Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
98
Trendelenburg.
Trettondagn-stjernun.
gubbe och en enfaldig sjuk bonde, rörande
sjukdomar, vidskepelser och öfvernaturtiga orsaker till
sjukdomar; Undervisningsbok för barnmorskor;
Underrättelse för barnaföderskor, m. fl. mindre
afhandlingar. Sonen,
Trendelenburg, Filip Inden, född d. 29
Fehr. 1791, förskaffade sig, ehuru under en
alltför kort lefnad, äfven rykte såsom en ganska
skicklig läkare. Sedan han genomgått Malmö
skola, blef han 1807 student i Lund, der ban 1811
promoverades till filosofie magister. Redan förut
hade han börjat studera läkarevetenskapen och
reste nu upp till Stockholm, der ban med stor ifver
vinnlade sig om kemi, anatomi och kirurgi.
Efter att hafva undergått kirurgie studiosi-examen,
tjenstgjort på serafimer-lazarettet och allmänna
barnbördshuset, samt blifvit stipendiat i
fältläkare-korpsen, återvände han till Lund, hvarest ban
fullgjorde öfriga prestanda. Tjenstgjorde någon tid
såsom bataljonsläkare vid den i Skåne
sammandragna armée-korpsen och såsom fattigläkare uti
Maria församling i hufvudstaden. Rlef 1813
kirurgie magister och förordnades till bataljonsläkare
vid lifgardet till häst, med hvilket ban gjorde
årets fälttåg i Tyskland. Under tiden promoverad
frånvarande till medicine doktor i Lund. Bestred
följande ären flera tillfälliga förordnanden och
förordnades 1818 till ordinarie ombudsman i
sundbets-kollegium. Ledde åren 1820 — 1822
sjukvården vid Strandbergska läkare-inrättningen och
skötte dessutom en ganska vidsträckt enskild
praktik. Afled d. 18 Jan. 1824, saknad såsom en
skicklig läkare.
Trettioåriga kriget, hvilket skulle afgöra,
huruvida den genom Luther väckta protestantismen
skulle duka under för katbolicismen eller ej, samt
ändtligen medförde den förras fullkomliga seger,
hade redan varat uti tolf hela år, innan Sverige,
soin deri skulle skörda sina ärorikaste lagrar,
började deltaga i detsamma. Allt sedan är I fi 18 bade
de Tyske protestanterne kämpat emot den
öfver-mäktige kejsaren och katholikerne, samt lidit det
ena nederlaget efter det andra emot kejsarens
segrande härförare Tilly och Wallenstein. Deras
makt var nu mera nästan belt och hållet bruten,
Danske konungen, soin försökt komma dem till
bistånd, hade blifvit slagen och tvungen att sluta
en förödmjukande fred, den öfvermodige kejsar
Ferdinand behandlade bela Tyskland med en
våldsam despotism. Då anropade de förtryckte
Tyskarne Sveriges konung om bjelp, och d. 24 Juni
1630 landsteg Gustaf II Adolf med 15,000 man
utvalda kärntrupper pä Tysklands kust, för att
till sina betryckte trosförvandters bistånd uppträda
emot de af nära 100,000 man bestående
kejserlige bärarne. Hans uppträdande väckte i början
föga fruktan hos kejsaren, hvilken spefullt yttrade
till Tilly, att man nu fått en liten ny fiende att
bandskas med, och vid det kejserliga hofvet
skämtade man öfver den Svenske Snökonungen, hvilken
snart skulle smälta för söderns solstrålar; men
innan kort fick man andra tankar. Snart bade
Gustaf Adolf gjort sig till herre öfver större delen
af Pommern, Mecklenburg och Brandenburg, ehora
ban försigtigt och blott steg för steg framträngde.
Sachsen tvangs att förena sig med honom, och
slaget vid Leipzig 1631 gjorde honom rådande
öfver bela norra Tyskland. Derefter tågade han ner
till Bäjern och södra Tyskland, öfverallt
skördande nya lagrar. Efter bans beklagansvärda
bjelte-död vid Lutzen 1632 fortsattes kriget under de
utmärkte anförarne hertig Bernhard af
Sachsen-Weimar, llorn, Banér, Torstenson, Wrangel och
Königsmark, och en mängd lysande segrar gjorde
Svenska tapperbeten allt mera vidtfrejdad.
Westfaliska freden, som slutade detta krig,
tillskyndade Sverige en stor summa penningar och bety dliga
landvinningar; men hvad som var af vida större
vigt än detta, var den högre lyftning, som det
segerfulla trettioåriga kriget gaf åt Svenska
na-tionalkarakteren i allmänhet, och det hedrande
anseende Svenskarne förvärfvade sig bland Europas
öfriga nationer genom sin modiga och lyckliga
kamp för folkens frihet och sjelfständighet.
Trettondagen, soin infaller på den 6 Januari
eller trettonde dagen efter Jul, kallades fordom
äfven: "De tre helige konungars dag." Enligt den
katolska legenden bade de tre vise männen eller
magerne frän Österlanden, hvilka infunno sig i
Bethlehem för att offra guld, rökelse och msrrba
ät verldens nyfödde konung, varit trenne
konungar vid namn Kasper, Melchior och Baltbasar,
hvaraf den ene varit en negerkonung. Deras ben
påstås ännu finnas förvarade i staden Köln. På
trettondagen firades i äldre tider den högt aktade
Epifaniefesten, hvilken var äldre än sjelfva Julen,
hvars minne och betydelse den innefattade hos de
äldsta kristna församlingarna, hvarföre den äfven
med skäl fick namnet af "Kristi uppenbarelsefest."
På densamma firades minnet af huru Guds
herrlighet visat sig på jorden i menniskones son och
Kristi födelsestjerna, uppgången för hedningar till
ett ljus och en vägledning, åskådliggjordes
genom afbildningar. Det var till minne häraf den
seden var öflig, som ännu för några år sedan var
allmän och ännu icke alldeles upphört, att gossar
gingo omkring i husen med ljus och en stjerna,
sjungande vissa sånger och uppförande ett katbolskt
skådespel.
Trettondagtf-xtjernan. Att gA med ljusa
stjernan är en ceremoni, som om jularna på skilda
orter förehafves på olika dagar, från Annandag
Jul ända till Tjugondedagen. De dä uppträdande
personerna skola vara fem gossar. Tre af dem,
som föreställa de vise männen, äro klädde i b vita
fotsida skjortor, med ett rödt band om lifvet och
ett annat af olika färg öfver bröstet, från höger
till venster, samt ett tredje bundet om venstra
armen. De gå antingen barbufvade eller ock bära
de en pappersmössa, som liknar en öppen
hattkulle, prydd med guld- eller silfverpapper, eller
annat glitter. Stundom är någon af dem svärtad
i ansigtet, för alt beteckna en man från
"Morie-land" (en Neger eller Mohr). Den fjerde gossen
är "stjernkonungen", klädd såsom du förre och med
samma slags hufvudbonad. Han bär stjernan, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
