Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teller.
Te|ipnti.
13
köping, biskop Thord fråo Strengnäs, biskop [-Ilart-]ef-] {+Ilart-
]ef+} frän Westeräs och biskop llenrik från Wexiö.
Man förnyade då Skenninge mötes förbud om
bannlysning öfver alla dem, som understodo sig att
med våldgästning besvära kyrkoberdarne, och
skulle icke allenast sjelfva vàldsverkaren, ulan ock alla,
soin gifvit befallning eller råd till en sådan
förbrytelse, vara genom sjelfva gerningen förfallna
ander kyrkans bann. Vidare förbjöds, att på
något sätt understå sig att förolämpa de andliges
tjenare och landbönder, hvarken med penningars
uttvingandc, eller med skatter, gärder,
dagsverken eller herherge hos de andliges underhafvande,
ntan laglig betalning. Yttermera förbjöds att
utmäta kungsandelen af sakören eller andra böter
bos någon af kyrkans underhafvande. Äfvenledes
stadgades, att inga verldsliga sammankomster måtte
få hållas hvarken uti kyrkor, på kyrkogårdar
eller på prestgårdar, och hvar och en, som på
något satt bröt bäremot, förklarades genast
bannlyst. F,j heller skulle det vara landshöldingar
eller några konungens befallningshatvande tillåtet,
att se igenom finger med eller sk>dda sådana
lagbrytare, så kärt dem vore att undgå interdikt
öfver sina län. De andlige fäderne sysselsatte sig
således pä mötet endast med ett sträogt beifrande
af in,krankningar pä presterskapets rättigheter,
hvaremot någon undersökning ingalunda kom i
fråga i afseende på de oordentligheter och brister,
som vidlädade sjelfva kyrkan. Uti inledningen till
kyrkomötets beslut klaga biskoparne högeligen
öfver, alt detta eländiga riket icke var annat än en
röfvarekula, hvilket alla landets inbyggare, så väl
andlige sorn verldslige, dagligen måtte erfara; ett
bevis på det olycksaliga tillstånd, som konung
Al-brekts inkallande förorsakat i riket, och ett prof
på styrelsens tillstånd under dessa oroliga lider.
Teller, Johan, förut landssekreterare i
Jönköping, befordrades 1685 till hofrätts-sekrelerare,
men reducerades mot slutet af samma år. Blef i
början af följande året åter bofrätts-sekreterare.
Arresterades 1688 och dömdes till döden, men
frikändes genom ett kongl, bref, och fick 1690
konungens tillåtelse att tillträda sysslan för tredje
gången. Han afled d. 20 Mars 1697.
Teui|ielinnii, Olof Knuinel, kongl,
hof-arki-tekt, professor och sekreterare vid akademien för
de fria konsterna. Ilade bildat sin stil i
arkitekturen under utländska resor. Född 1744, död i
Stockholm 1816. "Del var parliculiert, sade
Tempelman oin örfilen", är ett ordspråk efter honom
som är allmänt bekant.
Tciiiin, ett annex till Bredared, är beläget i
We-dens härad, Ij mil N. frän Borås. Marken är
bergaktig och skog finnes nästan ingen. Socknen
baiter 10-j- mtl., med en folkmängd af 525
inbyggare på en areal af 5,971 tunnl., hvaraf 1,660
äro sjöar och kärr. Adr. Borås.
Tengeneili en socken i Wisle härad af
Skaraborgs län, är belägen 2J mil O.S.O. från
Wenersborg och tillhör 2 kl. konsist. Annexer till denna
socken äro Trökörna, Hyringe, Malma och
Lag-nom. Danskarne hade om sommaren år 1676 bär
slagit läger, och uppbrände då Tengeneds
prestgård. hvarföre dåvarande pastorn flyttade med sitt
busfolk till skogsbygden i Trökörna socken.
Öfver den här förbiflytande åo, Nossan, är en bro
lagd, som bar hvalf af 45 fots bredd och kallas
JVy Bro, samt år 1814 byggdes af sandsten på
Wiste och Åse häraders bekostnad. På
gästgif-varegården Grästorp i denna socken är ett
tingsbus inrättadt för Åse och Wisle härader.
Tengeneds socken håller 15 J mtl., med 856 inbyggare
på en areal af 5,531 tunnl. Adr. Lidköping.
Te il ti »t r O in , JaliOb, född d. 4 Dec. 1755, blef
1775 filosofie magister i Åbo och 1778 docens
derstädes. Qvarstannande vid akademien,
befordrades ban 1780 till e. o. filosofie adjunkt, och
1783 till tbeologie adjunkt. Prestvigd 1784,
utnämndes han följande året till kyrkoherde i
Piickis prebende-församling, och 1790 till
tbeologie professor. Redan förut medlem af det
vittra samfundet Aurora i Åbo, kallades han 1793
till ledamot af vitterhets-, historie- och
antiqvitetsakademien. Riksdagsman 1800,
utnämndes han samma år till tbeologie doktor, hvarpå
sedermera 1803 följde utnämningen till biskop i
Åbo. Led. af N. O. 1805 och R. ar kejserl.
Ryska S:t Annæ-ordens första klass 1809. Slutligen
uppböjdes ban till Finlands förste erkebiskop och
afled d. 26 Dec. 1832. lian har gjort sig
fördelaktigt känd både för djop lärdom samt för
vitterhet och skaldekonst. Ar 1786 vann ban
högsta priset i uppfoslrings-sällskapet för ett Minne
0/ver biskopen i Linköping Johannes Terserus• och
trenne gånger vann ban bögsta priset i
vitterhetsakademien, nemligen för en O/versatlning pil vert
af Virgilii Æneis, i Bok.\ för svar på frågan: Om
inlet folkslag härtill* gjort, ar det väl troligt, att
någon nation hadanefter gör niigra tyckliga fi must eg
i vitterhelsöfningar, utan alt kanna de gamla
Grekers och Romares originalskrifter? samt för en
Historisk afhandling om Svenska Sjömakten i aldie
lider och isynnerhet under konung Erik XIV.
Tensta, en socken i Norunda härad af Upsala län,
är belägen 2 | mil N. från Upsala och tillbör 2
kl. konsist. I socknen ligger säteriet Salstad (se
detta ord). Socknen håller 62^ mtl., med 1,270
inbyggare på en area I af 22,287 tunnl., hvaraf
860 äro sjöar och kärr. Adr. Upsala.
Tep|inti, Carl, var son af Blasius Ludvig
Tep-pali ifrån Turin, hvilken i början af 1670-talet
kom öfver till Sverige, blef lärare i Italienska och
Franska språken först i Upsala och sedan i
Stockholm, samt är känd såsom författare lill några
skrifter pä Latin, Italienska och Franska. Carl
Teppali var guvernemenls-sekrelerare i Narva
under det att denna stad af Byssarne belägrades,
och tilldrog sig härunder den märkliga händelse,
alt ehuru en inkastad bomb dödade amman, som
bar hans späda dotter, barnet dock blef oskadadt.
Denna dotter blef slutligen gift med biskop
Fab-lenius i Aho. När staden intogs, råkade Teppati,
jemte buslru och barn, i fångenskap och fördes
till Kasan. Kfler hemkomsten från sin fleråriga
fangenskap, erhöll ban 1722 fullmakt att vara as-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
