Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tlijnlfe.
Tholander.
27
verser af skalden Thiodolfer. Äfven oli den
yngre F.ddan anföras Hera stycken af hans qväden,
deribland det af honom författade vidlyftiga
qvä-det till Thors ära, som fält namn af Hostlänya.
All detla icke saknar högre poetiska skönbeter,
synes, bland annat, af följande verser:
Än man minnen qvar äger,
All Jötnarnas fruktan (Thor)
Angrep Griolunagärds jälte
Frän sin åskvagn.
Jordens son åkte
Till jernleken (striden). Mànvägen (luften)
Under bonom dånade.
Meiles broders mod svallade.
Balders broder ej då
Den glupska menniskofienden
Från bergen skonade.
Bergen skakades och brusto,
llimlen den höga brann.
Jag sporde all bergens hvalfisk
Myckel förskräcktes, då ban
Sin väldige tiende skådade
TlijnlTe (myth.) En trogen tjenare bos
dunderguden Thor, och som föl|de denne gud öfverallt
på bans resor och äfventyr. Hans syster helte
Röska; äfven hon följde vanligen Thor pä bans
färder.
TlijM»*e (mvlb.). En rik och mäktig jälte,
hvilken bade sin honing på Tbrvmhems fjäll i
Jolun-bem; hans fader var Ölvalde, den rikaste af alla
jättar; bans bröder voro Ide och Gang. Del
be-rällas alt när Olvalde dog och hans myckna guld
skulle delas mellan de trenne sönerne, logo de,
hvar 01 b en, munnen full och delade sålunda
myntet. Deraf kallade »kalderne guldet jättars
mun-räkning. — Thjasse omtalas myckel i de
fornnordiska sagorna. Han var skir.kl g i trolldom och
bade en örnhamn, den han soin oftast iklädde sig,
dä han ville lörlölja en liende.
Tliolanitcr, l*elir llillielm, enligt Solna
kyrkobok född I7li3, men enligt ett akademiskt
belvg d. b April 1 770, ull Hvetlanda församling
af Wexiö slifl, var, ehuru ulan allt rykte, en
man af ulmarkla kunskaper. Ar 1701 blef han
student i Lund och 1702 i Upsala. Frän Upsala
begaf ban sig 1791 lill Stockholm och började
såsom exlra ordinarie arbela i riksarkivet. Ett
erhållet arf salle bonom dä i stånd alt företaga
en resa lill Paris och Tyskland, hvarunder ban
lärer blifvit lilosolie magister i Göttingen.
Hågen för nordens antiquiteter dref honom derifrån
till Köpenhamn, der ban någon tid tjenstgjorde
vid Amu-Magna-anska institutet. Härifrån ankom
ban till Stockholm, utrustad med dyrbara
samlingar och vidsträckta kunskaper, men alldeles
utblottad på penningar, hvilka ban för öfrigt synes
föga hafva förstått all sköta. En
informalorsbe-fallning, soin han erhöll, upphörde snart, och i
December 17 97 emottogs ban i inackordering bos
en sekreterare lljerner. Denne, som emol några
gamla klädespersedlar lillhandlal sig rällighelen
till en mängd Tholander tillhörige dyrbara böcker
och manuskriptrr, förskingrade dessa och såld*
papperen under Tholander! sjukdom såsom
maku-lalur i hökarbodar. Den sålunda plundrade, som
barför började rättegång, uppgaf i sin
stämnings-inlaga, att Svenska bislonen i dessa samlingar
gjort en kännbar förlust Följande året kom
Tholander lill Ulriksdal såsom Irädgàrdslarling, i
hvilken befattning han fortfor (ill 1601, då han blef
vikarierande skolmästare vid Ulriksdal; lh06 blef
ban ordinarie. Omkring ar I >08 blef Tholander
känd bland de lärde för en förslagsmening om den
Persepolitanska spikskriflen, och vann derigenom
den |arde Gjörvells gunst. Genom dennes försorg
blefvo hans uppsatser granskade af Ödmann och
Norberg. Efler inhämtande af deras
anmärkningar, skref han i äinnel en afhandling pä Franska,
hvilken Gjörvell meddelade Ryske ministern
Such-telen, soin derefter blef Tholander* gynnare och
sände afhandlingen till den namnkunnige Silvestre
de Sacy, hvilken egnade den en narmare
uppmärksamhet och lärer tryckt den i nagol periodiskt
arbete. Vid Gölhiska förbundets slillelse, ka|||des
Tholander lill medlem deraf. Till Iduna lemnade
ban flera värderika bidrag, såsom: Snlni l.iuil, med
öfversättning från Islandskan; Anmnrknmyar
rörande Hnramuon* Hmihl; Um àlteboyar;
Heshnf-tiinii o/ver elt i/niiimilli d> i/rkrnluii n, m. m. lian
uppsalle äfven första häf’el af Mu-ieum
Ti/poyra-plucum lohmtanum, pä Sohins begäran, sedan
denne lill kongl, hibliolhekel skänkt sina samlingar
lill hoklryckerikonslens historia Dä Sven«k
Litteraturtidning började utgifvas, anmodades han att
bilrada .säsoin medarbetare, och ban författade
äfven deri liera artiklar. Genom skrifvelse frän N.
Rosenstein kallades han I bl \ lill redaktör af de
handlingar, soin från konsistorierna inkommit lill
uppföslringskommillén, angaende skolornas tillstånd
i stiften, samt att tillika öfvervara kommitténs
sessioner. Med mycken noggrannhet utfördes delta
vidlyftiga arbete i tabellan-k förin oib med
fullständig! register öfver del hela. I Maj månad
1815 trallades han af en slark blodstörlning,
hvarefter han aldrig återvann helsan. Ännu på
sjukbädden fortsatte han sina studier och lärde sig
dä Georgiska språket, lian afled d. I (i Nov. 1815.
Sina samlingar öfverlemnade han lill Gölhiska
förbundet, hvilkel öfver honom lät uppresa en enkel
minnessten. Med en bräcklig och vansknplig kropp,
hade Tholander en Irisk och liflig själ. Pà senare
ären lugn och ädel, sökle han genom ordentligbet
och ett indraget lefnadssätt godlgorn en omognare
ålders utsväfningar, hvilka lara hafva öfverstigit
gränsorna af vanlig ungdomsyra.
TtiolaiKler» Kreilrik, son af grosshandlaren
och stadsmäklaren Carl Tholander, föddes d. 23
Nov. 1806. Blef 1822 student i Upsala, filosofie
magister 1827, kirurgie magister 1832 och
medicine doktor 1835, dà han vid promotionen i
Upsala innehade första hedersrummet. Ilar sedan
1832 varit praktiserande och mycket anlitad
läkare i Stockholm, saml från dess början
medarbetare uli Tidskrift för Läkare och Pharmaceuler,
hvaruti ban bar författat flerfaldiga afhandlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
