- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
17

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tersmeden»

Terlier.

17

ning för »(Tall ifrån Irona", och en andlig
kommission under presidium af Terseri gamle fiende,
biskopen Enander i Linköping, tillsattes, hvarefter
Terseri katekes blef formligen förbjuden, genom
kongl- brefvet d. 9 Aug. 1663, och han sjelf
följande året entledigad från sitt embete, såsom det
bette, på egen begäran. År 1C65 förordnades
bau till kyrkoherde i Riddarholmen, hvarifrån han
tre är senare förUyttades till Clara pastorat, der
ban stiftade ett Collryium illustre eller Gymnasium
Clar tf ni ii ii l ii nu ni , som snart räknade öfver
etthundra larjungar. Efter sin störste motståndares,
biskop Enanders död, blef ban I (i? I biskop i
Linköping. Såsom sådan fick ban vid Carl Xl:s
kröning 1675, då han var presteståndets præses,
konungens uppdrag att förrätta tbeologie
doklors-promotionen. (irundlig lärdom, vältalighet och
intagande umgängesgäfvor utmärkte denne på sin lid
ganska namnkunnige man. Hebreiskan isynnerhet
kände ban grundligen, och Davids bela psaltare
kunde ban pa grundspråket |asa upp utantill såsom
en lexa, ända ifrån början till slut. Hans
exege-tiska arbeten, jemförliga med de bästa fore hans
tid, lata ännu ined nytta läsa sig. Terserus var
en ganska utmärkt predikant, och som biskop en
rättankande och drillig styresman. Han afled d.
12 April 16i8 och begrofs i Linköpings
domkyrka. Efter hans död adlades barnen under
namnet Terser. Biskop Terserus beskrifves såsom en
liten gubbe med eget hår och vackert stort skägg,
en öfvermåttan lustig man, som sjöng en god bas
och alllid gick i skrynkliga karduansstöflor.

Termneileii, Jiil.ol», en son af arrendatorn utaf
Larstio bruk Reinhold Tersmeden, hvars fader
inflyttat i Gustaf II Adolfs lid vid forsla
inrättningen af messingsbruken, föddes d. 23 Fehr. 1683.
Ätten anses härstamma från huset ile Terine i
üour-gogne. Jakob Tersmeden adlades 1751, och fick
sedan titel af bergsråd. Han var ägare af Larsbo
jernbruk, en frikostig och välgörande nian, samt
bidrog med slor frikostigbet till Söderberkes
kyrkas uppbyggande, lians son,

Tersmeden. Carl, föddes d. 23 Apr. 17 15.
Blef, sedan ban studerat i Upsala, 1730 volontär
vid galer-eskadern i Stockholm, och 1733
arkli-mäslare vid sjöstaten i CarKkrona. Gick sedan i
Holländsk sjötjenst och blef 1735 löjtnant, i
hvilken egenskap han tjenstgjorde i Westindien åren
1737 och 1738. Var sedan någon tid i Engelsk
tjenst och utnämndes 1740 till Svensk löjtnant.
Under Finska kriget befordrades ban till
flaggkapten. Användes sedan mot den upproriske
Dalallmogen, då han utanför Enköping i lijörkfjärden
skingrade tjugo stora lastbåtar med bönder. Då
general Lewenhaupt flydde nr sin arrest, ei
lappades ban af Tersmeden, hvilken dock ej synes hafva
erhållit någon belöning härför, emedan ban först
1747 befordrades till kaplen-löjtnanl vid
Stockholms eskader, och 1751 till kapten vid
Götheborgska eskadern. Uti flera år dellog ban i
Sveaborgs befästningsarbete under fältmarskalken
Ehrensvärd. R. af S. 0. 1767. Varfs-scliouthynacbt
1771 och konlre-amiral 1772. Vid Gustaf lll:s

revolution biträdde ban i Carlskrona, och blef
derföre samma år varfs-amiral och Kom. af S. O.
Ar 1774 vice amiral vid örlogsUottan.
"Tersmeden", skref F.brensvärd, "allmänt känd för en
stor-pralare, för en förrädare mol den olycklige grefve
Lewenhaupt, för sitt gifte med konung Fredriks
mätress (Inga Malmschöld), samt för sin stora och
tunga kropp, som framkallade elt impromtu af J.
G. Oxenstjerna:

"Tersmeden, tjock och tung och lång,
Är både amiral och barlast på en gång."

Tersmeden, Fredrik, son af assessoren och
brukspatronen Jakob Tersmeden och sonson af
bergsrådet Tersmeden, föddes d. 9 Febr. 1752.
Blef 17K9 förare vid Westinanlands regemente,
1768 lifdrabant, 1775 löjtnant vid Uplands
regemente, 1 776 stabskapten derstädes och 1783
premier-major vid llelsinge regemente. Deltog, såsom
befälhafvare för sistnämnde regemente, uti *l 788
— 90 årens krig emot Ryssland, samt bivistade
derunder den blodiga träffningen vid Koipas 1789,
samt reträtten derifrån till Kovnla och Wärelä,
då regementet hade marscherat öfver 4 mil på 24
timmar och baft 5 timmars drabbning. Deltog
äfven i träffningen vid Anjala samma år, då ban,
sedan Ryssarne om natlen bemäktigat sig
bryggan och borttagit Svenska hrolialleriet, med
Helsinge regemente, eflerföljdt ulaf en bataljon af
Elfsborgs och en bataljon af Weslerholtens
regemente, genast marscherade ned till Kymene elf,
fördref Ryssarne öfver hrvggan samt återtog
densamma, hvarefter hans trupp i en half limmas tid
var blottställd för elden från de på den fiendtliga
slranden anlagda batterier. Blef kort derefter R.
af N. O.; 1792 öfverstlöjtnant vid llelsinge
regemente och 1795 konungens general-adjutant samt
öfverste i arméen. Ifrån 1796, då Gustaf IV
Adolf sjelf emottog regeringen, ti|| 1798
tillkallades ban såsom ledamot i alla konungens
krigs-och stats-konseljer. Förordnades dessutom 1796
till ledamot i statsberedningen, der ban dellog i
lilla öfverläggningar, tilldess densamma efter 1809
års revolution upphörde. Erhöll 1798 afsked från
öfversllöjtnanls-heställningen, och förordnades s. å.
till vice president i krigs-kollegium. Kom. af S.
O. 1800. Ledamot af rikets allmänna ärenders
beredning, hvilket förordnande förnyades 1809,
då ban samma år uppböjdes i friherrlig| stånd.
Blef 1810 ledamot af stalsberedningen och samma
år Kom. med stora korset af S. O. Utnämndes
1812 till general-mnjor, samt blef samma år
ordförande i krigs-hofrälten och pre-idenl i
kammarrätten, hvarefter han 1816 upphöjdes till R. af
Seraf -orden. Dellog uti flera riksdagar, vid hvilka
ban äfven ofta visade sig såsom cn verksam
ul-skotls-ledamol. lian afled år 1819.

Tertier kallades vid början af IfiOO-talet de stora
fyrkanter af Here lusen man, hvaruti
krigshärarna, enligt det då gällande Nederländska bruket,
uppställdes j slagordning. Dessa oformliga terlier,
hvilka helt och hållet fylldes af manskap, voro
väl kraftfulla vid ett anfall, men tunga i sina
rörelser och snart biagla i oordning. De
kompa-Del. IV. 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free