Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tornfalk.
nemligen: Öfver -Torneå, Hietaniemi, Pajals,
Ne-der-Torneå, Carl Gustaf, Karesuando och
Enontekis samt Jukkasjärvi, hvilka tillsammans utgöra
10? y mtl. med en folkmängd af 1 1,304
inbyggare och en areal af 5,666,644 tunnland, hvaraf
373,000 äro sjöar och kärr. 1 förening med
Öfver- och Neder-Kalix, tillbör Torneå fögderi Piteå
läns norra domsaga.
TornTalk (Falco Tinnunculus), bar rödbrun
mantel med svarta fläckar och starkt afrundad stjert.
Hans längd är omkring 14 tum och vingbredden
2 fot 6 tom. Ilan bar sitt uamn deraf, att ban
uppehåller sig i torn, och är i Sverige den enda
falkart, som der bosätter sig. Han förekommer
dock äfven i skogar och pä klippor samt är i
södra Sverige en allmän roffogel. Mot norden blir
ban sällsyntare, och finnes sannolikt aldrig bortom
polcirkeln. Denna fogel är flytlfogel, och träflas
i Skåne om hösten under flyttningstiden ofta på
slala fält, der enstaka träd finnas. Han flyger
lätt och bar skarp syn. Vid upptäckten af någon
liten fogel eller råtta på marken, tvärstannar ban
stundom i flygten och nedstörtar sedan pilsnabbt
i lodrät riktning på sitt byte. Hans födoämnen
utgöras endast af mindre djur, såsom råttor,
ödlor, grodor, o. s. v. Såsom ung kan ban lätt
tämjas, och blir dä mycket spak, sä att han
igenkänner och lyder sin ägare.
Törnqvist, Carl füuNtaf, född i Carlskrona d.
3 Dec. 1757, studerade vid dervarande
kadettskola, blef fänrik vid kongl, amiralitetet 1779,
gick 1780 i Fransk tjenst, bevistade under
Amerikanska frihetskriget 7 sjöbalaljer och 2
belägringar uti Westindien, blef 1783 riddare af
Franska orden Pour le merite militaire, kapten 1788,
bevistade sjöslaget vid Högland, och samma år
fången i Ryssland, då örlogsskeppet Gustaf Adolf
förlorades. Ilar frän trycket utgifvit de tvenne
första delarna af Scenska Flottans Sjötäq, samt
efterlemnat 3:e och 4:e delen i manuskript,
innehållande liden från 1720 till 1790. Ett Ryskt och
Scenskt Lerikon i 2:ne band, äfven i skrift, blef
ej heller tryckt.
Tornsvalan (Cvpoelus Apus) är svartaktig med
hvit strupe, har klufven stjert, kort svart näbb
och långa vingar. Fogelns längd till stjertspetsen
är 7J tom och vingbredden I6J- tum. Hon
plägar visa sig i Skåne inom första bälften af Maj
månad, och kretsar då i luften med ett skarpt
hvisslande genomträngande skrik. Hon
förekommer i alla trakter af Sverige, helst vid kyrkor,
torn, klockstaplar o. dyl., och då merändels i
flock, men stundom äfven parvis inom skogarna i
ihåliga träd. Hennes flygt är pilsnabb och bon
ses sällan hvila sig på horisontela föremål, utan
hänger vanligen på perpendikulära. Hon lefver af
insekter och bygger sitt bo i ihåliga träd, under
tegelpannor på höga hus, o. s. v. I Sverige
kallas hon äfven Ringsvala.
Torp, med Borgsjö, en socken i Medelpads
fögderi, är belägen 5-y mil V. från Sundsvall och
tillhör 1 kl. reg. Pastoratet utgör till största
delen en ao3enlig ådal på ömse sidor om Ljunge
Torpa.
81
elf, samt en mindre ådal omkring Gim-ån.
Jordmånen är bårdbrukad lera, som dock är säkert
gifvande, dä den rätt skötes. Sockneboarne äro
ansedde som gode åkerbrukare, och kornet
härifrån är särdeles begärligt. Skogstillgången är
ymnig för socknens behof; men boskapsskötseln är
mindre fördelaktig, i anseende till de många berg,
mossar och kärr, som här finnas. Höbergningen
utgöres till en större del af myrbö. Varor, som
härifrån utföras, äro bräder och andra
skogsprodukter samt boskap och smör. Finnmark finnes i
socknen ined 18 à 20 husbäll. Här finnes äfven
ett jernverk med namnet Torpshammar (se detta
ord). Socknen häller 42 *■ mtl. med en folkmängd
af 3,825 personer på en areal af 226,893 tunnl.,
hvaraf 22,400 äro sjöar och kärr. Adr. Sundsvall.
Torp, en socken i Walbo bärad af Elfsborgs län
och södra Dalsland, är belägen 34 mil N.V. från
Wenersborg, 3 mil N. om Uddevalla och tillbör
3 kl. konsist. Annex: Ryr. Marken år bergaktig,
och rådande jordmånen nr lera. Skog finnes pä
de flesta ställen bjelpligt. Torps socken
innehåller 171 mtl. med 1,025 inbyggare på en areal
af 20,065 tunnl., hvaraf 2,010 äro sjöar och kärr.
Adr. Uddevalla.
Torp, Östra, en socken med Lilla Isie, i
Wem-inenhögs bärad af Malmöbus län, är belägen vid
hafvet, 34 mil V.S.V från Ystad och tillbör 3 kl.
reg. Åkern är skarp och sandig, men temligen
gifvande. Vid Smye Låge inom socknen, som är
den sydligaste ort i Sverige och beläget vid
Östersjön , idkas betydligt fiske af torsk, lax, gäddor
m. 11. fisksorter. På skog är fullkomlig brist.
Socknen båller 6 mtl. med en folkmängd af 375
personer pä en areal af 995 tonni. Adr. Malmö.
Torpa, en socken, 9 mil S.V. från Linköping,
hörer till 1 kl. konsist, och är belägen i Ydre
härad af Östergötblands län. Från dess kyrka, som
ligger nära en fjärd af Sommen, räknas 4 mil till
Ekesjö. Säterier i socknen äro: Brandsnas,
Dalby, Falla, Holma, m. fl. Åkerbruk och
boskapsskötsel äro allmogens näringsfång. Orten saknar
ej skog. En i socknen belägen gästgifvaregård
beter Ramsmåla. Socknen innehåller 50 mtl. med
en folkmängd af 1,420 personer på en areal af
26,915 tunnl., hvaraf 7,180 äro sjöar och kärr.
Adr. Boxholm.
Torpa, jemte Lindberg, annex till Warbergs
stadsförsamling, är beläget vid hafvet, 1 mil N. frän
Warberg. Socknen är genomskuren af berg och
dalar, samt till sin naturbeskaffenhet och
produktionsförmåga betydligt olikartad. De förnämsta
gårdarna äro Torpa by, 9j. hemman, dels sandjord
dels lermylla, Balg, 2 t5j hemman, med torfmosse
och löfskog, samt Kjärra, hemman, med den
bästa jordmånen i socknen. Vid byarna finnas
här och der några glest kringspridda ek- och
al-lundar, och traditionen berättar, att bär som
annorstädes i Halland, på de nu af ljung och
enbuskar öfvervuxna utmarkerna, funnits stora skogar,
som under krigstiderna mellan Sverige och
Danmark blifvit förstörda af de öfver
Westgöthagrän-sen bit inkomne fienderne. Pä Torpas nn kala
ut-Del. IV. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
