Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TlnRstadiiis.
Tioode.
61
mendör af N. 0, Knappt någon biskop i Sverige
bar blifvit så många gånger nppförd pä
biskopsförslag som Tingstadius, nemligen två gånger i
Strengnäs, två gånger i Wisby, en gång i
Westerås, en gång i Carlstad och två gånger i
erke-stiftet. Är 1803 nlnämndes ban till biskop i
Strengnäs, hvarefter ban, ntan att förgåta sina nya plig
ter, dock alltid fortfor att helst sysselsätta sig
med de stodier, som ban redan i barndomen med
så mycken kärlek omfattat. Utan afseende på
årstiden, afbröt han sin sömn för att sälta sig vid
skrifbordet, alltid en sträng hushållare med sin
tid, mera än med sin helsa. Han var städse i sin
vandel en verklig hedersman, rält fram, enkel och
okonstlad, af den ädlaste karakter, verksam och
valgörande. Död d. 10 Dec. 1827. Bland hans
mänga utgifna arbeten märkas: Supplemenla ad Lex.
Hebr.; Föielasningar i Hebreiska språket; Israels
förlossning ur Egypten; Salomos Sedespråk; Deboras
segersång; Psaltaren; Profeten Habakuk-, Job-
Esaias; l)e tolf smarte Profeterne; llöga Visan, m. fl.
förträffliga öfversättningar af den heliga skrifts
Hebreiska böcker.
Tingstndius, I.Hrs Christian, broder till den
föregående, föddes 1750. Tillika med sin broder
staderade ban i Upsala och Greifswald, men aflade
17 74 sina medicinska examina i Lund.
Utnämndes samma år till proseklor vid Theatrum
analo-micuin i Stockholm, och förordnades året derpå
till läkare vid Medevi helsobrunn, dit ban snart
förstod att locka ett talrikt antal gäster, genom
inrättande af kalla had och uppsökande af dertill
tjenlig gyttja. Blef 1779 anat. & chir. professor;
men angreps 1783 af en svår feber, som under
sju års tid gjorde honom lam, saint äfven kastade
sig på ena ögat, hvilket alldeles förlorade sin
synförmåga. Slutligen blef ban någorlunda
för-batlrad; men dock aldrig belt och hållet
återställd. Likväl skötte ban sin vidsträckta praktik,
ända till dess att ban 1810 nedflyttade till sin
egendom Wik nära Nyköping. R. af W. 0. 1799.
Erhöll 1814 namn, heder och värdighet af
medicinalråd och utnämndes 1818 lill kommendör af
W. O. Allmänt känd för skicklighet och
vidsträckta kunskaper, kallades han till ledamot af
flera lärda sällskaper; men ehuru han aldrig i
tryck meddelade någonting af sin praktiks rika
erfarenhet, lefver detta oakt|adt dock hans minne
ännu hos efterverlden genom flera välgörande
stiftelser.
Tingstäde, annex till Stenkomla, är beläget i
norra fögderict af Wisby län, 2{ mil N.O. från
W7isby. Socknen är norrut något bergaktig och
har ymnig tillgång på skog. Dess kyrka skall
vara byggd omkring är 1169, och i dess chor
finnes en aldrig liksten med munkinskrift. Socknen
bar, efler gamla Wishy-lagen, varit en fristad för
mandråpare. Den båller nu 12 £ mtl. med 445
inbyggare på en areal af 8,748 tunnl., hvaraf
2,250 äro sjöar och kärr. Adr. Wisby.
Tingsvnll benämndes den plats, gemenligen vid
något allmänt offerställe, der i forntiden folket
samlades till ting, och der domar afkunnades. Ofta
valdes härtill äfven någon älskad konungs eller
böfdings grafhög. I nästan alla härader öfver bela
landet funnos dylika tingsvallar, der lemningar
efter enkla domareringar af merändels tolf stenar
kring den förnämsta domarestenen ännu ofta
igenfinnas. Mänga ställen finnas äfven ännu, hvilka
nli sitt ortnairtn Tingvalla bevara minnet af den
fordna tingshällningen.
TinjjsvaSla var en ort på det ställe, der sedan
Carlstad blifvit anlagd, och utgjorde under bela
påfvedömets tid det vanliga sätet för de kaniker,
som, medan Wermland ännu utgjorde en del af
Skara stift, der de, i biskopens ställe, hade lillsyn
och uppsigt öfver församlingarna.
Tin»»ati, annex till Wäckelsång, är beläget uti
Konga bärad, 4 mil S. från Wexiö. Den urgamla
sockenkyrkan är af sten. Pä £ mils afstånd från
kyrkan, vid Sunnertorps by, synes ett förfallet
fäste, kalladt Sunnerborg, omgifvet af ganska
stora kullar eller vallar, som till stor del synas vara
danade af- menniskohänder. Socknen båller 31 ‡
mtl. med en folkmängd af 2,620 personer på en
areal af 33,349 tonni., hvaraf 4,425 äro sjöar
och kärr. Adr. Wexiö.
Tiuter kallas i målning genom konst framhragta
eller sammansatta färger, soin efterhärma ett
föremåls naturliga färg. Deraf har uppkommit
uttrycken: Sköna, sanna, oefterhärmliga linier.
Stundom säger man äfven Lånade linier, och ofta
betjenar man sig af ullrycket: Rubens, Rembrandts
linier o. s. v., det vill säga den för dessa
mästare egendomliga färgblandning.
Tiofiir, en Götbisk höfding, länsman nnder
konung Inge d. ä. och en ibland hans trognaste
anhängare, uppgifves hafva åtföljt honom pä hans
oförmodade härtåg till Svea rike, då han
öfver-raskade och uppbrände sin svåger Blotsven.
Denne Tiofur har af flera historieskrifvare blifvit
sammanblandad med Tofe Jarl, Wslgöther Hundbedens
son, hvilken dock lefde mera än en mansålder före
hans tid.
TiniiiiU-sliogeu ligger mellan Klar- och
Dalelfven och sträcker sig således äfven in i Dalarna,
men utgör eljest östra delarna af Ny och Dalby
socknar i Wermland.
Tionde af hvad på marken växer infördes redan
tidigt under medeltiden i den Svenska kyrkan,
likasom i det öfriga kristna Europa. Vid
reformationen undergick tionden en betydlig förändring. Den
drogs till största del ifrån kyrkan, och blef
deremot en statsinkomst. Weslerås recess år 1527
gjorde konungen till enväldig herre öfver all
kyrkans egendom, och denna sin nya makt
begagnade konungen på det sättet, att ban indrog till
kronan två tredjedelar af tionden och
qvarlemnade den tredje tredjedelen ät kyrkan till dess och
presterskapets underhåll. Pä detta sätt uppkom
kronotionden, hvilken allt sedan olgjort en
stående eller s. k. ordinarie statsinkomst. Den
tredjedel som kyrkan fick behålla ligger till grund för
den aflöning presterskapet ännu uppbär af
församlingen. Denna aflöning beror mångenslädes på
bestämda ackorder i stället för den obestämda be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
