en gäng till en vän, "det går
en åder af galenskap genom min slägt. Hos mig
bar den väl hittills bruti! ut i poesi, som ar en
lindrigare art af vanvett; men hvem kan försäkra,
att det alltid tar den vägen." Under riksdagen
1840 gick den sorgliga aningen i fullbordan, lian
föll i elt djupt svårmod; men först efter
hemkomsten röjdes tecken till egentlig sinnesrubbning, som
till eu hörjan yttrade sig i öfverspänning,
sedermera i slapphet och nedstämning, ett långsamt
aflönande, duck mestadels åtföljdt af sinnets
klarhet och full redighet. Efter hemkomsten från en
helso-anslalt i Schlesvig, befann ban sig så
återställd, alt ban för en tid kunde återtaga
utöfningen af sitt embete, och i Juni månad 1845 ännu
en gång tala till den älskade ungdomen.
Förnyade nervslag bröto dock snart åter hans krafter,
samt släckte den inre flamman, hvilken väl ock i
sin mån bidragit alt förtära den jordiska
stofthyddan. Försynen beskärde bonom dock lugn, frid
och fullt medvetande under bans lefnads sisla år.
Under en herrlig norrskensnatt, d. 2 Nov. 1846,
flög siarens trötta ande upp till odödligheten.
Äre-betygelser följde den hädangångnes stoft och
minne. Dödsfester anställdes i hufvudstaden saml vid
de båda universiteterna, äfvenså i Christiania och
i Köpenhamn. Svenska akademien anlade en
månads sorg. Medel samlades titi uppresande af en
minnesvärd, hvilken kommer atl fä sin plats i Lund,
der han såsom lärare och skald baft sin
ärofullaste verksamhet.
Teiter nämnes såsom en af de kämpar, hvilka
stredo på Harald llildetands sida uti det
namnkunniga slaget på Bråvalla hed.
Teliuolugisku institutet i Stockholm
inrättades 1826, i anledning af riksens ständers deiom
vid 1823 års riksdag gjorda hemställan. Dess
ändamål är att genom den undervisning, som der
meddelas i de vetenskaper, som ligga till grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
