Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tiilavitil.
Tidén.
50 skepp:d priv. ärligt smide af köpelackjeit),
hvaraf ’hammarskaften utgår med 10 lispund.
Diverse manufaktur- och spik-smide idkas dessutom
vid bruket. Skeppar pà Götheborg. Ägare frih.
A. Rudbeck och medintressenler. Bruksstämpeln
är elt bopg.jutet Til.
Tidavad eller Tjafva, annex till Odensåker i
Wadsbo bärad af Skaraborgs län, är beläget |J.
mil S. frän Marieslad. Pä skog är knapp
tillgäng. Socknen bar sitt namn af ån Tidan, som
går igenom sockenbyn: 2:ne broar ligga nu öfver
ån, men fordom var der blott ett vad att rida
öfver. Socknen hålles 12 ® mtl. med 397
inbyggare på en areal af 3,630 tunnl., hvaraf 375 äro
sjöar och kärr. Adr. Mariestad.
Tida-Ån eller Tidan, i Westergötland kallades
på landtspràket Tian och lärer fått sitt namn
deraf, att den vidskepliga tron bland folket varit
gängse, alt hon hvarje år måste hafva tio öller,
d. a. att hvart år tio menniskor i henne skulle
drunkna. Först i Erik den Heliges tid lärer
genom biskop Bengt den Godes försorg bro öfver
denna flod ba blifvit lagd.
Tidelagt eller bedrifvande af otukt med oskäliga
djur, är belagdt med dödsstraff, och äfven djuret
skall dödas.
Tidkula. På navigationsskolebyggnadens
plattform slår en stång med en så kallad Tidkula,
hvars ändamål ar alt dagligen, från och med d.
I April, signalera medeltiden i Stockholm, på
sekunden nära. Delta tillgår så, att den ihåliga
kopparkulan, som har tre fots diameter,
upphissas på baif stång klockan ungefär fem minuter
före elt, hvilken ställning kulan behåller vid pass
tre minuter, då hon hissas i topp: två minuter
derefter, eller precist klockan ett, just på
sekunden, faller kulan hastigt ned och blir osynlig.
Tidemanni, Heurlcui, af obekant, ehuru
troligen adlig börd, blef, sedan ban i ungdomen
studerat och gjort utrikes resor, kanik vid
Linköpings domkapitel, och valdes 1165 lill biskop.
Han berömines såsom en flitig, frikostig, arbetsam
och driftig stiftsstyresman. Såsom medlem af
rikets råd, bivistade ban alla de herredagar, som till
stort antal på bans tid höllos, och underskref de
beslut som dervid fattades. Misstänkt för att i
hemlighet gynna det Danska partiet, blef han
1497 af riksföreståndaren Sten Sture d. ä. gripen
och insatt i fängelse. Han afled i December
månad år 1500 vid en hög ålder. En mängd
präktiga byggnader inom stiftet vittnade om bans
driftighet. Biskop Tidemanni var äfven en ganska
flitig rimmare och efter bonom finnas: Gamle rim
om tucht, dygder, höfviskhet och drligit umgängelse
håde med Gud och menniskior; Lärdom ståhl i rim
om bosknpshandet, I hem allom nyttig, som begynna
vilja bohags regemente; Rim ofeer Sveriges lag;
Hushàlds Rim; Rim mol konung Carl Knulsson. De
sistnämnda äro ganska bittra, men föga poetiska.
De ämnen han valt för sin behandling, visa för
öfrigt, att denna biskop ingalunda bar samma
förtjenster om den Svenska skaldekonsten, som om
sitt biskopsstift.
Tiden, liars, föddes d. 5 Dec. 1777 i en
torparstuga i Fröjereds församling af Wartofta
härad af Skaraborgs län. Fadren, en fattig torpart
och bondskräddare, undervisade i början sjelf sin
genom stor flit redan tidigt utmärkte son, hvilken
emellanåt idkade fadrens handtverk och skötte
vanliga landtinaunagöromål. Som likväl den
veltgi-rige gossens största nöje var att inhemta
kunskaper, läste ban begärligt alla de böcker, hvilka
ban uti kringliggande bondstugor kunde
öfverkomma, samt lärde sig tillika på egen hand alt räkna.
För att fä tid och tillfälle att ännu mera
tillfredsställa sin lärgirighet, åtog ban sig 1799 alt blifva
en frivillig undervisare för allmogens barn,
hvarmed ban, ehuru i ganska knappa villkor, fortfor
i tvenne hela år. Under tiden skaffade ban sig
till låns ej allenast vanliga skolböcker i historien,
geografien m. m., ulan äfven Liljeblads Flora och
Loders anlbropologi, hvilken ban flitigt .studerade
och hvarigenom ban pä egen band inhämtade
åtminstone en ytlig kännedom, den hau sedermera
sökte bringa i elt slags system. Ifrån hösten ar 1801
till midsommaren 1802 vistades ban, då tjugofyra
år gammal, i Skara, hvarest ban, understödd af
några ädelmodige gynnare, började under enskild
bandledning studera Latin och Grekiska, så att
ban fick löfte att blifva inlagen i trivialskolans
tredje klass. Detta kom likväl icke alt ske,
emedan ban lät öfvertala sig att emottaga en
barna-läraresyssla i sin hembygd, hvilken ban skötte till
hösten IS04, undertiden alltjemt förkolrande sig
genom ständig flit, icke allenast i vetenskaperna
och de döda språken, ulan äfven i Tyskan och
Franskan. Oin hösten 1804 inskrefs han som
lärling i kirurgien bos regementsläkaren assessor
.Norlin och uppehöll sig bela vintern i Skara, för att
inhemta kunskaper i Engelska och Italienska;
under tiden lifnärde han sig med inforiiiering.
Försedd med knappa respenningar, begaf ban sig
hösten följande året till Stockholm , hvarest ban tog
examen såsom chirurgie studiosus och började sina
studier vid serafimer-ordens-lasaiet tet och
anatomiska läroinrätlningen. Efter att nio månader
hafva tjenstgjort såsom underläkare vid Svea
artilleri-regemente, aflade ban i April 1807 en del
af kirurgie magister-examen och afreste derpå till
Carlskrona, der ban tjenstgjorde såsom
uppbörds-läkare. Under sjöexpeditionen åren 1808 och 1809
var han likaledes uppbördsläkare på tlollan, inen
biträdde deremellan såsom sjukhusläkare i Carlskrona.
Vid äterkomsteo till Stockholm blef han 1810
kirurgie magister. F.fter alt någon tid hafva skött
en fatligläkarebeställning i Stockholm och
slotts-läkaretjens|en ä CarlsleD, förordnades ban 1813
till andre lärare vid veterinär-inrättningen i Skara.
Ban var ledamot af Svenska läkare-sällskapet, af
I a ii dt bruk s-a kade mien och af "Selskab for
veteri-när-kyndigbedens fromme" i Köpenhamn. Under
de senare åren af sin lefnad var ban sysselsatt med
utarbetandet af en vetenskapligt ordnad katalog
öfver alla i Sverige af trycket utgifna
ekonomiska, teknologiska och topografiska skrifter,
hvilken dock bans småningom aflynande krafter ne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
