Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tranliielin.
Trapp»
95
dations-kommissionen och utnämndes 1689 till
kamererare i kammar-kollegium. I denna beställning
adlad 1693, under N:o 1,271. Död d. 24 Mars
I 70 i. Hans brorson,
Trnnliielm, Mien, bade i sin ungdom gjort
vidlyftiga resor, ända till Persien, innan ban 1689
beiordrades till fänrik vid grefve Bjelkes Svenska
regemente i Brabant. Utmärkte sig der genom
tapperbet och blef uti slaget vid Fleuri, efter ett
hardt faktande, tagen till fånga. Hemkommen till
Sverige, blef ban 1691 fänrik vid Elfsborgs
rege-ineute och 1694 löjtnant, då ban samma år
adlades under N:o 1,316. Befordrades 1700 lill
regementskvartermästare, 1701 lill kapten och
major, samt 1710 till öfverstlöjtnant vid Jönköpings
regemente. Slutligen fick ban 1720 öfverste titel.
1’raueuio, en socken i Kinds härad af Elfsborgs
län, är belägen 4J mil S.O. från Borås och
tillbör 2 kl. reg. Pä några ställen i socknen är
ymnig och stark skog; jordmånen är i allmänhet
ojemn eller bergaktig samt föga gifvande.
An-nexer äro Alåssebo, Ambjörnarp och Sjötofta. I
socknen märkes: säterierna Ömme.iloip, fordom
Öd-munuitorp, och Limmared, hvarest bland
lemningar från fornäldem förvaras en hjelm, stälskjorta
och jernbandske samt 2:ne uråldriga gevär.
Denna gärd bar förr tillhört en egen annexförsamling
lill Tranemo, hvilken ock hetat Limmared, men
sedan denna församlings kyrka vid Danska
krigs-harens framtågande till Bogesund år 1520 blifvit
uppbränd, sammanslogs Limmared, likasom äfven
kort derefter en annan annexkyrka, Tyggestorp,
innan korl med den förra moderförsamlingen
Tranemo. Lemningar efter Limmareds kyrka synas
ännu vid säteriet Limmared, { inil i norr från
Tranemo; äfvensom märken efter kyrkogårdsmuren
kring Tyggestorps kyrka äro synbara, ^ mil öster
ut ifrån Tranemo. Socknen båller 31|. mtl. med
en folkmängd af 1,278 personer på en areal af
38,093 tunnl., hvaraf 1,450 äro sjöar och kärr.
Adr. Svenljunga.
Trankil, annex till Blomskog, är beläget i
Nordmarks bärad af Carlstads län, II mil V.S.V. fiän
Carlstad. Socknen har skapnad af en kil och
sträcker sig emellan sjöarna Stora Led, Foxen och
Lelången. Marken är ojemn och stenbunden,
bestående mestadels af sandmylla med blandning af
bård lera. Skog finnes mer än till eget behof.
Socknen häller mtl. med 737 inbyggare på en
areal af 20.111 tunnl., hvaraf 7,140 äro sjöar
och kärr. Adr. Carlstad.
TrauskjMld, Jolin», före sitt adlande kallad
Trana, studerade i Upsala och gjorde sedan uti
fem år utrikes resor, hvarefter ban 1687
utnämndes lill professor uti matbemaliken vid akademien
i Dorpt. Ar 1690 förordnades ban till
sekreterare vid de Svenska bjelptrupper, som afsändes
till Rbenströmmen, och i denna beställning
adlades ban 1690. Utnämndes 1694 lill krigsfiska),
och mot slutet af summa år till direktör öfver
landtmäteriet, uti hvilken befattning ban inlagt
stora förtjenster, så väl genom förbättrandet af
åtskilliga landlkaitor öfver Sverige, som genom
särskilda afTatfningar öfver landsvägarna i riket.
Han afled d. 7 Sept. 1609.
Transportsedlar. Den 11 Januari 1726 blefvo
de så kallade transportsedlarne aldra först utgifna
af banken i Stockholm, och år 1836 upphörde
utgifvandet af dessa sedlar. Den största
transport-sedel banken utlemnat är troligen en, af d. 10
Okt. 1817, utgifven i nuvarande presidenten
Skogmans namn, å 440,000 R:dr B:ko. Bankosedeln
tillhörde Carl Johan, hvilken dagen efter insatte
den och uttog 44 sedlar å 10,000 R:dr B:ko.
Transtrand, annex till Lima, är beläget i
Ve-sterdalarnas fögderi, 21 mil N.V. från Fahlun.
Socknen ulgör en dalsträckning på ömse sidor om
Vesterdalelfven. Marken är i hög grad bruten och
ojemn; men skog finnos till öfverilöd. I förening
med Lima, häller socknen 24 mtl. och hyser ensam
en befolkning af 1,175 personer på en areal af
omkring 10 qv.-mil. Adr. Gagnef.
Trauiiin, annex till Tådene, är beläget i
Kållands härad, ’ mil från VVenern och 2 mil V.S.V.
från Lidköping. Marken bar skiftevis berg och
slätter. Skogen ar otillräcklig för behofvet.
Kyrkan är af sten och församlingen bar en
vexelun-dervisningsskola, till hvars underhåll prosten
Retzius och grosshandlaren Kjellberg hvardera skänkt
2,000 R:dr R:gs. Väderqvarnar finnas bär nästan
vid hvarje gård. Socknen båller 15^ mtl. med
en folkmängd af 298 personer pä en areal af
1,180 tunnl. Adr. Lidköping.
Tranan, en socken i Herrestads bärad af
Malmöhus län, är belägen 2j mil N.N.O. från Ystad
och tillbör 3 kl. reg. Åkerjorden är mager, men
böbolet godt. Skog saknas. I socknen märkes:
Hoatodt by, I mtl., samt Esperöds frälse-säteri,
1 j mil., hvilket senare fordom varit med vallar
och grafvar omgifvet och befäst. Annex till
socknen är Onslunda i Christianstads län. Tranås
häller lO| mtl. med en folkmängd af 840 inbyggare
på en areal af 3,819 tunnl., hvaraf 15 äro sjöar
och kärr. Adr. Ystad.
Traniirler. Se: Vicker.
Tranöjanäs. Så kallas allmänt uti gamla
historiska urkunder det ställe, der konung
Waldemar år 1274, efter sin hemkomst frän vallfarten
till Rom, hade ett sammanträde med sina bröder
hertigarne Magnus och Erik, samt der Magnus
offentligen förklarade sin broder uppenbart krig.
Man vet icke hvilket ställe som härmed egentligen
menas, men bar för det mesta gissat på
Strengnäs. Hos Ericus Olai kallas orten Trenijanees,
hvilket icke mycket skiljer sig frän nämnda stads namn.
Trapp (Otis) är en fogel af Vadareslägtet, med
kort näbb, höga, starka, öfver knäna nakna ben,
medelmåttiga vingar och starkt afrundad stjert.
Hans färg är spräcklig af svart och rostgult, och
bannarne hafva vid roten af underkäken ett slags
mustacher af tagellika, 4—5 tum långa fjädrar.
Utvuxen äger den Stora Trappen (Otis Tarda) en
längd af omkring fot; men honan är
betydligt mindre. Denna fogel, hvilken synes utgöra
likasom en mellanlänk mellan bönsfoglarne och de
öfriga vadarne, är Oyttfogel och förekommer bos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
