Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I
Tjerniii.
TjulYaskål.
63
ordning, som denna rältigbet funnits. Den bar på
senare tider blifvit mycket öfverklagad, såsom
ledande till förfång för det i församlingarna
tjenstgörande presterskapet; men deremot blifvit
försvarad på grund af skollärarnes trägna
sysselsättning och ringa löneförmåner. Nu mera är den så
till vida isnkränkt, att endast l|, men ej 2 år fä
räknas för ett. Tjenstårets beräkning ifrån den
t Maj har åter ett gifvet inflytande på
sterbbu-sets rättighet att behålla inkomsterna. Om
nemligen en prest dör i April ar tjenståret genast slut
med den månadens utgång; men om ban
öfverlefvat den 1 Maj, behåller sterbhuset hans löneinkomst
till samma tid nästföljande år. Efter tjenstårets
slut, vidtager det nådar, hvartill enka och
oförsörjda barn efter hvarje prest äro berättigade.
Sedan detta är slut börjar extra nådåret, ifall
ko-nungen beviljar något sådant. Samma förhållande
har äfven ägt rum vid läroverken, som inbegripas
nnder de presterliga privilegierna; men detta är —
hvad Upsala universitet beträffar — nu mera
förändradt, så att tjenståret alltid beräknas såsom ett
halft är efter dödsfallet, och extra nådår ej
komma i fråga.
Vjernüs, Sedre, eu bergsmanshammare i
Thors-äkers socken af Gefleborgs län, bar 2 härdar med
470 skepp:d 12 iisp:d privil. årligt smide af eget
tackjern, hvaraf hammarskatt utgöres med 4 skepp:d
14 lisp:d 2 skàlp.d. Skeppar på Gefle och
Stockholm. Äges af bergsmän. Smidesstämpeln är
*HE med tvenne punkter i H alltsammans inom en
cirkel.
Tjeriiüii, Öfre, bergsmanshammare i Tborsåkers
socken, har t bärd och 373 skepp:d 16 lisp:d
1 skàlp:d privil. ärligt smide af eget tackjern,
hvaraf batnmarskatt utgår med 3 skepp:d 14 lisp:d
lä skålpid. Skeppar pä Gefle och Stockholm.
.Äges af bergsmän. Bruksstämpeln är T inom en
cirkel, eller ock XW med en krona öfver och inom
en cirkel.
TJernU socken är annex till Skee och innefattar
öarna i pastoratets skärgård tillika med en liten
del af fasta landets strand. Jordmånen är bördig
och flera af öarna äro skogbevuxna, men fisket
är dock hufvudnäringen för befolkningen, hvars
nnmmertal uppgår till omkring 1,100. Antalet af
formedl. hemman är 18. De märkligaste af
bit-börande öar äro de båda Kosteröarna (se detta
ord). På Tjernö ligger socknens kyrka, som bar
ett 15 alnar bögt stentorn. Pä öarnas och
holmarnas bergsspetsar förekomma öfverallt stora
bällkiströr. Adr. Strömstad.
Tjufnadsbrott är i lagen belagdt med olika straff
efter olika omständigheter. Först och främst
göres skillnad emellan stöld och snatteri. Tjufnad,
der det stulna är af obetydligt värde, räknas för
anatteri och skillnaden inför lagen består deruti
att snatteri endast straffas med böter, stöld
deremot med kroppsstraff. Men förnyas snatteriet
flera gånger, så anses det lika med stöld.
Framför böter, måste dock alltid det stulna återställas.
Stöld återigen bestraffas strängare i vissa fall, der
omständigheterna försvåra brottet. Stöld ute på
marken straffas dubbelt mot annan tjafnad.
IIus-tjnfnad betraktas på lika sätt, likaså om någon stjäl
af barn eller vid sådana tillfällen, då ägaren genom
olyckshändelse varit urståndsatt att efterse sin
egendom, t. ex. stöld på fartyg som strandat o. s. v. Stöld
under eldsvåda, vattnnöd eller under dylika tillfällen
straffas till och med till lifvet. Ett annat
förhållande är åter, när stölden förenas med inbrott; då
straffas inbrottet såsom ett särskildt brott och
tjufnaden dessutom; likaså är fickstöld belagd med
förhöjd bestraffning. En särskild fråga vid
bedömandet af tjufnadsbrott ar den om flera
personer deltagit i stölden. Då straffas hvar och en
efter tjufnadens bela värde, såsom bade ban
ensam gjort den. Den som lockat öfverrnage till
stöld, straffas äfven strängare än om ban ensam
bade begått brottet, och den som gör sig
delaktig af brottet, genom att köpa det ban vet stulet
vara, ståndar äfven tjufsrätt. Deremot bar den
bestulne icke rättighet alt återtaga sitt gods, utan
dom af laga domstol och handräckning af
kro-nobetjeningen.
TJufvaskal. I södra delen af Sverige plägade
allmogen, som kände den stora kostnaden och
tidsutdrägten vid domstolarne, då någon mindre
tjufnad begicks, helt enkelt instämma den
brottslige för bystämman, som dömde honom alt
erlägga ett visst qvantum öl och bränvin, lämpadt,
icke efler brottets beskaffenhet, utan efter
brottslingens tillgångar. En dag bestämdes, då
bye-männen skulle samlas och förtära hvad de ålagdt
brottslingen att då tillhandahålla. Straffet var
visserligen påkostande, men ganska humant och
på intet sätt förödmjukande, emedan brottslingen
enligt lag dömdes, att vid straffets undergående
blifva värd och, efter lagens anda och domarens
mening, till och med en god och hygglig värd,
hvad som aldrig kunnat ske, om de, i stället för
att dömma bonom till öl och bränvin, dörnt
honom till vatten och bröd. På den utsatta dagen
samlades byemännen. Brottslingen hade alltför
många knytnäfvar att frukta, för att ej hafva allt
i föreskrifven ordning. Denna undfägnad kallades
alt erlägga tjufvatunnan. Gillet börjades dermed
att brottslingen, som nu var värd, fyllde sitt glas
och sade: "Gutår bröder!" (med glas i band var
det honom tillåtet att sä benämna gästerne) njag
har en gång kommit i denna eländiga förvillelsen,
men det skall min själ aldrig hända mig mer.
Vill du bror" — bärvid vände ban sig till den
förorättade — "förlåta mig denna gången, så kan
du lita på, att du skall få ha ditt i behäll för
mig efter denna dag, och viljen j nu allesamman
tillgifva mig, så att vi kunna bli lika goda
bröder som förut, så skall det intet ångra er."
Härpå svarades ett allmänt: "ja!" hvarpå den
ren-tvagne värden sade: "Gutår då allesamman. Sitter
ärliga och dricker kärliga." Detta kallades dricka
tjufvaskål. Från denna stund borde allt vara
förlåtet och glömdt; men nu följde dock det
fruktansvärdaste straffet. Det bände visserligen icke,
alt någon efter denna försoning vågade förebrå
den brottslige sitt brott-, men fråu denna stund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
