Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
122
Tuna Län.
Tunell!.
land, hvaraf 1,750 äro sjöar och kärr. Adr.
Hudiksvall.
Tuna, en socken med Tonaberg och Rergsbammar,
är belägen i Jönåkers härad af Nyköpings län, I
mil V. från Nyköping och tillbör 2 kl. konsist.
Socknen håller 24^ mtl. med 735 inbyggare på
en areal af 10,877 tunnl., hvaraf 350 äro sjöar
och kärr. Adr. Nyköping.
Tuna, en socken i Tunaläns bärad af Kalmar län,
är beläget 2 mil O.S.O. från Wimmerby och
tillhör 3 kl. patron. I denna socken märket säteriet
Tuna, 2 mtl. frälse, som Carl IX år 1610 jemte
flera gods och gårdar samt adlig värdighet
skänkte åt Peder Micbelsson Hammarsköld, hvars
afkomlingar ännu äga detta gods i förening med jus
patronatus i Tuna församling. Tullmjölqvarn och
såg-qvarn samt flerabanda ålderdomslemningar finnas på
detta säteris ägor. Tre åttondels mil från Tuna
kyrka ligger säteriet Wederum, I mtl. frälse, som
äfven äges af Hammarsköldska slägten. En mängd
griflhögar, som förekomma vid Tuna säteri,
äfvensom lemningar i socknen efter tvenne
befästningar eller förskansningar, den ena inom
hemmanet Krokarps ägor pä det s. k. Qvitta- eller
Qvetta-berget, den andra inom hemmanet Cronebergs ägor
på ett högt skogbeväxt berg, benämndt
Borgeskans, der stenmurar pä flera ställen ännu flnnas
qvarstående, synas bevittna att der fordom varit
vikingahol, samt att Tuna och Wederum i
hedniska tiden torde varit höfdingasäten. På sidan om
Wederum och utmed landsvägen märker man ock
ett s. k. domaresäte, bestående af 12 stycken
släta stenar, af lagom höjd att sitta på, och ställda
pä lika afstånd frän hvarandra, så att de formera
utvidgade flyglar från ett nu förfallet stenrör, 6
på hvar sida om detsamma. Utom Tuna och
Wederum märkes bär följande säterier, neml.: Näs,
Hokefors och Kulllorp, hvardera 1 mtl., samt
Lnq-serum, 2 mil. frälse. Socknen håller 36 J mtl.
med en folkmängd af 2,430 personer på en areal
af 50,336 tunnl., hvaraf 5,350 äro sjöar och kärr.
Adr. Wimmerby.
Tuna, en socken med Stafby, i Olands härad af
Upsala län, är belägen 3| mil N.O. från Upsala
och tillbör 2 kl. konsist. Kyrkan är en bland de
äldsta i riket. Om hennes ansenliga ålder vittnar
bland annat en anteckning uti en gammal
protokollsbok, som begynner med år 1662, hvaraf
upplyses, att ännu 1686 fanns här en gammal förgyld
ohlalstallrik , som det året uppvistes för kongl,
an-tiqvilets-kollegium i Stockholm och befanns äga
följande inskription: "Me fecit furi Kelilbernn»,
qnondam economus Ecclesii Upsaliensis, et dedit
me pro anima sua Anno Domini MCCL. Hic pater
immensus et filius in cruce tensus, in nomini
pa-tris." Denna oblatstallrik, som nu skulle hafva
varit en sällsynt antiqvitet, lät den för öfrigt kloke
prosten Sparrman år 1686 omarbeta till en
oblatsask. Socknen är skogfaltig och inbyggarne
förtjena till slor del -sitt uppehälle genom att göra
körslor vid bruken. Tvenne säterier, BrolOfsta och
Hesselby, äro här belägna. Socknen håller 531
mtl. med 1,080 inbyggare på en areal af 11,409
tunnl., hvaraf 530 äro sjöar och kärr. Adr.
Upsala, Skoby.
Tuna, en gård i Åkers socken af Roslagen, htr
förr hetat Diskopsluna och länge varit en
egendom, tillhörig erkebiskoparne, till dess den efter
Westerås recess, år 1527, indrogs til! kronao. 1
konung Eriks af Pommern jordabok nämnes dock
detta Tuna ibland Sveriges kronas slott och län,
och den egentliga äganderätten dertill torde
således hafva varit tvistig.
Tuna, Sfora, ett kontrakt inom Westerås stift,
innehåller 9 pastorater, neml.: Stora Tuna, Ston
Scbedvi, Svärdsjö och Enviks kapell, Fahlun,
Chri-stinæ- eller stadsförsamlingen och Kopparbergs
församling samt Stora Kopparbergs socken, Säthers
stad och socken, Tborsång och Aspeboda, Wi k en
och Hosjö, Gustaf och Sundborn. Af dessa
pastorater äro 4 regala och 5 konsistoriell.
Kontraktets folkmängd uppgår till 32,340 personer.
Tuna, Stora, med Amsbergs och Silfbergs
ka-peller, är en socken i Säthers fögderi af Fabln
län, belägen 2 mil S.S.V. från Fahlun och tillhör
I kl. reg. Stora Tuna sorken innefattar en stor
slättmark, dén största i Dalarna, och är omgifven
af berg och skogsmark. Den del af socknen, som
kallas Silfbergs fjerding, äfvensom gränsorna at
Gr ang ar de, äro isynnerhet bergaktiga. Ett högt
och brant berg invid Amsbergs kapell kallas
Amsbergs klack. Dalelfven, Tnna-ån och flera andr»
vattendrag genomskära slättlandet. Straxt vid
kyrkan mot söder finnes en ovanligt djup dal, som
kallas Frosshi unn, och är ungefär 15 famnar djup
saml uppfylld af många goda källor, som förena
sitt vatten med Tuna-åns. Jordmånen är af
omvexlande beskaffenhet; än stark och bård lera, sn
myrjord och svartmylla eller sand. Här och der
finnes betydlig skog; men i allmänhet har socknen
derpå snarare brist än öfverflöd. Ilafra och
blandsäd äro ortens hufvudsäde, saml dernäst ràg. Jord"
bruket synes dock lida af en försummad
boskapsskötsel och bristande tillgång på gödningsämne,
emedan en stor del af boskapens spillning F«lies
vid aflägsna så kallade fäbodar och ej kommer
åkern till nytta. I skogsbygden nyttjas svedjefall,
som ofta löna mödan. Socknen är eljest indelad
i 9 så kallade Ijerdingar, neml.: Hesse, Sltärsjö,
Morbygge, Nyboda och Stl/berg i Ulanbro, samt
Brobygge. Kjarnbygge, Skomsarby och Amundslorp i
0f-vanbro. Fyra kyrkoherdar i denna församling harfe
efter hvarandra under konungarne Gustaf !:s, Er’’i
XIV:s och Johan III:s regeringar biskoplig makt
och myndighet och kallades Tuna biskopar. T""3
var fordom med Sälber och Gränge förenad Ii"
en enda socken, och dess afskiljande derifrån
skedde 1555. Socknen bar ofia varit en brännpunkt
för ortens politiska rörelser. Ar 1525, da
allmogen genom presternes och isynnerhet den afsalle
P. Sunnanväders stämplingar blifvit uppviglad, och
oaktadt rådets varningsbref ej skickat några
fullmäktige från Dalarna till herredagen i Stockhol®;
ankom konung Gustaf I i slutet af Oktober m«
krigsfolk till Tuna hed eller Garde, föreböll
bönderne deras brottslighet, buro de föraktade sin ko*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
