- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
87

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tott.

Tott.

87

som säges hafva varit dess observatorium; det
synes på långt afstånd och tjenar sjöfarande till
rättelse. Gården äger ett antikt och bebagligt
utseende. Till år 1600 var den i Brabeslägtens bänder,
och bar under sina senare ägare, såsom en öfverste
frih. Barnekow och generalen grefve Sparre, blifvit
betydligt förbättrad och förskönad. Rland annat
har den sistnämnde agaren, söderut ifrån stället
anlagt en skön park, soin bär namnet Mon ßijou,
samt låtit af gråsten anlägga en väg öfver en
djup dal, som leder i rät linie till en vacker
bokskog af omkring 20 tunnl. — På denna ort
af-slötos d. 18 Febr. 1658 preliminärema till
Roe-skild-ka freden; egendomen värderades då till
32,240 R:dr samt dess inkomst till 1,074 R:dr.
Enligt fredsvillkoren, öfverlemnades den då af
Danske ägaren Otto Tott till konung Carl X:s syster.

Tott. Denna ätt, en bland de äldsta och
namn-kunnigaste uti våra häfder, bar mera än en gång
haft det största inflytande på fäderneslandets öden.
Manga af dess lysande inedlemmar hafva, hvar på
sin tid, varit räknade bland Sveriges utmärktaste
personligbeter, och mångas makt och rikedom
blefvo föremål för bäfdens, sångens och sagans
käraste skildringar. Ättens äldste kände stamfader,
den mycket prisade

Tott, Thord, lefde mot slutet af I 1 00-talet och
omtalas redan i den gamla Skånelagen, lian var
Oilker eller ståthållare öfver Skåne och berömmes
äfven såsom en rättvis domare och klok
lagstiftare. lian grundlade Bosjö kloster och skänkte
dertill flera gods. En af hans ättlingar säges
hafva varit

Tott, Axel Peders|son, till Ilerlevgård,
hvilken lefde på 1400-talet samt var Dansk
riksmarsk och höfvidsman öfver Warberg, Falkenberg
och Falsterbo. Han bodde på Lillö vid
Christianstad, som dä var väl befästadt, och utmärkte sig
först såsom en ifrig försvarare af konung Eriks
af Pommern sak, men blef omsider af
omständigheterna nödsakad att hylla konung Christoffer af
Bäjern, hvarvid ban sjelf erhöll åtskilliga
förmåner. Alla bans många barn fingo dessutom stora
förläningar och egendomar, sä att på den tiden
icke gafs någon nordisk ält, som i makt,
anseende och inflytande kunde mäta sig med de
märkvärdige Tottarne. De många ryktbare
Axelsöner-ne voro på sin tid hvad sagans hjeltar voro i
forntiden.

Tott, Krik Axelsson, till Lagnö, synes tidigt
hafva kommit till Sverige, i hvilket land ban hade
många fränder. I Svenska permebref nämnes ban
först 1439, dä ban blott kallas väpnare; men
1441 var ban redan riddare, och omtalas derefter
ofta till sin död 1480. Är 1450 var ban en af
riksens råd och höfvidsman pä Aho slott, 1453
höfvidsman på Nyköpings slott och 1464, då ban
kallas hofmästare i Sverige, höfvidsman pä
Wiborg och Kronoborg. Riksföreståndare i Sverige
blef ban både 1457 och 1466, och vid begge
tillfällena var bans val en protest emot
erkebiskopen Jöns Bengtssons riksföreständarskap af dem
som ville "att Sverige skulle vara elt konunga-

rike och ej ett prestgäll." Äran att vara riksens
höfvidsman och föreståndare i Sverige blef Hr
Erik Axelsson ganska dyr, ty konung Carl
Knutsson lät i Nyköping kasta bonom i fängelse,
hvarifrån ban först utsläpptes sedan konung Carl måst
flykta till Danzig. Konung Christian af Oldenburg
belönade Erik Axelssons tjenster genom att
utnämna bonom, under titel af rikshofmästare, till
rikets drots, med Wiborg i förläning, så att ban
under konungens frånvaro hade en vigtig del i
riksstyrelsen. Är 1466, då ban uppträdde säsoin
Carl Knutssons anhängare och förjagade
erkebiskopen samt någon tid äfven styrde såsom
riksföreståndare, var ban höfvidsman på Åbo och
Wiborg tillika, och följande året var han
höfvidsman på Stockholms slolt, då ban böll både
slottet och staden konung Carl tillhanda. Året derpå
eller 1468 bekom ban Finland i förläning,
hvarefter han nämnes såsom general-guvernör öfver
hela Finlar.d. Särskildt förlänad 1475 med
Wiborgs stad och slott, lät ban derstädes uppföra
en mängd nya fästningsverk. Denne rike och
myndige herre var en af de mäktigaste personer
på sin tid. Ån ser man bonom trogen det
Svenska partiet, som ville slita unionens band och
upplyfta Carl Kniilsson på thronen, än, då lyckan
flydde denne, ser man Ilr Erik Axelsson vinna den
Danske konungens ynnest blott genom att förklara
sig för bans anhängare, llan stod genom sin
makt och sin rikedom tydligen öfver de
sinsemellan stridiga partierna. Båda partierna synas af
klokhet hafva anförtrott honom Wiborg och
gränsbevakningen mot Ryssland. I afseeode härpå
rätt-visade ban äfven på ett hedrande sätt det honom
visade förtroende. Såsom herre öfver Wiborg,
Nyslott, Raseborg och Tavastehus samt på visst
satt vice konung öfver bela Finland, tillbakaslog
ban 1479 med 24,000 man ett farligt anfall af
Ryssarne, hvilka redan härjat vida omkring på
en omkrets af tjngo mil. När Carl Knutssons död
timade, framställes Hr Erik Axelsson såsom den
der hufvudsakligen bidrog till Sten Stures
utväljande till riksföreståndare. Ulan tvifvel var Erik
den bäste af Axelsönerne, och en af sin tids
utmärktaste män. Om han ägt några barn, är icke
bekant; inga afkomlingar funnos åtminstone af
bonom, då han 1480 afled.

Tott, Ivar Axelsson, till Barlef, var riddare
redan 1453, då han först synes hafva lemnat
Danmark, der ban hade Lillö såsom allodialgods och
Sölvesborg som förläning. Han sändes då af
konung Christian, för att underhandla med Carl
Knutsson. Nämndes vid samma tid till riksråd och
höfvidsman. Tillika med Clas Rönnow afslöt han
elt stillestånd med Carl Knutsson till Pingstdagen
1455, hvarunder de delar af Norrige, som svurit
konung Carl trohet, skulle tillhöra bonom, men
Elfsborg och några andra trakter lyda under
konung Christian. Länge innehade Ivar Axelsson
seden Gotllaod under det att hans broder, Erik
Axelsson, beherrskade Finland, och der Ilr Erik
drog fram med en bär, kom gerna Ilr Ivar med
en flotta från Wisby till hans bistånd. Sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free