Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Thomas.
Thomas.
29
ogiska fakultetens nya organisation ingick
Thomander deri 1833 såsom pastoral-professor. Ensam
Svensk bland fem utländningar promoverad till
the-ologie doklor med hedersdiplom af universitetet i
Köpenhamn 1836, kallades Thomander 1838 till
ledamot af den nya kommittéen, som då tillsattes
att öfverse kyrkolagen, och bar derinom intagit
ett ej oviktigt rum. Kommittéen började 8rheta
med ledning af Thomanders Förslag till
kyrko-ord-ning och i kommittéens arbeten bar ban alltsedan
rastlöst deltagit. Ifrig förfäktare af nykterbeten,
bar han arbetat derför med förträffliga tal och
predikningar, äfvensom genoin sitt utgifna
Försvar jör nykterhetssnltskaperna. Med 1840 inträdde
ban pä riksdagsstridernas tummelplats, der han
alltsedan varit en hufvudman för den liberala
fraktionen. Vid alla de tre riksdagar ban sedan dess
bivistat, bar ban varit ledamot af statsutskottet,
hvarinom han haft sin största verksamhet och ägt
stort inflytande. Mycken förtjenst af kyrka ock
skola har ban dessutom förvärfvat sig genom sin
verksambet för åstadkommande af anslag både för
folkskolan och för de lärda bildningsanstalterna.
Ehuru alliuänt erkänd såsom en bland Sveriges
nuvarande ypperligaste andliga talare, bar ban dock
vunnit elt lika stort anseende såsom
parlamentarisk talare och flera gånger blifvit för sina
föredrag med rätta beundrad. Är 1847 öfvertog han
med Kongl. Maj:ts tillåtelse theologia dogmatica,
lemnande pastora 1-professionen, och 1848 blef han
utnämnd till ledamot af N. O. Sedan flera år
tillbaka var han inspektor för Skånska och
Blekingska nationerna vid akademien i Lund. Utnämnd
1850 lill domprost i Götheborg. Bland de af
bonom senast utgifna arbeten märkas: Predikningar
d/ver de årliga Sön- ock lloqtidsdagar.
Thomas, som förde tre liljor i sitt vapen, men
om hvars härkomst och tidigare lefnad man
numera saknar alla underrättelser, blef kanik 1414,
prost 1423, och 1430 enhälligt väld till biskop i
Strengnäs. Han stod i början uti synnerlig nåd
bos konung Erik XIII af Pommern, hvilken äfven
1431 ifrigt anmälde honom hos domherrarne i
Upsala, att de måtte välja bonom till erkebiskop.
Deremot gjorde Thomas honom trogen tjenst vid
det förbunds upprättande, som ingicks med
Engelske konungen i Kalenburg 1432. Året derpå blef
det slut med denna vänskap, ty då protesterade
biskop Thomas, tillika med biskoparne i Skara
och Wexiö uti en offentlig skrift emot konung
Eriks lagliga val och 1434 underskref ban i
Stockholm, tillika ined flera andra biskopar, ett bref,
som skulle afgå lill Norrmännen, om konung Eriks
omilda regemente. Detta oaktadt blef ban, såsom
konung Eriks medbållare, af Engelbrekt tagen till
fånga i Wadstena; men snart åter lösgifven.
Sedan deltog ban uli flera herredagar och bans namn
finnes under de flesta den följande tidens vigtigare
bref och handlingar. Ilan dog d. 22 Jan. 1443.
Denne biskop Thomas är särdeles märklig såsom
en af våra äldsta Svenska skalder, och hans
poesier sakna merendels hvarken skönhet, ren stil
eller värdighet. Engelbrektsson, diktad af honom,
sjöngs länge af Svenska allmogen och vittnar om
ett äkta fribetssinne, såsom t. ex. då ban säger:
O ädla Svensk, du statt nu fast,
Ocb bättra det som fordom brast,
Du låte dig ej omvända!
Du våge din bals och så din band,
Att frälsa ditt eget fädernesland;
Gud må dig tröst väl sända.
En fågel ban värjer sin egen bur,
Och så göra ock alla vilda djur,
Nu märk hvad du bör göra;
Gud hafver gifvit dig sinne och själ,
Var hellre fri än annans träl,
Så länge du kan dig röra.
Lika stor kärlek för friheten framlyser öfverallt i
de sånger biskop Thomas författade, och dessa na
öfver fyra hundra är gamla qväden skulle i flera
afseenden kunna jemföras med och äfven anses
öfverträffa månget senare tidens skaldestycke,
såsom t. ex. då ban q vä der:
Frihet är det bästa ting,
Som sökas kan all verlden kring,
Den frihet kan väl bära.
Vill du vara dig sjelfvan buld,
Du älske frihet mer än guld,
Ty frihet föder ära.
Jag råder nu dig hafva frihet kär,
Om du kan märka hvad frihet är,
Hon är ej god att mista.
Frid och frälsning drager bon bem,
Hugnad och glädje allom dem,
Som skylas af hennes qvistar.
Frihet är en segerbamn,
Det visar frihet med sitt namn,
Dem, som henne kunna lida;
En säker bamn för vind och våg
Frihet beskärmar både bög och låg;
Ty bör man fribet pryda.
Om man jemför dessa kraftfulla och vackra
verser med de ömkliga och innehållslösa rimmerier,
som ännu på 1700-talet framhragtes här i
Sverige, kan man ej annat än beundra deras för sin
tid oväntade klarhet och upphöjdhet. Af biskop
Thomas finnes äfven på prosa ett Bref till
liks-marsken och riksföreståndaren Carl Knutsson,
hvaruti ban på elt kraftigt och ädelt språk uttalar
sina tänkesätt såsom medborgare, själaberde och
vän. Alltifrån den tid Erik Puke blef förrådd, var
biskop Thomas aldrig glad och grämde sig så
mycket deröfver, att Carl Knutsson svikit den lejd
ban underskrifva, att ban aldrig mera ville
infinna sig i rådet, och icke längre ansåg sig värdig
att välsigna Herrans lekamen eller utdela nattvarden.
Thomas, Anglus, en lärd och ansedd man af
Engelsk härkomst, blef är 1209 konfirmerad till
biskop i Fioland. Med påfvens tillstånd flyttade
han 1228 biskopssätet från Rendamä ki till Åbo,
och samma är fick ban påfvens stadfästelsebref för
sig och sina efterträdare på de lundar och afgudahus,
som i hedendomen varit invigda till atgudady rkan.
Är 1234 skänkte han några ägor i Masko socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
