Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trttgd.
Tull.
117
Trttgd, elt bärad i södra delen af Upsala Iao,
häller nära 3 qv.-mil och innefattar 13 socknar,
nemligen Weckbolm, Kungs-Husby, Tborsvi,
llack-sta, Lötb, Litslena, Lillkyrka, Boglösar
Husby-Sju-tolft, Wallby, Arnö, Willberga och Herkullberga,
hvilka tillsammans utgöra 428 mtl. med 8,093
invånare och en areal af 68,989 tunnl., af hvilka
1,2 50 äro sjöar och kärr. Häradet är nu mera
till största delen en bar och öppen slätt, med
tvenne små insjöar. De fordna allmänningarna,
der bränsle fordom hämtats, äro sä illa medfarna,
att hvarken timmer eller skog deruppå finnas,
utan de flesta socknarnas inbyggare måste föra
sådant ifrån Westmanland. Så väl skogen Snedeo,
’hvarpå Enköpings stad af ålder haft sina hagar
och vretar, som äfven Tborsvi skog i Tborsvi och
Weckbolms socknar samt Trögds härads gamla
allmänningsskog, Hammarskog, belägen mellan
Litslena, Husby-Sjutolft och Wrillberga socknar, äro
längesedan uthuggna eller af skogseld förstörda.
Blott i de till Mälaren gränsande socknarna finnas
ännu några mindre skogar att tillgå. Arnö
socken utgöres af tvenne i Mälaren belägna öar.
Hacksta, Lötb, Weckbolms, Thorsvi och
Kungs-Husby socknar tillhöra Upsala läns !:sta och
häradets öfriga socknar länets 2:dra fögderi. I
förening med Asunda, Häbo och Bro härader utgör
detta härad en domsaga.
Trttgd, ett kontrakt inom Upsala stift, innefattar
samma 7 pastorater, som utgöra Trögds bärad, med
andantag endast af annexet Herkulberga, som ej
hörer hit, utan lyder ander Lagunda kontrakt.
Bland dessa 7 pastorater äro 2 regala och de
öfriga konsistoriell. Folkmängden i kontraktet
uppgår till- 7,590 personer.
TrAfgeroch år i Westbo bärad namnet på
stjernbilden Orion.
TrtttiOrnn, annex till Tengened, är beläget 3 mil
O.S.O. från Wenersborg. I denna socken märkes
säteriet Thamstorp, 5 ’ mtl. frälse, som jemte
underlydande 12 ^ mtl. fordom tillhört Wrangelska
slägten, och sedan varit ett fideikommiss inom
A-delsköldska slägten ända till början af 1800-talet,
då denna dess egenskap med kongl, tillåtelse blef
på annan egendom transporterad. Socknen håller
18$ mtl. med 770 invånare på en areal af 7,730
tonni., hvaraf 260 äro sjöar och kärr. Adr.
Lidköping.
Trflnninge, annex till Snöstorp i Tönnersjö
bärad af Halmstads län, är beläget, vid hafvet, * mil
S.S.O. från Halmstad. Socknen bar i allmänhet en
- bördig jordmån och räknas för den bästa i södra
Halland. Dess ägor gå alla med sakta sluttning
ner mot hafsstranden, men ingen löfskog finnes
här, som skyddar mot hafsvindarne, och ingen
tillgång på bränsle. Socknen utgör blott 2:ne
bye-lag, nemligen Trönninge by och Fäarp.
Saltsjö-fisket är nedlagdt, såsom mindre lönande.
Hammarberget, ett berg vid hafsstranden, innehåller god
mursten, och man tror, alt äfven stenkol der
finnes. Vid Håarps hallar är inlppp för båtar och
barkasser, och på en klippa i hafvet utom Påarps
by visar sig någon gång skälen. Någon synner-
lig konstflit råder ej i orten, men några af
karlarne sysselsatta sig med timmerarbele, och
qvinnorna med vadmalstillve^kning saml stickning af
tröjor och strumpor. Socknen håller 14 J mtl.
med en folkmängd af 448 personer på en areal af
3,240 tonni., hvaraf 15 äro sjöar och. kärr. Adr.
Halmstad.
Trttntt, annex till Norrala, är beläget i södra
Helsinglands fögderi, 1-y mil N.V. frän Söderhamn.
Marken är till största delen bergaktig och byarna
äro belägna på sluttningen af bergshöjderna.
Bådande jordmånen i den odlingsbara och häfdade
marken är lera. Socknens högsta berg beter
Tan-åsen och tjenar till landkänuing för sjöfarande.
Mycken brädsågning bar idkats i socknen, men
skogstillgången bar ock derigenom på senare tider
mycket minskats. Socknen håller 57-j mtl. med
1,780 inbyggare på en areal af 24,300 tunnland,
hvaraf 2,800 äro sjöar och kärr. Adr. Söderhamn.
Tubbi gtnllure finnes uppräknad bland
West-götbalagmännen såsom den sjunde i ordningen,
samt uppgifves hafva lefvat omkring medlet af
elfte århundradet. Han skildras såsom en i hög
grad vrångvis och grym man.
TuliuudrH» ett bärad i Westerås län, håller
något öfver 1 ^ qv.-mil i .omfång och innefattar 4
socknar, neml. Dingtuna, Lundby, Barkarö och
Lillbärad, hvilka tillsammans utgöra 184 { mtl.
med 3,481 invånare och en areal af 35,455 tunnl.,
af hvilka 175 äro sjöar och kärr. Häradet är
flackt och bar föga skog, betydliga kärr och
mossar finnas ej och jordmånen är i allmänhet stark
lera. Jemte Badelunda, Ibrsla, Kungsära och
Kärr-bo socknar af Siende bärad, tillbör Tubundra
härad Weslerås södra fögderi. I förening med
Siende och Snäfringe härader, utgör Tuhundra härad en
domsaga.
Tull är en ibland Svenska krooans äldsta
inkomster. Den erlades fordom i varor, ej i
penningar. Dock började del senare att fordras redan
under medeltiden. Konung Magnus Smek, år 1348,
fordrade tull i silfver af inkommande varor.
Konung Carl Knutsson lade tull äfven pä utgående
varor. En bestämd tullstadga utfärdades af konung
Gustaf I, år 1.536, deruti tullen bestämdes till en
viss proportion af värdet utaf varan; något senare,
år 1560, utkom en tulltaxa för utgående varor.
Senare började man bestämma tullen efter
varornas vigt och storlek. Vissa personer gynnades
med tullfrihet, hvilken lill och med var ett
allmänt adelsprivilegium, intill dess adeln år 1644
afstod derifrån. Någon gemensam öfverstyrelse
för tullverket fanns ej förr än konung Johan III
år 1577 förordnade en Ö/versle tullnar. Det kan
dock betviflas om detta embete ägde länge
bestånd; deremot finner man sedermera tullen ställd
ander kammar-kollegium, likasom rikets drätsel i
allmänhet. Under drotlning Christinas förmyndare,
tillsattes åter en allmän uppsyningsman öfver
tullen eller s. k. general-tullförvaltare, som blef
ledamot af kommerse-kollegium, sedan detta blifvit
inrättadt, hvarföre ock tullärenderna lades under
detta kollegii vård i stället för kammar-kollegii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
