Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trolleholm.
Trollhättan.
107
snart offra krafter, hvilka fäderneslandet kunde
behöfva.
Trolleholm, beläget 3 mil N. om Lnnd, i
Onsjö härad och Torlösa socken, är en af Skånes
betydligaste sätesgårdar, bestående af 611If mtl.
med 66 mtl. underlydande frälsehemman och 63
torp i flera kringliggande socknar. Gärden ägdes
från 1538—1687 af familjen Tott och bette då
Eriksholm; men såldes sistnämnde år till
kanslirådet Herlof Trolle och öfvergick år 1770 efter
öfverstlöjtnanten Fr. Trolles död, under namn af
Trolleholm och såsom fideikommiss till hans
dotter Vivika Trolle, enka efter riksrådet grefve
Gustaf Bonde, hvilkas äldsta manliga afkomlingar
den sedermera skulle tillfalla, med förbindelse för
fideikommiss-innehafvaren att antaga Trolle-ättens
namn och vapen. Riksrådinnan Bonde dog år
1806 och bennos son, grefven och hofmarskalken
Trolle Bonde mottog då Trolleholm. Gården äger
70 tunnors utsäde i svag jordmån och böhergning
till 1,000 à 1,200 lass. Mangården består af en
stor och prydlig grundmurad hnfvudbyggning 3
våningar bög med 4 torn och 2 flygelbyggningar,
allt omgifvet af en djup graf med 2:ne stenbroar.
Trädgården har fordom varit ett kärr, men är nu
prydligt inrättad i Fransysk sm8k och håller i
vidd 16 tunnl. Vid gården finnes 1 vattenqvarn,
1 väderqvarn, 1 sågverk, 1 tegelbruk och
nödtorftig skog.
Trollenäs, ett säteri i Näs socken af Malmöhus
län, utgör 5 | hemman, hvarunder lyda 9 ^
hemman insockne och 19/- otsockne; gården äger
150 tunnors utsäde, medelmåttigt böbol och
tillräcklig skog, förnämligast af bok.
Mangärdsbygg-ningen, uppförd år 1559 af en Tage Thott, är tre
våningar bög med tvä mindre flyglar. Dess
murar till större delen af buggen sten, äro ovanligt
massiva, ty de hålla i tjocklek 3{ aln.
Slägterna Tott och Trolle hafva sedan år 1559
ömsevis varit gårdens ägare; men öfverstlöjtnanten
Fredrik Trolle gjorde år 1768 gården lill
fideikommiss inom sin slägt och gaf den sitt nuvarande
namn (förut Näs). Utom huvudbyggningen finnes
bär ett inspektorsboställe, bränneri, vattenqvarn,
ridbus m. m., samt 2:ne af parker i Engelsk smak
omgifna vackra och betydliga trädgårdar.
Borggården var fordom omgifven af graf med
vind-brvgga, och tecken efter vallar, och kanongluggar
synas ännu i husets öfversta delar. Konung Carl
XI bade i April månad år 1677 här i åtta dagar
sitt högqvarler. Ägaren till Trollenäs
utnämner alternativt med konungen pastor i socknens
kyrka.
Trolleslott var under näfrätlsliderna elt näste,
beläget i Nafverstads socken af norra Bohuslän,
och utgöres nu af en i djupaste skogen liggande,
på alla sidor brant klippa, hvars plan, 70 steg
lång och 60 bred, är kransad af en mur, som på
sina ställen ännu qvarligger till 4 alnars böjd.
Detta slott var således beläget i vilda fjället och
en sägen går ännu om ett sjöslag, som fordom
bållits på Bullaresjön mellan "prinsen på Troil"
eller Trolleslott och några närboende "konungar."
Trollhättan. Fyra stora vattenfall i Götba elf,
som hindra floden att vara segelbar, hafva af
ålder burit detta namn. Särskildt kallas de Gutlö-,
Toppö-, Slampestroms- och llel/vetes/allen och
upptaga tillsammans en sträcka af 600 famnar.
Nedanför Helfvelesfallen, förekommer en vik af
elf-ven med häftig strömbvirfvel, som bär namn af
Olide håla samt ännu något längre ned
Flottbergs-strömmen , som äfven stundom räknas till
Trollhättefallen och tillika med Helfvetesfallen utgöra
en böjd af 32 fot. Trollhättefallens sammantagna
böjd utgör deremot omkring 111 fot. Längre ned,
omkring ^ mil från Trollhättan, förekommer
dessutom i Götha elf fallet vid Åkersström om
3^-fots böjd samt ett annat, 2 mil nedanföre vid
Lilla Edet, om 10 fots böjd. — Redan konung
Gustaf I lärer varit betänkt att till undvikande af
dessa hinder för segelfarten här anlägga kanaler;
men nödvändigare omsorger hindrade honom och
Carl IX blef den förste af våra konungar, som bär
egentligen lade hand vid verket. Dock inskränkte
sig bans åtgärd till anläggningar af den s. k. Carls
gra/, hvilken frän sjön Wassbotten (straxt norr om
Götba elfs utlopp ur VVenern) leddes ntd till
elfver) och hvarigenom fallen vid Rånnom undvikas.
Under Gustaf II Adolfs tid anlades en sluss vid
Lilla Edet. Först mot slutet af konung Carl Xllrs
regering uppkom åter fråga om anläggning af en
segellärt förbi Trollhättefallen, och den berömde
Polhem skulle då utföra verket; men bristen på
penningar och konungens snart inträffade död
hindrade förelaget. Från 1742 —1772 arbetades åter
på dammen vid Kafvelströmmen (straxt vid
utloppet af Götha elf, på södra sidan), äfvensom
grefve Ekeblads sluss och Polhems sluss, blefvo
dä med mycket besvär och kostnad anlagda, men
utan att arbetet i sin helhet hann till fullbordan.
Under Gustaf III:s regering, byggdes i Carls graf
tvenne nya slussar, som fingo namn af Gustafs
slussar och en ny sluss vid Åkersström blef då
äfven fullbordad. Är 1793 öfverläts bela
slussar-helet till ett bolag, hvars skyldighet det skulle
vara att inom sex år fullborda kanal-arbetet och
sedan underhålla det. Företaget blef då stäldt
pä aktier om 100 R:dr r:gs hvardera, och mer än
tillräcklig summa till arbetets fullbordande blef på
detta sätt anskaffad. Svårast blef arbetet vid
Åkersjö, der kanalen genom slussar måste sänkas.
De tre nedre slussarne fingo då namnet Nordevall,
Trollhätte-direktionen samt Chalmers och Bagge samt
de 5 öfre, högre upp i berget, namnen Carl
Gustaf, Sofia Magdalena, Dorothea Wilhelmina och
Gustaf Adolf. Ändtligen kunde då kanalen öppnas
och första fartyget passerade slussarne d. 14 Aug.
1800. År 1810, då Gölba kanals anläggning
beslöts, började segelleden mellan Wenern och
hafvet att åter väcka ökad uppmärksamhet, och man
insåg då nyttan och vigten af att Trollbättekanal
bragtes lill enahanda dimensioner med dem, hvilka
åt Götha kanal voro gifna. Dertill fattades dock
betydligt, emedan vid låg sjö icke ens 6 fots
djupgående fartyg kunde passera dessa farvatten. I
mån af sina tillgångar var ock det 1793 oktro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
