- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
22

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

’22

Tharmotli.

Thegner.

fä dödlige, som det är förunnadt alt fä lefva för
sig sjelfve, för sin egen glädje, för sin egen
tillfredsställelse! Deras antal är i alla fall sä ringa,
att de icke beröfva efterverlden mycket,
tillag-gom: äfvensom det är obevisad), att de verkligen
under andra förhållanden skulle producerat hvarken
mycket eller utomordentligt. Tham lefde
emellertid för ingen del såsom en egoist ensamt och
ensidigt för sig sjelf. |Jan var en sann konst- och
vetenskapsvän. d. v. s. ban samlade deras alster,
icke för att allena njuta deraf, utan för att äfven
låta andra njuta med sig, uppmuntrade deras
idkare, understödde unga, uppväxande talanger och
gagnade det allmänna genom den upplysta vård
ban ägnade sina egendomar, i hvilkas skötsel ban
i många stycken var en eftersyn för provinsen.
Titeln af öfver-intendent och Nordstjernan voro
prof på regeringens aktning för bans förtjenster
i dessa hänseenden. Han afled d. 5 Aug. 1820.

Tliarmoth, Jnkoti, son af kaptenen Pebr
Jakobsson Tbarmoth, tjente sig upp ifrån gemen
ryttare, som han 1650 blef nnder sin faders
kompani vid Ekeblads regemente, och befordrades 1655
till förare, 1657 till fänrik och 1658 till
kaptenlöjtnant. Konung Carl X gaf bonom frälsefrihet
på tvenne hemman i Westergöt|l|and för hans
visade tapperhet vid Grehlins belägring; men ban
reducerades åter 1660. Utnämndes 1661 till
drabant, 1674 till kapten vid Södermanlands
regemente, 1678 till kommendant på Ljungby och
stadsmajor i Christianstad, 1679 till stadsmajor i
Landskrona och 1684 till stadsmajor i Malmö. I
denna beställning adlad 1694. Slutligen blef han
1699 kommendant på Kungsholms skans, lians
dödsår är okändt, och hans adliga ätt utgången.

Theater. Svenska theatern är hufvudsakligen en
skapelse af konung Gustaf III. Spektakel
uppfördes visserligen långt före bans tid, dels af
studerande vid läroverken, dels af fremmande
kome-dianttrupper, dels vid hofvet; men någon
national-theater, ännu mindre någon dramatisk litteratur i
Sverige fanns icke. Redan ifrån 1500-talet
finnes ett och annat Svenskt skådespel. Konung Carl
IX lät uppföra skådespel af studenter, för sitt nöje;
i Upsala spelades komedier af studenter, under
anförande af den lärde Messenius, som var professor
derstädes i början af 1600-talet. Vid drottning
Christinas hof förekommo åtskilliga nöjen, som mera
eller mindre liknade skådespel; likaså vid konung
Carl XI:*. I början af konung Carl XII:s tid fanns
en Fransysk theatertrupp i Sverige, för hvilken
konungen lifligt intresserade sig. Pä 1730-talet
inrättades en theater i Stockholm genom grefve
C. G. Tessins försorg, och flera andra funnos
samtidigt. Stora theatern invigdes 1782 med
uppförandet af operan Cora och Alonzo. Den
dramatiska scenen bade andra lokaler. Dessutom fanns en
enskild theater under ledning af skådespelaren
Stenborg, och en annan sådan anlades på Djurgården
af De Rroen 1801. Den dramatiska theatern brann
opp af vådeld på 1820-talet, hvarefter
talpjeser-na äfven uppföras, likasom de lyriska, pä stora
theatern.

Théel, Daniel» son af brukspatronen Albert
Tbéel, föddes d. 10 Fehr. 1744. Efter erhållen
enskild undervisning, fortsatte ban sina studier vid
Upsala akademi, der han valde läkarevetenskapen,
och isynnerhet kirurgien till hufvudyrke. Uti
denna bade ban tillfälle att i tre år begagna den
skicklige Acre|s undervisning och handledning, hvaraf
ban med stor flit visste göra sig all nytta. Är
1764 företog han en utländsk resa, hvarunder han
besökte Frankrike, England och Tyskland,
studerade flitigt på de största sjukhus-inrättningar, och
fick deltaga uti de vigtigaste kirurgiska
operationer. Efter aflagda specimina, blef ban medicine
doktor i Rheims och kirurgie doktor i Leipzig.
Sedan ban hemkommit 1767, förordnades ban till
ledamot uti kirurgiska societeten i Stockholm, och
1769 till regements-fältskär vid lifdrahant-korpsen.
Efter socieletens val, erhöll ban 1772 konungens
fullmakt att vara preses i kirurgiska societeten
och öfver-direktör öfver bela kirurgien i riket.
Vid krigets utbrott 1788, utnämndes ban till
förste fältkirurg i Finland, dit ban genast begaf sig
och började inrättningen af arméens stora
hospital i Lovisa. Sedan ban satt delta i stånd och
anordnat åtskilliga amhulatoriska sjukhus ulmed
gränsen, återvände ban om hösten 1788 till
Stockholm. Följande året anställdes ban såsom larare
vid en då i hufvudstaden inrättad kirurgisk skola,
hvarifrån under krigets lopp ett stort antal
kirurger utsändes till arméen. Ar 1792 erhöll han på
begäran afsked från sin regementsfältskärs-syssla,
och kallades samma år till ledamot af
vetenskapsakademien, hvars sammankomster han sedan flitigt
bivistade. Ilan var ibland de kirurger, som
anförtroddes att sköta Gustaf lll:s sår, sedan denne
blifvit skjulen på den olyckliga maskraden, och
deltog äfven i obduktionen af det kungliga liket.
Ilan afled d. 4 Nov. 1795. Öfverdirektören Théel
arbetade oförtrutet på kirurgiens uppkomst och
anseende, samt på skicklige kirurgers anskaffande
för arméen och flottan, så alt Gustaf III deröfver
förklarade sitt synnerliga nådiga välbehag, lian
var dessutom känd för en särdeles utmärkt
färdighet och lätthet uti de svåraste kirurgiska
operationer, och isynnerhet gjorde ban med lycka
många operationer för blåsesten; men befattade sig
för öfrigt icke med någon vidsträckt praktik, utan
skötte emellanåt sin nära Stockholm belägna
landtegendom med så mycken drift och insigt, att ban
äfven räknades ibland Sveriges bäste
landthusbål-lare, och på sådan grund redan 1785 kallades af
patriotiska sällskapet lill dess ledamot. Hans
dyrbara samling af kirurgiska instrumenter skänktes
af enkan till anatomiska och kirurgiska
inrättningen i Stockholm.

Thegner, Olof, bondson från Thegna by inom
Wist socken af Östergötbland, föddes 1615 och
utmärkte sig redan i ungdomen genom kunskaper
och mångsidig skicklighet. Sedan ban fullgjort
sina studier, företog ban några år utrikes resor,
för att förkofra sina insigter. Återkommen
derifrån, antogs ban af drottning Christina uli dess
tjenst, då bon 1654 uppdrog honom general-go-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free