Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
112
Tryclifrilietn-koiuiiiittéen.
Tryggve.
för hvar och en att utgifva offentliga akter.
Bevakningen öfver tryckfrihetens missbruk tillbör hvar
och en enskild målsägande, som finner sig
förfördelad i en tryckt skrift; ä statens vagnar bevakas
tryckfriheten af justitie statsministern och
justitiekansleren. Omsorgen är delad emellan dessa båda
på det sätt, att justitie statsministern beslutar om
tryckfribetsaktion skall ske eller ej, och
justitiekansleren utförer såsom akior den beslutade
rättegången. Justitie statsministern kan antingen
aktionera med eller utan seqvester; hans rättighet
är nemligen att fore rättegångens början låta
se-qvestera skriften. Men om detta skett, inträder
hans pligt att inom en viss kort tid börja
rättegång. Domstol i tryckfrihetsmål är stadsrätten i
den stad, der tryckeriet är beläget ochj i högre
instans hofrätt och högsta domstol. Befattningen
med tryckfrihetsmål ar delad emellan jury och
domstol på det. sätt, att juryn besvarar frågan om den
anklagade är skyldig eller ej efter det emot
honom åberopade lagrummet, domstolen deremot
låter först, innan juryn saminanträdt, saken
ulage-ras genom skriftvexling parterne emellan, och
sedan, efter juryns börande, afkunnar den utslag
med tillämpning, i fall att juryns svar blifvit
fällande, af det straff som tryckfrihetslag eller
allmän lag föreskrifver. Ty äfven allmänna lagens
stadganden komma i fråga, enär tryckfrihetslagen
på många ställen hänvisar till allmänna lagen.
Straffen för try ckfrihetsbrott kunna derföre blifva
mycket olika, dödsstraff, landsflykt, fängelse, böter.
TryckfrllieU-koiiiiiiiittéen är föreskrifven i
regeringsformen. Dess ändamål uppgifves der vara
att bevaka tryckfrihetens helgd. Justitie
ombudsmannen, hvilken det åligger att med särdeles
uppmärksamhet följa tryckfrihetens utveckling, är
sjelfskrifven ordförande i kommittéen, som för öfrigt
hestår af sex ledamöter, utaf hvilka tvenne böra
vara lagfarne män. Dessa sex ledamöter väljas vid
hvarje riksdag. Ständerna utse sex elektorer af
hvarje stånd, hvilka sedermera samfäldt utvälja
tryckfrihets-kommittéens ledamöter. Denna
kommitté, eburu väld af rikets ständer genom deras
särskildt utsedde elektorer, är dock icke något
utskott af ständerna, ulan väljes äfven ibland helt
andra personer än riksdagsmännen. Då
tryckfrihetens införande beslöts år 1809, ville man
omgärda denna dyrbara fribet med allt möjligt
beskydd, och inrättade för detta ändamål denna
kommitté. Dess uppdrag blef dock mycket obestämdt
och dess göromål ganska ringa. Den får nemligen
hvarken utöfva någon slags censur eller domsrätt,
ej heller ä andra sidan lägga något hinder för
justitie statsministern och allmänna åklagaremakten
vid utöfningen af deras rätt och pligt att bevaka
tryckfrihetens missbruk. Dess göromål beslår
hufvudsakligen deruti, att den gifver sitt utlåtande i
vissa fall, då qvarstad å anklagad skrift yrkas.
Dessutom äger ock hvarje författare rätt alt,
innan ban utgifvit sitt arbete, begära och erhålla
kommittéens otlåtande, om den finner skriften
brottslig enligt tryckfrihetslagen. Har kommitléen
besvarat denna fråga nekande, så är författaren fri
för ansvar om skriften åklagas, och ansvaret ålig
ger kommittéen; ty juryn kan i alla fall döma
skriften brottslig. A andra sidan, om kommittéen
förklarat skriften kunna fällas efter lag, är det
fürlattarens rätt alt icke deslomindre utgifva den,
ehuru då pä eget ansvar. Kommittéen är således
blott en officiel rådgifvare, som författaren, om
ban så vill, kan påkalla. Slutligen hafva ock
ständerna uppdragit ett särskildt göromål ät denna
kommitté, nemligen att besörja riksdagsbeslutets
och grundlagarnas tryckning ined de förändringar,
som beslutas vid riksdagarna.
Try<le, med Spjutslorp, är beläget i Ingelstads
ha rad af Christianstads län, 1 * mil N.N.O. från
Ystad och tillbör 2 kl. patron. Någol öfver 6
mtl., tillhöriga byn Everöd, äro dock belägna
in-om llerreslads bärad af Malmöhus län. Marken är
dels jemn, dels bildar den höjder och
bergsryggar, eller ock sidländta kala falt och kärraktiga
sträckor. Den betydligaste gärden är håseholm,
hvilken ock äger någon skog, som för öfrigt här
fattas. Äfven på torfmossar är brist. Utsädet är
400 tunnor. Socknen håller I7S mtl. med 915
personer pä en areal af 4,397 tunnl., hvaraf 430
äro sjöar och kärr. Adr. Christianslad.
Tryggve var son till Olof, en konung i Wiktn
eller Bohuslän, som, efter sin fader Harald
Hårfagers död, af Wikhoarne blifvit utropad till deras
oberoende konung, men af brodern, Erik Blodyx,
hvilken efterträdt deras fader såsom öfverkonung i
Norrige, lömskt och försåtligt blef öfverfallen och
mördad. Bohuslän tillföll genom denna illhragrt
Erik Blodyx; men en hämnare uppträdde snart i
hans yngste broder, Hakon Adalstens foslre,
hvilken, anländ till Trondhiem, med öppna armar
mottogs af folket och tvingade Blodyx alt för
alltid rymma ur landet. Den milde konung Hakon
skänkle nu ät sin brorson, den mördade Olofs
unge son Tryggve, Bohuslän och landet upp till
nuvarande Christiania såsom länrike, mot half skatt.
Tryggve uppväxte snart till manlighet och värjde
kraftfullt silt kungadöme, soin tätt och ofta
oroades af Erik Blodyxs’ söner, hvilka i Danmark
funnit skydd och hjelp. En sommar kom det dock
till ett öppet slag på Sotefjärden mellan Tryggve
och Blodyxes söner, de efter modern så kallade
Gunbildssönerne, hvarvid Tryggve blef slagen på
flykten och bela Wiken föll i Gunbildssönernes
bänder. Väl ankom Norriges öfverkonung, den
tappre Hakon Adalstens fostre all utkräfva hämd
på de grymme fienderne; men stupade sjelf, ehuru
segrande, i striden träffad af en pil. Harald
Gråfäll och bans bröder, de öfrige Gunhildsönerne,
bestego nu Norriges thron, och aftal gjordes att
Tryggve under deras öfverherrskap skulle styra
Wiken med samma förbindelse mot Harald Gråfäll
som den, hvari ban förut stält till Hakon
Adalstens foslre. Gunhildsönernes svekfulla uppförande
var dock ej egnadt all länge vidmakthålla elt
ömsesidigt förtroende; men som de likväl ännu
bibehöllo sken af vänskap, mottog den redlige
Tryggve utan misstankar deras anbud att vara dem
följaktig på eD gemensam färd i vesterviking, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
