Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
118
Tull bevakning.
Tull be vältning.
Konung Carl XI förlade den likväl åter under detta
senare embelsverk. Sedermera delades
befattningen emellan de båda verken. — Sjelfva
tulluppbörden var utarrenderad; detta bruk infördes på
1620-talet; det skulle upphäfvas enligt
regeringens beslut 1667, men delta skedde dock endast
.småningom och delvis. Arrende-systemet
infördes äter af konung Carl XII och bibehölls under
frihetstiden. En Generat-tultarrende-sorielet
uppkom, som bestod af 5,000 lotter och förvaltades
af en direktion. Delta förhållande fortfor till är
1765, då ständerna beslölo att ställa tullen under
kronans egen förvaltning, och en
general-tulldirektion inrattades. Gustaf III åter lade tullverket
under kammar-kollegium och lill någon del äfven
ander kommerse-kollegium, samt utarrenderade åter
tulluppbörden. Arrendet upphörde ännu en gång,
men förnyades åter år 1803 för en lid af tio år.
Under tiden inföll 1809 års statshvälfning, som i
afseende på tullen medförde den förändring, att
tullinkomsten, genom Reg.-form. 60 §,
förklarades vara af bevillningsnatur. Tullen beror således
pä ständerna alt vid hvarje riksdag bestämma,
böja, sänka eller afskaffa. Blolt tullen å spanmål
kan konungen böja, ständerna oätsporda. Hela
tulltaxan granskas af hevillnings-utskotlet och
stunderna vid hvarje riksdag. 1 afseende på
förvaltningen skedde den förändring, all en direktion
till-saltes under ordförande af ett statsråd (år 1813),
och arrende-systemet öfvergafs ånyo. Nu mera ar
direktion åter förändrad. Deo utgöres af en
ge-neral-tulldireklör med tvenne departementschefer.
I landsorterna finnas vissa distriktchefer med dem
nnderordnad tullbevakning och uppbördsmän.
Tullen utgör en betydlig statsinkomst. Den
beräknades vid 1847—48 årens riksdag lill 4,075,000
R:dr B.ko årligen.
Tu 11 be vak ni ii k. I och för bevakningen å,
inrikes segelfart vid varutransporter i saltsjön gälla en
mängd särskilda föreskrifter, hvaribland vi,
såsom de vigtigaste, anföra följande: Skeppare, som
är bestämd från en tullplats till annan inrikes ort
i saltsjön och underkastad förpassningsskyldigbet,
bör, innan gods i fartyget intages, anmäla sig
bos tullinspektionen på stället, hvilken då utan
uppehåll bör besörja oin visilation å fartyget och
bevakning vid inlastningen. Intages gods i fartyg,
innan anmälan föregått och tullbetjent blifvit till
fartygets bevakande förordnad, bör skepparen böta
10 R:dr och pä egen bekostnad lossa upp godset
äler, om dess beskaffenhet ej på annat säll kan
utrönas. Tullinspektionen åligger äfven att vid
tullplats bevaka ett förpassadt fartyg, lill dess det
är segelfärdigt och att då behörigen utvisitera det,
hvilket af tullbetjenten skall å hufvudpasset
antecknas, innan det till skepparen afjemnas. Om
skeppare, som år underkastad
förpassningsskyldigbet för fartyg och gods, under resan vill förändra
sin bestämmelse, eller afgå till annan tullplats samt
der utlossa sin innehafvande last, är detta honom
obelaget, men tiillinspektionen i lossningsorten bör
då derom genast underrätta tullinspektionen i
första destinationsorten, som förhållandet i jurnalen
antecknar. Förpassad skeppare äger ock att
noder resan lill bestämmelseorten i skärgård eller
landthainn ulan tullbevakning atlossa större eller
minilre del af inhemska och i allmänhet
förpass-ningsfria utländska alster och tillverkningar, dem
ban enligt pass ä fartyget medförer eller ock till
fyllnad i Jästen intaga dylika varor, sä framt han
derom anmaler sig, antingen vid afgäendel, bos
tullinspektionen i den ort, hvarifrån ban
förpassats, eller ock bos närmast i vägen liggande
tullinspektion, hvilket dä a hans pass skall af
tullinspektionen intygas. Ehvad gods innehafves eller
eji åligger hvar och en, som med fartyg eller
båt anlander till tullplats, ej mindre vid
inloppsan beslamiiielse-orten, att lägga till vid tullen för
all undergå visilation. Förbrytelse deremot
straffas ined böter af 10 K:dr och dessutom 1 R:dr
for hvarje läst af fartygels drägligbet utöfver 10
läster. För sädana böter är skepparen ansvarig;
men å smärre farkoster, som ej af viss person
föras, äro alla sig sjelfva rådande personer, soin
fiunas om bord, gemensamt ansvariga för
bötesbeloppet. Till skärgårdsbevakningen hörande
tjensteman och betjente äga rätt, att, dä fartyg
anträffas, gä orn bord, när och hvar helst de det
finna nödigt, samt att af skeppare begära och
erhålla alla nödiga upplysningar om både resa och
laddning, försegla lastens tillgångar, der sä anses
nödigt, samt låta bevakning till lossningsort
åtfölja fartyget. Så väl förpassad, som
förpass-ningsfri skeppare bör ej lägga till på aunat slälle
än vid laga hamn, ej heller, sedan mörkt blifvit,
der landa, innan tnllinspektionen på skepparens
anmälan låtit besörja fartygets bevakning och
visi-tafion. Vid tullplats är lossning ur förpassadt
fartyg ej tillåten utan bevakning af dertill förordnad
tullbetjent, och förpassningarna böra dervid tjena
till rättelse. Vågbara förpassade varor skola lill
våg och utländskt styckegods lill packbus föras,
för att före utlemnandet undergå besigtning,
mätning och vägning. Vin, brännvin och andra
våtvaror i fastager skola, fore afbäintningen vid
hamnen undersökas och mätas. Om oförpassadt, meu
förpassning underkastadt gods befinnes vara
omgifvet och förstucket, sä alt det icke auoorlunda
än genom visilation kan upptäckas, eller om
sådant gods olofligen smyges i land, ansvarar
förbrytaren, om godset är utländskt, efter
förordningen rnot oloüig införsel eller utförsel af varor
(lurendrejeri), och erlägger, om varan är
bevisligen inhemsk, 10 procent af dess värde. Efter
fulländad lossning vid tullplats skall fartyget undergå
sä kallad kölvisilation, hvarvid noga undersökes,
oin i kajuta eller annorstädes i fartyget gods
tinnes undangönidt, och bevis öfver verkställigheten
af denna visilation antecknas sedan å
hufvudpasset. — Rörande fartyg, som komma och gå litt
utrikes ort, äro ock en mängd särskilda föreskrifter
gällande. Svensk eller fremmande skeppare, som
å utländsk ort, der Svensk konsul är förordnad,
inlastat styckegods, d. ä. sådana varor, som
importeras i kärl eller omslag, är skyldig att fore
afresan till konsuln ingifva elt egenhändigt under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
