Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tuna.
Tunafors
123
nungs befallningar och gåfvo tillflykt åt rikets
fiender; men beviljade dem genast nåd, då de
anhöllo om tillgift och förnyade trohetseden. Detta
var första resan; men trenne år derefter, då
Dal-sllmogen. förledd af den falske Sturen, åter visat
sig uflällig, infann sig konung Gustaf med 14,000
krigsmän vid Tuna kyrka, uppläste för dem ett af
ständerna underskrifvet bref, hvari Dalkarlarne
förklarades för rikets fiender, lät genast dömma och
afråda deras hufvudmän, men beviljade de öfrige
tillgift och lat allmogen svärja sig ny trohetsed.
Ar 1531 var dock allmogen i denna socken åter
upprorisk och återtog sina kyrkoklockor, som
blifvit alleuinade till utläodska skuldens betalande. Ar
1598, då under partistriden mellan konung
Sigismund och hertig Gari oroliga rörelser bär börjat
visa sig, utskrefs ett möte i Tuna, dit flere af
Sigismunds sakförare, såsom Skotten Jakob Näf
och Erland Björnsson Bååt infunno sig.
Allmogens sinnesstämning var då i hög grad förbittrad
mot Sigismunds anbangare. Kyrkoherden i Tuna,
0. Canuti, rymde af fruktan, hvarefter
prestgär-den plundrades, en mängd af bönderne söpo sig
fulla, och företogo sig sedan att hålla dom öfver
konungens utskickade. Näf blef dä på det
grymmaste sätt misshandlad, och då ban bad att få
lösa sitt lif med penningar och begärde att en
kirurg mätte få förbinda bans sår, svarade en ung
Dalkarl: ’’Jag skall gifva dig plåster", och klöf
med detsamma hans hufvud; oaktadt prostens i
Leksand, Terseri, föreställningar, träffade ett lika
öde tvenne andra af konungens utskickade,
nemligen Gari Bengtsson och Jöran Bonde; blott
tvenne, Olof Gudmundsson orb Erland Bååt, förmådde
Terserus att radda, för att sedan ställa dem
under hertigens dom. Detla allmogens uppträdande
vid Tuna bar i historien namnet Nattåget. Så väl
Carl XI (1673) som Fredrik 1 (1729) gjorde
besök i Tuna prestgård; den senare för att roa sig
med jagt. På Tuna hed inryckte, är 1788, 3,000
frivillige Dalkarlar för alt under G. M. Armfelts
befäl afgå till Carlstad. En del af Tuna garde
kallas nu mera Hume statt och är exercisplats för
kongl. Dalregementet. Tuna kyrka är af slen och
skall vara byggd i 12:te århundradet, men sedan
hafva blifvit förnyad; allartaflan är af Ehrenstrahl
och föreställer Kristi korsfästning. Är 1560 fanns
vid bär då varande biskopssäte en katbedral- och
trivial-skola, hvaraf nuvarande sockenskolan är en
lemning. På Tuna kyrkovall höllos ock ärligen af
gammalt vid pingst- och midsommarstiden
marknader, som besöktes af bandiande och
handtverkare från länets städer; men dessa marknader
halva sedermera befunnits både onödiga och
sedeför-derfvande, hvarföre de på socknemänncns begäran
år 1812 blefvo förbjudna. I socknen finnas Uera
betydligare gårdar och bruk, bland hvilka vi
märka: f. kungsgården Hushaya eller Hushagen (se detta
ord), Östra Sillberget, hvarest fordom på drottning
Margarethas tid voro goda silfvergrufvor, med ett
malmbrott, som äfven innehöll guld; verket är nu
mera i det närmaste nedlagdt; Bovalls 1 mil ifrån
Östra SiKberget belägna silfvergrufvor, som fört
silfverhaltig blyglans, blende och kopparmalm, men
nu äfven äro ödelagda; Skenshylte malmfält och
gallmejverk, nu mera öfvergifna; Grangshammars
bruk (särskildt beskrifvet); Vl/s/iijlle masugn (se
detta ord); A’oraä bruk, anlagdt i vattendraget från
sjön Noran, 2 mil vester om Tuna kyrka; Östra
Silßergtlaglen eller Herregirden i Tuna, som
fordom varit kungsgård, men nu mera är åt
landshöfdingen i länet pä lön anslagen; Westerviks
kopparverk i Tuna, nu mera nedlagdt;
bergsmanshyttan Laxsjö (se detta ord); majorsboställel Österby;
Hyttinge och Forsbacka, som fordom tillhörde Måns
Nilsson i Aspeboda, hvilka för dess delaktighet i
upproret 1533 tillföllo kronan, men år 1569
återlemnades åt bans dotterson, befallningsmannen
öfver Salberget P. Hansson, hvarefter Forsbacka år
1680 åler till kronan indrogs; färjestaden Båtstad
(förut beskrifven); egendomen Hångsar/vet samt flera
officersboställen. Qvinnorna i socknen sysselsätta
sig vintertiden med spånad och väfnad af lin till
afsalu, samt tillverka af lin, lärfter och rutiga samt
randiga linnevaror, hvilka sedan försäljas till
angränsande provinser; allmogen i orten är ock i
allmänhet slöjdfärdig, så att en och samma bonde
fördtår förrätta sitt smide, timra, snickra, göra
skor, kläder, o. s. v., en konstskicklighet, som
gaf Franske ambassadören grefve d’Avaux, som
under drottning Christinas tid under en resa i
Dalarna besökte Tuna, anledning att vid hemkomsten
till Stockholm skämtande säga, att han i Dalarna
funnit en socken, som bade 1,400 smeder, 1,400
skräddare, skomakare, timmermän, murare, o. s. v.
Socknens folkinäugd besteg sig nemligen på den
tiden till 1,400 personer. Här finnes nu 244 £
mtl. med en folkmängd af 8,830 personer på en
areal af 207,615 tunnl., hvaraf 16,800 äro sjöar
och kärr. Adr. Sätber.
Tunaberg, annex till Tuna socken i Nyköpings
län, är beläget vid Östersjön, I ^ mil S.S.V. från
Nyköping. 1 fordna tider har bår varit en
ansenlig kopparbergslag, som redan år 1720 försågs
med privilegier; i de djupa grufvorna brytes bår
nu äfven kristallinisk kobolt. I socknen ligger
Näfveqvarns berregärd och kopparverk, som
hämtar sin malm från Tunabergs grufvor.
Kobolt-tillverkningen vid Tunaberg uppgick år 1823 till
3,160 skàlp:d. Tunabergs kapell kallas äfven
Koppartorp. Socknen håller 33 j mtl. med 1,100
inbyggare på en areal af 22,888 tunnl., hvaraf 680
äro sjöar och kärr. Adr. Nyköping.
Tunafors är ett bruk, beläget i Klosters socken
nära intill Eskilstuna stad. Bruket grundlades ifrån
början för smidesmanufaktur, men nu mera idkas
der egentligen stängjernssmide. Här finnes nu 1
stångjernshammare med 2:ne härdar, 1
koppar-hammare, 1 kniphammare, 1 sliphus, 1
vadmals-stamp, 1 såg med ett blad och 1 qvarn med 6
par stenar. Det privilegierade årliga smidet
uppgår till 475 skepp:d stångjern och 100 skepp:d
ämnesjern eller plåtar, allt af köpelackjern.
Fral-sesmidet utgör 75 skepp:d. Ilammarskatten utgår
ined 5 skepp:d. Utom stångjernssmidet drifves bär
äfven någon manufaktur, men ej betydlig. Vat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
