Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
48 Thorvald Hjalteson.
Thott, Tage.
fjerdedels eller sjeltedels hemman. Ensäde brukas
öfverallt, och beslår mestadels af bafra, dernäst
af korn, minst af råg. Afkastningen går sällan
öfver 3:dje koruet. Arter och hvete trifvas ej,
bonden äter mest hafrebiöd, och måste ärligen
köpa säd till nödig brödlöda. Till dragare nyttjas
mest oxar; men ofta äfven kor, hvilka bär äro
små lill växten. Hästar äro sallsynta. Utom
åkerbruket sysselsätter sig en del af manfolket med
skogsbandtering och körslor af kubbar till
Halmstad, äfvensom qvinnorna med spåoad och väfnad.
Socknen håller 59| mtl., med en folkmängd af
1,830 inbyggare på en areal af 42,861 tunnland,
hvaraf 3,750 äro sjöar och kärr. Adr. Halmstad.
Thorvald Hjalteson, en |sländare, som
deltagit uti slaget på Fyrisvall emot Styrbjörn Starke,
besjöng äfven denna markvärdiga drabbning. Då
konung Erik Segersäll, efter vunnen seger, steg
upp pä en nära valplatsen varande hög, och
uppmanade hvilken som kunde, att qväda en sång öfver
öfver den blodiga fejden, steg Thorvald fram och
qvad inför konungen och bela bären ett qväde af
tvenne strofer, som ännu finnes i behäll, och
hvarföre ban af Rrik Segersäll genast begàfvades med
en dxrbar guldkedja. Det anmärkes i sagan
såsom något särdeles, att Thorvald lljaltesson
hvarken före eller efter detta tillfälle uppträdt såsom
skald och författat något qväde.
Tliorviiler, lagman i Westergötland på konung
Stenkils tid, skulle med sina Göther bistå den
norske jarlen Håkan emot konung Harald Hårdråde i
Norrige, som fördrifvit honom, och sedan till
bans förföljande inryckt med en krigsbär i
Götha-land; men då lagman Tborvider, en morgon när
båda bärarne redan stodo uppställde emot
hvarandra, skulle genom ett tal uppmana sina kämpar
till tapperhet, och desse svarade med ett härskri,
inträffade den händelsen, att bans bäst, som stod
bunden vid en påle, häraf blef skrämd, sà alt ban
ryckte upp pålen, hvilken slog lagmannen i
pannan. Thorvider, som trodde att det var elt skott
ifrån fienden, blef dä rädd och red skyndsamt
derifrån, lemnande sina Göther i sticket, hvilka
dock sedan slogos tappert.
Thorvider, lagman i Wermland, var norrske
konungen Sverres svåger, och bistod honom på
Hera sätt under bans mångfaldiga sträfvanden att
eröfra Norriges krona.
Thorvid Ktammare var, jemte sina båda
bröder Arnvid Blinde och Frey vid Döfve, bland Olof
Skötkonungs tolf rådsberrar och bonom
synnerligen tillgifven. Då bönderne allmänt blefvo
missnöjde med konungen derföre, alt han brutit
alls-härjartingets dom i Upsala, och äfven beredde sig
till all afsätta honom, som tillika öfvergafs af
tina fleste rådgifvare, stannade desse trogne
bröder qvar bos konung Olof, för att så mycket som
möjligt bistå bonom, emedan, som de sade, de
ingalunda ville helsas för drottsvikare. De
omtalade oförskräckt det missnöje och de stämplingar,
som voro å färde, samt gåfvo konungen kloka
råd, huru ban skulle undgå den hotande faran. Då
de andre bröderne sedan drogo till Ulleråker, för
att blidka den uppretade allmogen, stannade
Thorvid Stammare ensam qvar bos Olof Skotkonung,
hvilken ban förklarade sig på intet villkor vilja
öfvergifva.
Tliortt, ett kapell eller annex till Sorunda i
Sotholms härad af Stockholms län, är beläget i
hafsbandet, 7 mil S. frän Stockholm. Ägaren af
/lillhamra, en gård om I ^ mil. i Sorunda socken,
tillsätter kapellels predikant. Socknen håller 6|
mtl. med 460 inbyggare pà en areal af 6,804
tunnland, hvaraf 200 äro sjöar och kärr. Adr.
•Södertelje.
Thott, Tage, son af ryltmätlaren Otto Thott,
hvilken härstammade frän en gammal dansk adlig
alt i Skåne, föddes d. 23 Oktober 1739 pä
Skabersjö. Tog 1756 juridisk examen i Lund, och
blef 1758 kornett vid Norra Skanska regementet,
med hvilket ban deltog i fälttåget i Pommern.
Löjnant 1764, samt major i armeen och
kommendant å Malmö citadell 1769. Ilan hade i
Skåne ärft slora egendomar; men förslöst slörre
delen; sökte under frihetstiden vid riksdagarne göra
sig betydande, men lyckades icke; gjorde sig
derpå, vid revolutionen i Skåne, väl anskrifven bos
hertig Karl, och lyckades sedan erhålla Gustaf III:s
synnerliga bevågenhet. Blef 17 72 utnämnd till
öfverste-löjtnant och samma år R. af S. O. Fick
äfven genom ackord blifva landshöfding i
Malmöbus län, hvilken befallning han innehade till 1794,
dä ban åter bortackorderade landshöfdingeembetet.
Var ledamot af Fysiografiska sällskapet i Lund,
och sedan præses i samma sällskap. Upphöjdes
1778 till friherre, och blef 1788
öfverkommen-dant, samt 1801 Kommendör af Wasa-Orden.
Uppböjdes vidare 1807 lill grefve, hvarefter ban 1814
blef Kommendör med stora korset af Wasa Orden
och !815 Riddare af konung Karl XllLs Orden.
Slutligen blef ban 1816 en af rikets herrar. Ilan
hade ett angenämt umgängessätt och berättade
med talang, äfven åtnjöt ban lyckan af en
ovanligt rask ålderdom. Oaktadt nio år äldre än
konung Karl XIII, kunde ban fyra är efter
konun-nungens död med ungdomlig liflighet för en
lyssnande ungdom skildra den gamle konungen i sin
ålderdoms skröpligheter, till och med ett eller
annat häraf på ett åskådligt sätt, dervid de
åskådande alldeles glömde, att de hade en 83-årig för
sig, som gjorde dem bekant med en 70-nrigs
svårighet att, der ban salt omgifven af sina
hundar, hålla elden i sin tohakspipa o. s. v. Grefve
Thott afled den 7 Mars 1824. Familjen Thott
var af ålder en bland de rikaste och mäktigaste
uli bela Skåne, så alt knappt något enda
ansenligt gods finnes i detta land, btilket icke fordom
varit besutet af någon Thott. Stamfadern för alla
Tbotlar var Thord Thott, som afled 1301.
Ehuru denne varit en ifrig krislen, säges han dock
hafva låtit begrafva sig i sina hedniske förfäders
ättehög vid Kjellinge. .Några uppgifva, alt denne
Thord Thott lefvat omkring är 1080, och att han
«l’Pb.Vggt Bosjö kloster omkring denna lid.
Detta är dock mindre sannolikt. Äfvenså räknas af
de fleste geneologer de gamle svenske Toltarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
