Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
28
Tholljn.
Thomander.
Tholijn, Peter von, ingick som gemen soldat
i Engelsk och sedermera uti Holländsk tjenst, der
ban vid sjöstaten deltog uti en mängd
märkvärdiga bedrifter samt tjente sig genom tapperbet opp
till löjtnant. Vid återkomsten till Sverige blef han
1701 amiralitets-löjtnant. Befordrades 1706 lill
ryttmästare af Åbo och Björneborgs regemente,
hvarifrån ban 1709 transporterades til! ryttmästare
vid Uplands femmännings-regemente. Sedan ban
ådagalagt utmärkt tapperbet i slaget vid
Helsingborg, blef ban följande året major, i hvilken
beställning ban 1717 upphöjdes uti adligt stånd, med
bibehållande uf sitt förra namn. Ar 1719 erhöll
ban afsked såsom öfverstlöjtnant; men utnämndes
1728 till stadsmajor i Stockholm. Han afled 1742.
Tliomie iikalt, äfven kallad S:t Egidii skatt, var
en gammal inkomst, som domkyrkan och kanikerne
i Linköping åtnjöto af vissa orter inom stiftet.
Deras rättighet bärtill bekräftades af konung
Waldemar på Söderköpings riksdag.
Thomæuw, (»Uran Jakob, son af
regementspastorn, sedermera prosten och kyrkoherden
Thomas Thomæus, föddes d. 5 April 1786. Redan
1802 student i Lund, började ban då gifva den
moderna litteraturen företräde framför den antikt
klassiska , och ville derföre ej taga magistergraden.
Ilans fromma moder hade hos honoin inplantat en
innerlig gudsfruktan, och tillfrisknad från en
sjukdom uppträdde ban snart såsom en hänförande
predikant. Han prestvigdes 1809 med kunglig
tillåtelse, och omkring samma tid begynte hans
fromma känslor först uttala sig i poetisk form. Han
utgaf så lid efter annan: Barnapsalm’,
KnsHghels-lankar af en ung studerande; Sånger öfver Jesu
lidande-, Sånger titi Guds och Jesu Christi fnr herr
tigande samt Försök titi religionssånger för barn.
Genom dessa milda och enkla sånger vann Thomæus
sig först en publik, hvilken alllid var så stor, att
han med lätthet fick förläggare för allt större
arbeten, och kunde lefva pä bonorarierna under ej
sällan inträffande längre tjenstlösbet. Så fortfor
han att i nitton år lefva såsom adjunkt, aldrig en
persona grata hos domkapitlet, ehuru ingen
förnekade bans presterlighet, bans litterära (lit och
rena lefnad. Oupphörligt läste och författade denne
oförtrutne kunskapsälskare. Då ban reste från
stiftets ena ända till den andra, måsle han alltid
medföra sin bokkista, ofvanpå hvilken ban red
gren-sle, då ban ej fick rum jemte densamma i
vagnen. Under tiden ökades alltmer bans
kunskaper och upparbetades bans stil, så att ban snart
framstod såsom en sjelfständig man, den der
ur egna synpunkter bedömde hvad han afhandlade.
Han är än i dag den ende, som gifvit oss en
Svensk kyrkohistoria fulländad; bans Kristna kyi »
käns historia i Sverige är nämnd äfven hos
utländske författare med aktning. Den nva upplagan,
kallad Skandinaviens Kyrkahafder, är ännu en
oundgänglig examensbok. Den flitige Thomæus
arbetade dock icke blott i kyrkans historia, utan ock
i Svenska och allmänna historien, hvari
läroböcker, som flerestädes blefvo antagna, med omsorg
skrefvos; äfvenså författade ban goda läseböcker
Blef hofpredikant 1816. Han sökte jemnt
befordran, men förgäfves, till dess han ändtligen 1828
blef kyrkoherde i Cbristianstad. Utnämndes till
prost 1830. År 1845 fick ban, hvad David
utbad sig, "falla för Guds hand och ej menniskors.’’
På en resa d. 8 Aug. träffades ban af åskan, då
ban skulle öppna en grind nära llarplinge kyrka,
omgifven af sina tre små barn, som gjort honom
sällskap, och hvilka funnos i böner vid sin
fromme faders lik. Bland hans många skrifter inä,
utom de redan anförda, nämnas: Sveriges historia;
Korta biografier öfver de berömdaste Iheologer-,
Läsning fur prester-, Svensk Plutark-, Mimanna
veiidshi-storien för ungdom-, Verldens största regenter-,
Märkvärdigheter ur a II mann a kyrkohistorien; Strödda
predikningar m. II., till ett ganska stort antal.
Thomander, Johan Henrik, son af vice
pastorn magister Albrekt Johan Pisarski och
dotterson af prosten Thomas Thomæus i Fjelkinge,
föddes d. 16 Juni 1798. Redan vid 14 års ålder,
då ban 1812 kom till Lunds akademi, hade ban
skrifvit predikningar och komedier, och innan kort
företog ban sig att på Latinsk vers behandla ett
nog vidlyftigt ämne, nemligen verldsbistorien. Snart
fördelaktigt känd, icke allenast för snillrikhet, utan
ock för djnpa kunskaper, förordnades denne
medellöse yngling, blott 17 år gammal, mot slutet af
år 1815 att förestå ett kollogat i Carlshamn,
hvarmed han fortfor till våren 1817, då han
återvände till Lund. Här studerade ban med största
ifver, men brydde sig dock icke om, ehuru
mångsidigt bildad, att läsa för graden. Icke desto
mindre var hans anseende i Lund ganska stort,
så väl bland lärare som lärjungar, till bevis
hvarpå den anekdoten anföres, att då ban en gäng
1S20 infann sig på doktor Hylanders lektion,
gubben skyndade sig alt afbryta densamma med
tillkännagifvande, alt föreläsaren nu bade en lärd till
åhörare. Prestvigd 1821, förordnades ban till
predikant vid Carlshamns kastell, hvarmed han några
år förenade kondition uti privata hus. lian
började 1824 utgifva öfversättningar af Shakespeare,
derpå följde flera andra, och snart erkändes han
allmänt såsom Sveriges lyckligaste öfversättare.
Så öfversatte han Om det fullkomliga goda eller
Tyska Theologien från gamla Tyskan, Molnen af
Aristophanes, Manfred af Byron, brutus efter
Voltaire, Amanda frän Spanskan och Prudenlti
Latinska sånger. Ypperst i detta hänseende ansågs
dock hans originella försök till öfversättning af
Nya Testamentet. Höstterminen 1826 kallades
Thomander att hålla exegeliska föreläsningar inom
tbeologiska fakulteten i Lund och följande året
konstituerades ban, ehuru ograduerad, bärtill af
akademiens kansler. Nu framträdde Thomander
tillika rned H. Reuterdahl med en Theologisk
Qvar-lalskrift, som snart vann stort och allmänt
anseende. År 1831 utnämndes ban till e o. adjunkt
i fakulteten: han hade då redan utgifvit en
samling Predikningar o h Skriftetal samt en Predikan
vid jubel/esten. Mycket ifrågasatt till
domprostbe-fatlning i Lund, måste ban dock, ehuru med sin
öfverlägsna skicklighet, stå tillbaka; men vid Theo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
