Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
24
Tlieologi.
Theologie kandidat-exainen.
långt ifrån Köpenhamn, samt förordnades belt ung
till superintendent i Wisby och generalprost öfver
Gottland, lian berömdes såsom en lärd, vältalig,
nitisk och i sitt embete gagnelig man, som.
jemte andra nyttiga inrattmngar, mycket ifrade för
allmogens uppfostran, och lade grunden till de
förslå folkskolor på Gottland, derigenom alt han
tillsatte i församlingarna s. k. Det/nar, hvilka skulle
vara både klockare och skolmästare samt lära och
undervisa böndernes barn, isynnerhet uti
kristendomens hufvudstycket lian dog i sin bästa
ålder 1631 af pesten, mycket saknad.
Tlieologi. Sveriges Iheologiska |i|teratur tillbör
hufvudsakligen den Lutherska perioden. Ifrån
medeltiden finnes föga i behåll. Det märkvärdigaste
är S:t Britas uppenbarelser, elt och annat
manuskript, innehållande predikningar, samt för öfrigt
liturgiska skrifter, breviarier, psalmer samt
bibelöfversättningar, ty sådana funnos i Sverige, redan
förr än Laurentius Petri, på konung Gustaf l:s tid,
öfversatte bibeln. Reformationen gjorde epok
äfven i den Iheologiska litteraturen. Olaus Petri
blef författare till åtskilliga stridsskrifter, brodern
Laurentius och Laurentius Andreæ öfversatte
bibeln, och snart framkallades nya stridsskrifter utaf
uppkommande religionstvister, såsom den 0111
liturgien under konung Johan 111, den liquoristiska
striden om användandet af vatten i stället för vin
i nattvarden, striden emot Carl IX:s Calvinism, o.
s. v. Sedan utvecklade sig det protestantiska
lärobegreppet och slelnade till en kall dogmatism, som
framträdde i akademiska disputalioner och
läroböcker. Del blef en torr lärdom ulan lefvande anda;
dock bade detta sina undantag, som åter
föranledde strider inom kyrkan, t. ex. om Johannis
Matthiae skrifter, hvilka ansågos såsom kätlerska. Det
märkvärdigaste arbetet ifrån denna tid är det s. k.
Gezeliernes bibelverk, utgifvet af biskopen i Åbo
Joh. Gezelius d. y., och utarbetadt af honom i
förening med sin fader, den äldre biskopen
Gezelius. Det innehåller dels rättelser af den gamla
bibelöfversällningen, dels förklaringar af bibeln.
Predikningarna voro, likasom all Iheologi den
tiden, utmärkta för sin stela formalism;
prediko-vällaligbeten kände man föga. Delta |||Istånd
inom den Iheologiska litteraturen fortfor länge, lills
dess under förra seklet en mera kärnfull och frisk
anda inkom, åtminstone i homilet i ken, genom
Nohrborgs predikningar, och å andra sidan
rhelo-riken framstod i all sin prakt hos Lehnberg. Men
pä samma gång kom äfven in||v landet af 1 8:de
seklets skefva och ytliga filosofi, som ville
upplösa all positiv religion. Man predikade en
känslosam inoral, i stället för den gamla kristendomen.
Från den första af dessa riktningar, den gamla
orthodoxien, inen lifvad af en sannt kristlig anda,
bar man en herrlig produkt i den nyss nämnde
Nohrborgs predikningar. Under de sista
decennierna har man skänkt denne författare en
förtjent uppmärksamhet, och i allmänhet återvändt
ifrån den ytliga empirismen till grundligare
åsigter. Särdeles har vår bomiletiska litteratur
blifvit riktad rned mästerstycken af Wallin, Franzén,
Schartau, m. fi. Den nya psalmboken utkom 1819.
Ödinanns exegetiska och bomiletiska arbeten äro
något äldre. Flera religiösa tidskrifter, såsom
Theo-logisk Qvartalsskrill i Lund och Ecklesiaslisk
Tidskrift i Upsala, hafva utkommit; men iogenstädes
inom detta fält har verksamheten varit så liQig,
som inom bomileliken. Vi besitta nu en rik
samling af olika postillor, i allmänhet utmärkta af en
kristlig anda. Om det religiösa lifvet inom
kyrkan vitlna de (lera religiösa tidningar, som
utgifvas.
Tlieologie iloklor. Denna värdighet utdelas i
Sverige af konungen, åt hvilken ban behagar, och
är således mindre att anse såsom en akademisk
lardomsgrad, än såsom en hederstitel. Deri gifves
åt prester, utmärkte för lärdom eller andra
förtjenster; men förutsätter icke några vid
universi-teterna aflagda lärdomsprof. Dock kan den äfven
pä denna väg erhållas, nemligen af dem som
aflag[|t först filosofie, sedan tlieologie
kandidat-examen och disputerat inför Iheologiska fakulteten för
kandidaturen, samt derefier tagit tlieologie
licentiat-examen och ytterligare disputerat för
licentiaturen. Desse erhålla doktorsgraden på samma gång
som konungen utnämner andra theologie doktorer.
Delta brukar gemenligen ske vid stora högtider
inom nationen eller kyrkan, särdeles vid
kröningar och jubelfester. Sedan konungen utnämnt
doktorer, promoveras de i Upsala domkyrka af
erkebiskopen. Sista tbeologie doktorspromolionen
skedde I8i5 efter konung Oscars kröning det töre
gående året. Förut var doktorspromolion efter
jubelfesten (830, efter kröningarna 1818, 1809
och 1800, o. s. v. Tbeologie doktorstitel
medför inga väsendtliga privilegier.
Tlieologie kandidatexamen aflägges inför
universitelernas Iheologiska fakulteter. Den
förutsätter all filosofie kandid.it-examen förut skall vara
genomgången och fordrar vanligen tre à fyra års
Iheologiska studier, sedan de foregående filosofiska
äro afslutade. Deremot fordras icke alt
prestvig-ning skall föregå. Tbeologie kandidat-examen
omfattar bela systemet af de theologiska
vetenskaperna, så väl dogmatik, som pastoral-tlieologi,
kyrkohistoria samt gamla och nya testamentens
grundspråk och exegelik. Theologie
kandidatexamen befriar ifrån prestexamens undergående,
men icke ifrån pasloral-examen, och medför inga
bestämda företrädesrättigheter, ehuruväl den alltid
räknas såsom en merit vid presterliga
befordringar. De som egna sig ät universitetslärarens kall
inom den theologiska fakulteten i Upsala, bruka
vanligen laga denna examen, och äfven flera
andra, hvilka söka sin befordran inoin forsamlingen.
Deremot berättigar den icke till theologiska
gradens erhållande, emedan dertill fordras utom
denna examen, alt äfven bäfva utgifvit tvenne
disputalioner, en för kandidaturen och en för
licentiaturen, samt att hafva tagit theologie
licentiatexamen. Dessutom kan konungen utnämna hvilken
ban vill till tbeologie doktor. — I och för
presl-einbetets erhållande fordras en belt annan och
mindre tbeologisk kurs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
