Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Torstensson.
Torup.
85
svår gikt, som, jemte stenplågor, sedermera
förbittrade bela baos lefnad. Slutligen utvexlades ban
1633 emot Wallensteins svåger, grefven af [-]]arrack,-] {+]]ar-
rack,+} och reste dä bem till Sverige ined
konungens lik. Utnämndes 1634 till rikstygmästare och
riksråd-, men tillträdde denna senare befattning först
1641, efter sin andra hemkomst frän Tyskland.
Redan tidigt säg man, att Torstensson var ett af dessa
ovanliga snillen, som naturen sjelf danat till
utmärkte fältherrar, och ibland Gustaf Adolfs
lysande krigareskola framstod ban sàsoin den främste
anföraren. Redan i sina yngre år ansågs ban äga
en djupare insigt i krigskonsten, än andra kunna
inhemta genom en mångårig erfarenhet. I slaget
vid Wittstock anförde ban de Svenska
förtrupperna. Efter Baners död öfvertalades han att taga
öfverbefälet i Tyskland med titel af fältmarskalk
och general-guvernör öfver Pommern. Nu följde
drabbningen vid Schweidnitz, det blodiga
fältslaget vid Leipzig 1642, som krossade det norra
Tysklands och katholikernes förenade makt, det
berömda hastiga tåget från Schlesien till Jutland
1643, som förskaffade oss Jemtland, Herjeådalen
och Gottland, drabbningen vid Jüterbock, der blott
en ringa del af den sprängda fienden lyckades att
genom en skyndsam flykt rädda sig från
nederlaget, samt det afgörande slaget vid Jankowitz, som
lemnade sjelfva kejsarens arfländer ulan allt
försvar, sedan bans sista här stupat för den
segrande Torstenssons vapen. Förd på en bår,
genomilade denne hjelte med sin armée, med otrolig
hastighet, det bäpna Tysklands mänga länder, och
hvart bao kom, vann ban segrar och rykte.
Slutligen måste ban, för sin svåra sjukligbet, lemna
hären 1646, böljd af ära. Efter hemkomsten,
skyndade drottning Christina att belöna bans ovanliga
förtjenster med utomordentliga hedersbetygelser.
På samma dag uppböjdes ban 164? till både
friherre och grefve samt donerades med stora gods
i Upland, hvilka ansågos gifva 10,000 R:dr i
afkastning. Dessutom erhöll ban mänga gods i
Westergötland, samt otnämndes lill general-guvernör
öfver Westergötbland, Halland, Dalsland och
Wermland. Ilan uppträdde nu i rådet på drottningens
sida emot Oxenstjerna; men drog sig likväl snart
ifrån partiernas inbördes strider. Sista gången ban
på något utmärkande säll uppträdde i det
allmänna, var då ban ifrigt talade emot Carl Gustafs
antagande till kronprins och Christinas afsägelse.
Slutligen tog bans sjukligbet allt mera öfverhand, helst
bao icke kunde förmås att bälla någon diet, och
d. 7 April 1651 slöt han sin ärorika lefnad.
Torstensson var ej slor blott såsom militäriskt snille;
bans oegennytta, redbarbet och sannt kristliga
sinnelag förtjena äfven sitt pris. Kriget fick under
bonom ett mildare lynne. Han tog väl dryga
brandskatter, hvilka användes till krigshärens underhåll;
men alla plundringar förbjöd och straffade bao
strängeligen. En lefvande gudsfruktan, sådan som
baos, kunde ej stå tillsammans med girighet.
Också lemnade ban ej särdeles stor rikedom efter sig.
Hans lynne var skämtsamt och bans sinnelag
ganska mildt. Länge gaf ban understöd åt enkan och
barnen efter en Seckendorf, som velat lönnmörda
honom. Under sina svåra giktplågor plägade ban
ofta och förtröstansfullt utropa: r’Om mig än kropp
och själ försmäktade, så är dock Gud alltid mitt
hjertas tröst och min del!" Detta bibelspråk blef
äfven, efter hans eget förordnande, ämnet för
likpredikan öfver honom. lians son,
Torstenmani Antiers, inkallades 1673 såsom
riksstallmästare i rådet och afgick 16S1 såsom
general-guvernör till Estland. Blef slutligen 1684
president i Åbo hofrätt; men har ej efterlemnat
många spår af sin verksamhet i våra häfder. Han
dog d. 8 Nov. 1686 uti stor fattigdom, och med
baos son,
Torstensson, Carl Ulrik, grefve till Ulfsunda
samt öfverste för Nerikes och Wermlands
regemente, död 1727, utslocknade den grefliga
Tor-stenssonska ätten. Ilan var född 1685 och gick
vid 18 års ålder uti Fransk krigstjenst, der han
befordrades till löjtnant, samt deltog efter år 1705
i Carl Xll:s fälttåg, slaget vid Pultava, der ban
blef svårt sårad, och flykten till Bender, der ban
vid kalabaliken togs till fånga. Vid Stralsunds
belägring visade han prof på utomordentlig
tapper-bet, och under det olyckliga tåget till Norrige
1718 förstördes alldeles bans helsa af köld och
vanskötsel, så att ban derefter aldrig kunde
återvinna den.
Tortuna, en socken i Ytter-Tjurbo bärad, är
belägen 1 ^ mil N.O. från Westerås och tillhör 2 kl.
konsist. Socknens vestra gräns utgöres af
Råck-sjön, som bildas af Tortona- eller Lill-ån, som
går igenom socknen. Åkerbruket är
hufvudnärin-gen, men i norra delen af socknen finnes äfven
berg- och skogsmark. Grafhögar och bautastenar
förekomma pä flera ställen, såsom vid Balsla i
söder, Nyby i vester, o. s. v.; vid Lundboaberg,
i nordost från kyrkan, synas äfven spår af en slags
befästning från forntiden. Socknen håller ’35 -J mtl.
med en befolkning af 710 personer på en areal af
7,082 tunnl., hvaraf 120 äro sjöar och kärr. Adr.
Westerås.
Tortyren, hvarigenom anklagade förmedelst
åtskilliga plågor skulle tvingas till bekännelse om
förmodad brottslighet, men hvarigenom ofta nog
mänga oskyldiga tillfogades ett grymt orättvist
lidande, afskaffades af Gustaf III genast efter
sedan han genom regementsförändringen fått sin
konungsliga makt utvidgad. Han förbjöd strängeligen
användandet af alla pinliga medel, hvilkas
missbruk under de senare partistriderna isynnerhet
kommit till en betydlig böjd, samt lät förstöra alla
de grymma redskap och bemska hålor, hvilka man
förut härvid begagnat, såsom rosenkammaren,
jungfrukyssen, hvita hästen, m. fl.
Torup, annex till Rüke, är beläget i Vestra
Göinge bärad af Cbristianstads län, 4mil V.N.V.
frän Cbristianstad. Socknens mark är bergaktig
och ojemn. Rådande jordmånen är sandblandad
svartmylla, och skog fattas ej alldeles. Utsädet är
120 tnnnor. Socknen håller 13£ mtl. med en
befolkning af 840 personer på en areal af 12,S)83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
