Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
44
T||orsby.
Tliorsmannd.
eller den 6 November. På två särskildfa ställen
trängde fienden upp på vallarne; men blef af
svenskarne tillbakadrifven med ett mod, en i döden
kämpande ihärdighet, värdig de fordne
segerhjel-tarne på Lützens falt, och stormen misslyckades.
Genom det tappra försvaret minskades emellertid
besättningen mer och mer; äfven yppades bland
densamma smittsamma sjukdomar, och snart voro
blott några hundra man i tjenstbart skick. Konung
Johan Kasimir erbjöd underhandling, hvilken nu
också antogs och öppnades. Oxenstjerna fordrade
först och främst fullkomlig förlåtelse för både
borgerskapet i Thorn och det landtfolk, som
un-understödt Svenskarne; för det andra Fri11 aftåg
för bela svenska besättningen; ytterligare ett halft
års stillestånd emellan Sverige och Polen, samt
slutligen, att, lill säkerhet för villkorens
uppfyllande, några förnäme Polackar skulle i förväg
skickas såsom gisslan till svenska besättningen i
Marienburg. Polackarne ansågo dessa villkor
alltför öfverdrifna; men Oxenstjerna svarade, att en
så stor och väl befästad stad, som Thorn, icke
kunde bortgifvas för ingenting. Dessutom vore det
endast af kärlek för fredén, och alldeles icke af
någon nöd, som ban öppnat denna underhandling.
Polackarne förklarade, att underhandlingen måste
vid sådane fordringar afbrytas, samt reste sig upp
för alt gå. Oxenstjerna gjorde likaledes; men då
åiråde sig Polackarne. Deras krigsfolk längtade
bem, likaså Osterikarne, hvilka dessutom ledo af
den hårda årstiden. Mellan dem och Polackarne
rådde dessutom ett misstroende, en bitterhet,
nästan lika häftig, som den emot Svenskarne. I
anledning af det käcka försvaret och af
Oxenstjernas stolthet, trodde man ock, alt besätlningen var
både stark och i godt tillstånd. Slutliga följden
blef, att Oxenstjernas fordringar biföllos. Några
dagar före jul utrymde Svenskarne fästningen. Då
först visade besätlningen sitt verkliga tillstånd,
på en gång nedslående och ärorikt. I åsyn af
hela polska hären kommo nemligen ur staden
uttågande 194 fotknektar och 110 ryttare,
medförande 200 man sjuke; detta var bela styrkan.
Vid denna syn började Polackarne knöla, alt
Oxenstjerna bedragit dem med osanna uppgifter
om besättningens styrka, och att villkoren derföre
icke borde hållas; men Johan Kasimir lyckades
tysta de knorrande, och Svenskarne kommo
lyckligen undan. Försvaret af Thorn är ett bland de
ärorikaste upplräden i detta krig, och medförde
derjemte ganska stora fördelar; först det
betingade stilleståndet, en behöflig hvilotid för de belt
och bållet utmattade underlägsna svenska
trupperna, och för det andra, den omständigheten, att
en ringa svensk hop af 2000 man under ett halft
års tid fäslat och sysselsatt en stor del af bela
Polens makt, samt en icke obetydlig österrikisk
bjelplrupp, tillsammans slutligen nära 40,000 man,
hvilken styrka eljest kunnat kasta sig öfver
svenska Pommern, medan Karl Gustaf m»d
hufvudbä-ren lågat till Danmark.
T!ior<ti>y, ett jernbruk i Fryksönde socken af
Wermlands län, bar 6 bärdar och 2,700 skeppund
priv. årligt smide af köpe-tackjern, hvaraf
bam-marskalt utgöres ined 27 skepp:d. Knipp-,
spik-samt diverse mannfaktur-smide drifves vid
Väll-forss, som hör under bruket. Skeppar på
Götheborg. Ägare: A. G. Lewgren.
Tliorskog, ett jernbruk i Veslerlanda socken af
Hallands län, har I härd och 450 skepp:d privi|.
årligt smide af köpetackjern, hvaraf bammarskatt
utgår med 4 skepp:d och 10 lisp:d. Ett. större
antal spiksmides-verksläder äro här inrättade.
Bruket skeppar på Götheborg. Ägare: II N. Trané.
Bruksstämpeln är O. W. inom en cirkel.
Tliorslundn är en socken i Bohuslän, som
innefattar sydvestligaste udden af Hisingen; den är på
trenne sidor omgifven af hafvet, och den minsta
i länet. På en ägovidd af 5,577 tunnland ligga
I5tsj hemman med en folkmängd af 588
personer. Jordmånen i de små klippdalarna är
förträfflig, och fiske idkas såsom en binäring. Pä en
närbelägen holme, benämnd Warholmen, ligger
värdshuset Lusasken, som af .skärgårdsseglare till
och ifrån Götheborg ofta besökes. Pä vestra
stranden är en dal, benämnd Tummelhed, och
derofvan-om ett berg, der en telegraf är uppförd för
korrespondensen mellan Marstrand och Götheborg.
Kyrkan är sannolikt den äldsta på Hisingen; men har
på I <80-talet blifvit något omändrad och
uppmålad. Vid Amholt i denna socken ligger ett högt
berg, som är landkänning. Man visar der några
sammanstörtade stenmurar, som skola vara
lemningar efter ett fäste, som hetat Tbors slott, och
innehafts af en småkonung Thor, efter hvilken
denna socken tros hafva felt sitt namn. Till
Thors-landa pastorat hörer äfven Öckerö socken, som
innefattar den stora ögrupp, som ligger vester om
Hisingen. Adr. Götheborg.
Tliorsliindn, en socken i Olands Södra Mot, är
belägen 1 \ mil O.S.O. från Kalmar, 3 mil S.S.V.
frän Borgholm och hörer till 2 kl. konsist.
Marken är jemn, och skog fallas här, liksom på
nästan hela ön. Utsädet är ungefär 1000 tunnor.
Den betydligaste gården heter Tre/a. Här är ock
Södra Mötets tingsställe, med en vacker
tings-bvggning af träd, samt en väl bebyggd
forge-plals, hvarilrån närmaste öfverfarten är lill
Kalmar. Några vallar och grafvar qvarstå här ännu
och vittna om forntidens försvarsverk. Invid
kyrkan bar varit en offerlund och nära derintill är
ännu en gammal offerkälla. Socknen häller 39
J-mtl. med en folkmängd af 1,790 personer på en
areal af I0,6li9 tunnland, hvaraf 10 äro sjöar och
kärr. Adr. Borgholm.
Tliorsmntittd. Så bar länge Januari månad
blifvit benämnd, af anledning, som man förmodat, alt
den af ålder varit helgad åt Thor. eller att
några större offer, s. k. Thorsblol, då åt bonom
firats. Denna åsigt grundar sig dock på etl
misslag, föranledt, såsom ofta händer, af en tillfällig
namnlikhet. Månadens namn var nemligen
ursprungligen T/ioirewitnail, af det fornnordiska ordet
Thor-ri, som betydde: Den vigtigaste eller förnämsta
delen af något, och dermed betecknades således
den förnämsta eller kallaste månaden af vintern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
