Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Theologie licentiat-examen.
Tlieorell.
25
Tlieolngie licentiat-examen är den högsta
theologiska examen vid de Svenska universiteterna.
Den förutsätter, såsom förberedande prof, sä väl
filosolie som tbeologie kandidat-examen, och en
tbeologisk disputation för kandidaturen. Såvida nu
den examinerade efter licentiat-examen äfven
utgifver en tbeologisk disputation för licentiaturen,
är ban berattigad till Iheologie
doktorsvärdigheten. Dock brukar deona icke sökas, ulan blott
tilldelas af konungen ät dem som uppfylla dessa
villkor, hvilka konungen dä utnämner till tbeologie
doktorer, pä samma gång som allmän tbeologie
doktorspromotion .inställes. Tbeologie
licentiatexamen innebär befrielse ifrån både prest- och
pa-storal-examen, och gifver rätt att söka äfven de
största pastorater. Denna examen aOägges nu mera
högst sällan, i Upsala åtminstone, emedan den
förutsätter ett villkor, som är svårt att uppfylla,
nemligen att för den föregående disputalionen för
kandidaturen hafva erhållit betyget: ciim laude
appro-batur (med beröm godkänd).
Tlteoloeink examen kallas en pröfning, som
anslälles vid universiteterna med dem, hvilka
egna sig ät andra än de presterliga studierna. Det
fordras nemligen för att få igenomgå de juridiska,
medicinska eller filosofiska studiikurserna, att först
hafva visat prof på en allmän insigt i tbeologi och
kyrkohistoria. Denna examen omfaltar blott ett
sammandrag af Lutherska kyrkans dogmatik samt
kyrkohistorien, ungefär samma kiinskapsmått, som
fordras i studentexamen. Den anslälles af
theologiska fakulteten på särskildt dertill utsatta dagar
hvarje termin, och aflägges vanligen af
studen-terne i början af deras vistelse vid universitetet.
TlieologiNka fakulteten kallas den af de fyra
afdelningarna utaf universiteternas lärarepersonal,
som är upplagen af de theologiska vetenskapernas
studium, och ondervisning deruti. Denna fakultet
har trenne olika lärokurser, med dertill hörande
examina, nemligen den allmänna theologiska
examen, hvilken fordras säsom elt förberedande prof
af dem, hvilka egna sig åt andra studier än de
theologiska; vidare den kurs, som fordras för
erhållande af preslembelet, och slutligen de studier,
som leda till tbeologie kandidat- och
licentiatexamen. Dessutom äro Ibeologiska fakultetens
professorer ledamöter i domkapitlen i de stift, der
universiteterna äro belägna, och handhafva i denna
egenskap äfven prest- och pasloral-examen inom
dessa stifl. Dessa professorer äro fyra till
antalet och tre à fyra äro äfven adjunklerne,
hvarjemte fakulteten äfven antager erforderligt antal
docenter till sitt biträde. Den theologiska
fakultetens ledamöter äro vanligtvis prester tillika, och
hafva utom sin lön pä akademiens stat äfven
pre-bende-pastorater, dock ej docenterne, hvilka här,
såsom i de andra fakulteterna, äro ulan lön.
Tlienrell, Nven Lorenz, son af komministern,
sedermera kyrkoherden Theodor Theorell, föddes
d. 5 Nov. 1784. Blef 1805 student i Upsala och
var sedan några år informator i enskilda hus. Tog
1808 auskullant-examen i landtmäteriet och hof-
rätls-examen, samt sysselsatte sig de följande ären
med landtmäterigöromål om somrarna och med
tingsarbete om vintrarna. Blef 1815 kopist i
kammarkollegium, 1817 kanslist och 1835 notarie
derstädes, sedan ban allt ifrån 1823 förrättat
notarie-tjensten. Erhöll afsked 1839 och inkallades 1841
till ledamot i lagberedningen. Utnämndes samma
år till ledamot i kammar-kollegium, men inträdde
icke i tjenstgöring förr än 1845, under tiden
arbetande i lagberedningen. Blef 1846 utnämnd till
häradshöfding i Södra .Möre, och valdes 1848 till
rikets ständers justitie-ombudsman. Bland de af
honom utgifna arbeten märkas: Om
statsförfattningarnas anda, af Ancillon, öfvers.; Anckarsvardska
politiken, en blick på i8±0 års riksdag;
Fabriksväsendets inflytande på arbetares bergning och deras
barns uppfostran, hvilken skrift belönades med ett
pris af vitlerbets- och vetenskaps-samhället i
Götheborg; Om Svenska nationalrepresentationens
ombildning; Betraktelser och handlim/ar, hörande till
Re/ormen i nationalrepresentationen och allmänna
lagen.
Tlienrell* Joliau Heter, broder till den
föregående, föddes d. 15 Aug. 1791. Blef 1809
student i Upsala och 1812 filosofie magister.
Sysselsatte sig under flera års tid med privat
information till 1816, då han ingick i konungens
kansli och i kommerse-kollegium, hvarest ban
tjenstgjorde några år; men upphörde dermed i
anseende till uteblifven befordran. Började då beträda
den publicistiska banan med utgifvandet af
tidningen Stockholms Courier under ären 1820—22. I
December 1823 köpte ban tidningen Dagligt
Allehanda, hvilken snart ifrån ett annonsblad, som det
förut varit, förvandlades till en politisk tidning.
Ar 1832 sålde han denna tidning åter, men
fortfor dock att arbeta deruti till hösten 1834,
hvilket år han dessutom utgaf en lliksdagslidnini/. Ifrån
denna tid till 1838 var han medarbetare i
Aftonbladet, men derifrån till 1843 års slut åter i
Dagligt Allehanda. Utgaf ensam, under åren 1844
och 1845, veckoskriften Vinterbladet, som under
de tvenne följande ären var förenad med Dagligt
Allehanda, och ingick 1848, då sistnämnda
tidning öfvertogs af ny ägare, såsom medarbetare
deri, hvilket dock efler några månader upphörde,
i anseende till skiljaktighet i politiska tänkesätt.
Då en ny tidning, Aftonpnsten, under samma år
grundlades, hvaruti han fann sin politiska tro
om-lättad, ingick ban såsom medarbetare deri. Utom
tidningar, har ban äfven utgifvit åtskilliga andra
skrifler. Första försöket till författarskap var
en historisk afhandling: De två Rosornas strid om
Engelska kronan, som 1S16 V8nn slora priset i
Svenska akademien. En annan afhandling,
Longo-bardiska rikets /all, belönades 1818 med samma
akademies mindre pris. Dessutom bar ban
utgifvit en mängd mindre brochyrer, för det mesta af
politiskt innehåll. Från 1822 till 1833 skötte J.
P. Tlieorell elt eget boktryckeri i Stockholm, från
1822 till 1827 förestod han Stockholms
bokauktionsverk, och sedan år 183 4 bar ban idkat
landtbruk.
Del. IV. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
