Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tliorsa*.
T||orup.
47
vsr fördelad mellan 143 àboer. Skogen är
deremot otillräcklig, och innehåller endast 1,907
tunnland 29-J- kappland, hvarföre skattehöndeme
icke in natura kunna utgöra deras kolränta till
Stora Kopparberget. Thorsängs socken innehåller
41-p^ mtl. med en folkmängd af 1,082 personer
på en areal af 16,825 tunnland, hvaraf 7,800 äro
sjöar och kärr. Adr Fahlun.
Tlior«a«, Vestra, annex till Skalelöf, är beläget
i Albo bärad af Kronobergs län, 2 | mil S.V. från
Wexiö. I socknen märkes Torne bruk, vid sjön
Åsnen, som skall vara anlagdt af Holländarne pà
1500-talet, samt säteriet llulvik, 1 mtl. frälse.
En källa i socknen kallas S:t llilarias olTerkälla.
Socknen häller 54 J mtl. med en folkmängd af
2,720 personer på en areal af 40,755 tunnland,
hvaraf 6,220 äro sjöar och kärr. Adr. Wexiö.
Tlionaii, Östra, annex till Nöbbeled, är beläget
1 Konga bärad af Wexiö län, 1 J mil S. från
Wexiö. I socknen märkes: Thorsjo säteri, hvarest
finnes en större grifthög, i hvilken Thor skall
vara begrafven, samt kummel, i hvilka man funnit
en större hällkista; /nyelstmls säteri, 1 mtl.
frälse jemte flera kronoskattehemman uli Ingelstads
by, «å att bela egendomen innehåller 4 förmedlade
mtl.; Thorsjo l\orrtiilr<i, ett kronoskattehemman med
den vackraste belägenhet vid en fiskrik insjö, samt
Ingelstads gästgifvaregård (se detta ord). En stor
å liv ter genom socknen. Hela socknen innehåller
36y mtl. med en folkmängd af 1,415 inbyggare
på en areal af 17,635 tunnland, hvaraf 1,020 äro
sjöar och kärr. Adr. Wexiö.
Thnr«a«, en socken i Södra Möre härad af
Kalmar län, är beläget vid hafvet, 4 } mil S.V. från
Kalmar och tillhör 2 kl. konsist. Vid Dackefejdens
tid stodo bönderna i socknen på konungens sida
och ihjälslogo Dackens svåger med flere af hans
anhang. Prestgården blef år 1564 här uppbränd
af Danskarne. Socknen häller 86^ mtl. med en
folkmängd af 6.790 personer på en areal af 79,542
tunnland, af hvilka 375 äro sjöar och kärr. Adr.
Kalmar eller Carlskrona.
Thor*!!, med kapell, en socken i Wadsbo härad
af Skaraborgs län, är beläget ® mil N.N.V. från
Marie»tad, och tillbör 3 kl. konsist. Pastoratet
utgöres af 6 öar i sjön Wenern, nemligen: Thorsö,
Dillo, Onsd, Broinö, lioi/o och Djurö. Socknen
tillföll, genom konung Gustaf I:s testamente af år
1560, dess yngste son, hertig Carl. Större delen
af marken i pastoratet är bergaklig, uppfylld med
»ten och skogbevu-en; men den odlade marken är
jemn. Skogen är fullt tillräcklig för behofvet, och
utsädet beräknas lill 400 tunnor. I socknen ligga
2:ne säierier, nemligen Föglö, 3 mtl., med ett
kapell, på vestersidan af Tborsö, saint Skeherga,
2 mtl., äfven beläget på Thorsö, vid sjöstranden,
midt emot Marieslad. Inom Thorsö
kapellförsamling ligger Bromö glasbruk, som äges af
kom-mercerådet Santesson. Pastoratet häller 31 | mil.
med 1,656 inbyggare på en areal af 18,051
lunn-land, hvaraf 320 äro sjöar och kärr. Adr.
Mariestad.
Thorup, en socken med Kinnared, är belägen
3 i mil N.N.O. från Halmstad, och tillbör 3 kl.
reg. Socknen är en af de vidsträcktaste och minst
bördiga socknar i södra Halland, och
genomskäres pä en sträcka af I £ mil af Nissaströrnmen. Den
del af Thorups socken, som ligger norr om
Nissan, hörer lill Halmstads bärad; men den söder
om Nissan belägna till Tönnersjö bärad. Denna
sistnämnda del af socknen utgör en skogssträcka
af 4 mils längd, kallad Örken, som består af
vidsträckta kärr, mossar och ljungbackar med skog
af furu, gran, bok, al och ek. Sorknens norra
del åter är mindre skogbevuxen; men bar en
oländig och inossliipen mark. En mängd vargar och
räfvar uppehålla sig i båda trakterna och göra
stor skada på kreaturen, som derföre nästan
ständigt måste vaktas. I socknen ligger RyJu
bruksegendom (se delta ord), säteriet Branno med
underlydande 5 hemman, samt Gtislafsberq och
Prostata, hvardera 2 hemman. Kyrkan är af sten,
52 | alnar lång, och bar i koret en grafsten med
latinska inskrifter öfver framl. prosten och
prostinnan Ausén, som här blifvit jordade (den
sistnämnda år 1712), äfvensom elt epitapbium öfver
tvenne deras söner, Joban och Niclas Ausén,
hvilka båda varil officerare vid Kronobergs
regimen-le, och båda under krig i främmande land aflidit.
Rland socknens fornlemningar märkes på Kydö
ägor, vid gränseskillnaden emellan Småland och
Halland, nära landsvägen, en slor stenhäll, kallad
Hnyshihtill. I denna ball hafva boksläfverne G. och
C. varit inhuggna, den förra at Småländska och
den sednare åt Halländska sidan, och man
berättar, alt svenske och danske konungarne här
fordom mött hvarandra, och al t hvarderas
namnskif-fer blifvit uthugget på den sidan af stenen,
hvarifrån konungen kommit. På Sknlteyårdfns ägor
märkes äfven åtskilliga stensättningar orh
fotang-lar, bland hvilka tvenne, som äro belägna nära
torpet datastugan, på hvardera sidan innehålla vid
pass 33 alnar. Socknen bar en gästgifvaregård,
vid namn Ruinnds, i hvars grannskap finnes en
grotta i berget, benämnd Christophers sluya,
hvilken under Erik XIV:s tid, såsom belägen nära den
på bans tid varande riksgränsen, lärer blifvit
begagnad såsom tillflyktsort, och hvarest man
der-före gjort åtskilliga fynd. Ifiehngen, en bög nära
lfvebo, är till en del en naturlig böjd; men pà
dess spets är naturens verk fortsatt med en
ätle-bög. Högen plägar nu begagnas som en ridbana
för brudmän, då någon brudskara lågar der förbi.
— Jordbruket i denna trakt fordrar m>cken
ar-betsmöda; allmogens söner äro under slottertiden
oumbärlige bemma, och den arbetsföra ungdomen
plägar derföre om vintern utvandra till Skåne och
norra Halland, för att der förtjena sitt uppehälle
genom tröskning. Sommaren är har kort, och
höstkölden börjar ofta i September, hvilket man tror
härleda sig af de många mossar och träsk, som
här finnas, och som i anseende lill jordmånens och
jordlagrens egna beskaffenhet synas vara
outrotliga. Gårdarna äro derföre mestadels enstaka vidt
afskiljda från hvarandra, och fördelade uti halfva,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
