Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Thegner.
Tlieoflorua Krn»ml.
23
vernements-sekreterare-beställningen vid sina
on-derbållsländer. Sedermera blef ban af konung Carl
X Gustaf befullmäktigad vid reduktionsverket, och
1660 fick ban konungens fullmakt alt vara
Stockholms stads sekreterare. Derefter befordrad till
assessor i Svea hofrätt, utnämndes ban 1668 till
justitie-borgmästare i Stockholm, i hvilken
egenskap ban vid några riksdagar förde ordet för
borgarståndet. Känd såsom en utmärkt skicklig,
arbetsam och driftig embetsmän, samt bugnad med
kooung Carl Xl:s synnerliga förtroende, användes
ban såsom ledamot i flera kommissioner och andra
vigtiga uppdrag. Vid bankens upprättande
biträdde ban såsom ständernas fullmäktig, och sedan
kallades ban att öfverse administrationen under
förmyndare-regeringen. Befordrad till vice president
i Svea hofrätt, upphöjdes han 1683 i adligt stånd,
hvarefter ban, två är senare, förordnades till
landshöfding i Upland och ståthållare på Upsala slott.
Såsom sådan upphöjdes ban 1687 till friherre,
lian afled I6S9. Hans son,
Thegner, .|||Intil, bekant för sin rena
gudsfruktan, sina ärbara seder och sin arbetsamhet,
var äfven en på sin tid mycket aktad man, med
stora insigter i alla de ämnen, som röra
rikshus-bållnmgen. lian blef slutligen vice president i
kammar-revisionen. Öfver honom slogs, efter
konung Carl XII:s död, en medalj på bankens
bekostnad, för det ban, såsom bankofollmäktig, med
sin ståndaktighet skall hafva afböjt ett förslag af
den namnkunnige baron Görtz, alt tvinga
bankofullmäktige till uppgifter om bankens tillstånd och
behållning.
Tlieluing, Carl tiigunf, son af
ekonomi-direktören C. G. Thelning, föddes i Westergötland
d. 30 April 1791. Studerade först i Marieslads
skola och sedan på gymnasium i Skara, hvarifrån
ban 1808 afgick som underläkare till vestra
arméen. Blef 1810 student i Upsala. Efter idkade
studier derstädes och 181’2 undergången
mediko-filosofisk examen, åtföljde han 1813, i egenskap
af bataljonsläkare och adjutant hos fältläkaren,
till fälttåget i Tyskland, hvarest han sedan
gjorde sjukbusläkareljenst. Konstituerades 1818,
efter att hafva tjenslgjort såsom fattigläkare vid
Sätra brunn, af sundhetskollegium till läkare vid
ambulatoriska kurhuset i Juleta socken uli
Södermanland, samt blef 1819 kirurgie magister och
medicinæ practices adjunkt vid Carolinska
institutet. Skötte sedan några år såsom öfverläkare det
utvidgade kurhuset i Juleta. Redan 1819
konstituerad af serafimer-ordensgi|let till underläkare vid
serafiuiiT-ordenslazareltet, blef han 1821
tillförordnad öfverläkare vid samma lazarelt, och
fortfor dermed till Mars månad 1822, hvarförutan ban
någon lid tjenstgjorde såsom öfver-fältläkare för
Stockholms garnison. Promoverad 1822 lill
medicine doktor, utnämndes ban samma är till
lifmedikus hos II. K. II. kronprinsen Oscar.
Följande året tog ban afsked från sin adjunktur vid
Carolinska institutet, äfvensom ifrån
öfverläkarebe-fattningen vid allmänna garnisons-sjukhuset, och
blef lö2V regements-läkare vid Svea artilleri-re-
gemente. R. af W. O. 1825. Utnämndes 1829
till öfver-fältläkare vid Stockholms garnison samt
tillika ledamot i direktionen öfver pllmänna
garnisons-sjukhuset. R. af kejserl. Ryska S:t
Wla-dimirs-ordens 4:de klass 1830, och R. af N. 0.
1832. Ledamot af vetenskaps-akademien, ledamot
af sundhetskollegium 1841. Kom. af W. O. 1842.
Medicinalråd 1843, konungens tjenstgörande förste
lifmedikus 1844. Riddare af Danska
Dannebrogsorden 1845 och af Ryska S:t Annæ-ordens andra
klass 1846. Död 1848.
ThenHtedt, Wathanaël, son af fältväbeln
Mathias Thenstedt, hvilken uppnådde en ålder af 93
är, föddes d. 12 April 1731. Uti sina spädare år
var ban utsatt för särdeles mänga lifsfaror. En
gång var ban nära att blifva ibjellrampad, men
slapp undan med en krossad band. Kort derefter
nedsväljde ban en blykula, som nästan hade
för-qväft honom, om icke snar hjelp emellankommit.
Sjuknade sedan i en svår fläckfeber, och ansågs
flera limmar för död, så att anstalter gjordes till
hans svepning och begrafning, då en läkare
lyckades återställa bonom till lifvet. Dessutom var
ban vid trenne särskilda tillfällen i fara att
drunkna. Blef student 1744 i Upsala och tog 1751
tbeologiska examen, hvarefter ban några år hjelpte
kanslirådet Ihre med utarbetandet af dess
dialektlexikon. Reste 1756 utrikes, hvarunder ban blef
filosofie magister i Greifswald. Hans resliga och
ansenliga växt utsatte bonom emellertid flera
gånger för faran att blifva bortsnappad af Preussiske
värfvare. Hemkommen, vigdes ban 1757 till prest,
då ban blef e. o. bataljons-predikant vid Uplands
regemente. Utnämndes 1762 till konungens
hofpredikant, och inrättade 1767 en
informations-inrättning i Stockholm, som fortfor i elfva år, samt
ådrog sig så väl konungens slora bifall, som
allmänhet ens synnerliga uppmärksamhet Den fick
namn af Cottei/ium Illustre, räknade öfver 120
lärjungar samt några och tjugo lärare, och var
belägen i Storkyrkobrinken. Ar 1768 befordrades
Tbenstedt till ordinarie hofpredikant med säte och
stämma i bofkonsistorium, och 1776 utnämndes
ban lill prost och kyrkoherde i Stora Tuna
församling uti Dalarna, der Gustaf III under sin resa
genom detla landskap, 1788, gästade hos bonom.
Känd och värderad icke allenast såsom prest, utan
äfven såsom älskare af naturalhistorien och
anti-qviteterna, hvaruti ban bade ganska slora och
dyrbara samlingar, kallades han till ledamot af
sällskapet Pro Fide & Christianismo, hvars
sekreterare för den inre brefvexlingen ban blef, till
ledamot af patiiotiska sällskapet, af
vitterhetssamfundet i Upsala, af vetenskaps- och
vitterhetssamhället i Götheborg och af fysiografiska
sällskapet i Lund. Sallskapet för allmänna
medbor-liga kunskaper kallade bonom till sin
hedersledamot. Han afled d. 30 Juli 1808. Han har
utgifvit flera afhandlingar, predikningar och
öfversättningar.
Theoilorna Kramni, eller Thor Ka»inuM*en.
en väl studerad Dansk ifrån Skåne, född 1590,
var under någon tid sockenprest på Seland, icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
