- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
84

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

84

Toraalow,

Torilemsoa.

Däm man skänkte bonom 1,000 R:dr till
afhjelpande af ögonblickets behof, och i ett i Dagligt
Allehanda infördt, något excentriskt, poem, men
som kunde sägas karakterisera den då rådande
sinnesstämningen, anropades ödet att heldre slagta
en hekatouib af statsmän och hjeltar, än beröfva
Svenska scenen en sådan koloss. Läkarne bade
befarat, att benet skulle behöfva amputeras; men,
till följd af patientens friska kroppsstyrka, läktes
såret, så att den sjuke fick behålla benet, ehuru,
som man trodde, utan förmåga att begagna det.
Man gjorde nu allt bvad möjligt var, för att
åtminstone afhjelpa det ekonomiska bekymmer
denna olycka skulle tillskynda konstnären. Han
sattes, eburu endast 32 år gammal, genast i
åtnjutande af full pension i högsta klassen, man
tillbjöd bonom en plats såsom lärare för theaterns
elever med en anständig lön, anslog åt honom en
afskedsrecett och erbjöd bans hustru bibehållandet
af alla sina vid theatern ägande löneförmåner.
Icke desto mindre deltog han, med de öfrige af
sujetterne, som voro missnöjde med theaterns
ställning och sina villkor derstädes, i den år 1834
uppkomna schismen, som hade till följd fleras
afgång från kongl, theatern, afslog den erbjudna
lärareplatsen, tillät ej sin fru att åter engagera
sig derstädes och företog om sommaren en
konstresa nedåt provinsstäderna, hvarvid det, emot all
förmodan, visade sig, att ban verkligen kunde
stöda på det skadade benet, ehuru en lindrig
hållning var en oundviklig följd af fallet. Då
theatern ä Djurgården om hösten 1834 blef ledig att
byrå, öfvertog ban densamma, i förening med Hr
P. J. Deland, och denna scen fick, genom hans
samt bans frus och fru Erikssons uppträdande
derpå, en artistisk betydelse, som den hittills icke
ägt. T. utvecklade här denna mångsidighet, hvari
han och Hjortsberg äro ensamme bland alla
Svenska dramatiska konstnärer och som gjort honom
lika utmärkt i flera af konstens, som det tycktes,
mest olikartade grenar, än till Hjortsbergs, än till
Äbergssoos, än till Widerbergs rival. Man säg
bonom der uppträda såsom Kean, Richelieu,
Jo-viat, Michel Perrin, Strozzi, och vara lika
förträfflig i alla dessa, ehuru sins emellan stridande,
partier. Sin triumf firade ban likväl i Strozii, i
Onkeln, i Jovial, i Odenström i Presti/irden,
Bolingbroke i Ett glas vatten och öfver hufvud i alla
sådana roler, der det gällde att framställa en starkt
utmärkt typ af någOD viss karakter eller att
återgifva en bestämd individualitet. Han bar äfven
icke utan framgång uppträdt som Gustaf Wasa och
Macbeth, eburu dylika roler mindre
öfverensstämma med bans konstnärslynne. Djurgårds-theatern,
som ban år 1838 ensam öfvertog, sedan bans
kompanjon derifrån afgått, förestods af honom intill
år 1843, då han inträdde vid nya theatern i
Stockholm såsom aktör och styresman för scenen, och
efter uppbyggarens afgång derifrån, bar ban ställt
sig i spetsen för det bolag, som arrenderat
densamma.

Tormlow, Sura Fredrika, född Strömstadt.
Denna, Sveriges nu lefvande största skådespeler-

ska föddes i Stockholm d. 11 Juni år 1795. Som
hennes anlag vid theatern tidigt märktes, antogs
bon vid dess elevskola, och sedan bon der
genomgått den elementära undervisningen, anförtroddes
hon, till sin vidare utbildning, åt fru Ruckman, i
hvars bos hon inackorderades. År 1829 ingick
hon äktenskap med sin nuvarande man. Då denne
år 1834 lemnade kongl, theatern och öfvertog
ledningen af den å Djurgården, följde hon honom
dit, äfvensom lill nya theatern, då de båda der
engagerades. Den genre, som företrädesvis
öfverensstämmer med hennes individualitet, är den, hvari
starka, mäktiga passioner uttryckas, eller der en
lugn, imponerande hållning utgör karakteren. De
roler, hvari bon särdeles excellerat, äro således
Amenaide i Tancred, Elisabeth i Maria Stuart,
Virginia och Blanka i tragedierna af samma namn,
lady Macbeth, der hennes spel hade en nästan
förfärande natursanning, Lucretia Borgia m. fl. dylika.
Genom det förstånd i uppfattningen, som alllid
utmärker henne, i förening med hennes starka
organ och kraftfulla kroppsbyggnad, lyckas bon
likväl äfven i sådana roler, som genom sitt belt
och hållet motsatta lynne ej tyckas rimligtvis
kunna med fördel återgifvas af en tragisk
skådespelerska, såsom trumslagaren Ralaplan,
värdshusvärdinnan i En koja och ditt hjerta, Tunt ßazu
eller: Den Högvalborna Fiskköperskan, o. s. v.

Torntensiion, Lennart, grefve till Ortala,
friherre till Wireslad, en son af ståthållaren på
Elfsborg Torsten Lennartsson af den gamla
Forstena-ätten och fru Märtha Posse, föddes d. 17 Aug. 1603.
Endast elfva veckor gammal fördes ban till sin
farmor, Margaretha Ekeblad, som uppfostrade bonom,
och 1618 blef ban antagen såsom kammardräng
eller page bos konung Gustaf II Adolf. Han
åtföljde konungen 1621 till Lifland samt var
närvarande vid Rigas och flera andra städers belägring,
då han oafbrutet var vid konungens sida och
förde hans lifbarnesk, i fall det skulle behöfvas. Han
var ock ined konungen på flottan vid Danzig 1623,
"kommandes dagligen i allt större nåd." Följande
året, efter en gjord resa till Holland, förklarades
ban på Gripsholm för "varaktig" och utnämndes
till fänrik vid gardet. År 1625 var han i Lifland
och utmärkte sig vid flera tillfällen, och då
konungen 1626 öfvergick till Preussen blef
Torstensson kapten vid gardet. Befordrades derefter
1627 till öfverstlöjtnant, och 1628 till öfverste
vid Norrlands regemente samt 1629 lill öfverste
vid artilleriet. Genom detta vapen, hvilket ban
anförde med den ovanliga snabbhet i rörelser, att
han derföre bekom tillnamnet "Blixten", var det
egentligen som ban vann sitt stora anseende och
förvärfvade sig ett Europeiskt rykte. Med
detsamma utmärkte ban sig genast uti Tyska kriget
vid belägringarna af Griffenhagen, Demmin,
Frankfurt och Landsberg. I slaget vid Leipzig 1631
bidrog Torstenssons artilleri väsendtligen till Tillys
nederlag. Följande året blef ban general af
artilleriet, straxt före slaget vid Nurnberg, der han
tillfångatogs, och hvarifrån ban fördes till det
fuktiga fängelset i Ingolstadt, der bau ådrog sig en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free