- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
124

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

124

Tuna Län.

Tunell!.

tentillgången är bela året om nästan tillräcklig
för alla verken. Skeppar på Stockholm. Äges af
enkefru B. C. Hallenius. Smidesstämpeln är elt
W omgifvet af punkter.
Tuna LiHn är ett bärad, som håller omkring 7-f
qv.-mil och jemte Aspelands och Hanbörds
härader intager midten af Kalmar län, samt innefattar
3:ne socknar, nemligen Misterbult, Tuna och
Krigsdala, af hvilka den förstnämnda är skärsockeo och
de senare ligga uppåt landet. Tillsammans utgöra
de 1441 mtl. med en folkmängd af 10,906
invånare på en areal af 181,233 tunnl., af hvilka
14,810 äro sjöar och kärr. Skärgården är här
rik på vackra öar med löfskog, och orten företer
en behaglig omvexling af sjöar, skogar, berg och
floder. Åkerbruket har på de sista decennierna i
bög grad förkofrat*, särdeles genom nyodlingar,
och folkmängden bar i samma proportion stigit.
Jemte Aspelands och Sevedes härader tillhör Tuna
län Kalmar läns 2:dra fögderi, och utgör i
förening med samma härader äfven en domsaga.
Tuna LKns och Sevedes kontrakt inom
Linköpings stift, innefattar samma åtta pastorater som
Tuna läns och Sevedes härader tillsammantagna,
med tillägg endast af Rumskullas annex, Hessleby,
som är beläget inom Jönköpings län. Af dessa
pastorater är ett (neml. Wimmerby) regalt, 2
patronell och de öfriga 5 konsistoriell.
Folkmängden i kontraktet uppgår till 23,683 personer.
Tuntiylioliii, ett berustadt säteri i Smedslorps
socken af Cbristianstads län, 3 mil från Ystad, bar
en åbyggnad med angenämt läge i en insjö,
Tun-byholms-sjön, som innesloter 13 stycken bolmar,
bevuxna med skog; denna sjö har fordom varit ett
kärr, men genom uppdämningar blifvit gjord till
hvad den är. Söder ut äro omgifningarna något
enformiga och skoglösa, men på norra sidan om
gården tillstöta lummiga bokskogar.
Huvudbyggningen är två våningar bög, utom vindsvåningen,
samt stor och väl indelad. Till säteriet böra 8T7?
skatte-arbetsbemman, 2:ne augmentsbemman, 11
stycken rå- och rörstorp, 16 gatbus, en mjöl-,
stamp- och sågqvarn, samt ansenlig skog af bok
och ek. Trädgården innehåller 3 tunnland och är
belägen på fasta landet. I sjön finnes godt fiske.
På gårdens ägor finnas ock flera fördelaktiga
stenbrott. Tunbyholro var mot slutet af I7:de seklet
en kungsgård, och har säkerligen utgjort en del af
Bornholms vederlag. Hela godset rustar nu 10
ryttare eller karabinierer. Gården blef på
1730-ta-let ombyggd af dåvarande ägaren, en kapten
Piper, och bar, då denne kort derefter blef
befordrad till landshöfding i Österbotten, gått igenom
flera slägters bänder, samt ägdes vid början af
detta århundrade af krigsrådet C. 11 Palm.
Tnnrterfelt, JUrgen, förut kallad Tiiniler,
var först borgare och handelsman i Karva, så
rådsförvandt, borgmästare och 1676 borggrefve
derstädes. Blef följande året kommerse-president
tillika och uppböjdes 1678 i adligt stånd, för de
mänga tjenster och försträckningar ban gjort
Svenska kronan. Afled 1688. Hans stjufson och
tillika måg,

Tunderfelt, Gustaf Johan, förut kallad de
Rödes, född i Moskau 1656, blef 1681 fänrik
vid ett garnisons-regemente i Narva, men gick
kort derefter uti kejserlig tjenst i Ungern, och
gjorde sedan måogåriga vidlyftiga resor genom
nästan alla Europas länder. Sed8n ban
hemkommit, befordrades ban 1700 lill öfverstlöjtnant vid
general YVellingks regemente i Narva, och
utnämndes d. 26 Febr. 1710 till öfverste för
Weslman-lands regemente; men stupade tvenne dagar
derefter i slaget vid Helsingborg. Han bade erhållit
sitt adelskap på samma gång som stjuffadern och
under dennes nummer.

Tuneld, Krik, son af komministern Erik
Tune-I i as i Westmanland, föddes d. 22 Aug. 1709.
Måste under sina studieår, såsom ganska meddellös,
uppehålla sig medelst konditionerande, hvilket dock
icke hindrade bonom att göra utmärkta främste;
i vetenskaperna, synnerligen i Grekiskan. Den 23
April 1731 fick den skicklige ynglingen utföra elt
hedrande uppdrag, att nemligen "betyga
akademiens i Upsala fägnad öfver konung Fredrik I:s
födelsedag" uti en oration på Grekisk heroisk vers,
hvilken ban sedan sjelf fick till konungen aflemna,
då denne, sedan ban hört honom uppläsa
åtskilliga stycken derur, begåfvade bonom med en
ansenlig gåfva af dukater. Ett annat prof på sin
stora kanskap i Grekiskan fick han tillfälle alt
aflägga tvenne år senare, då han öfverlemnade en
tryckt lyckönskan pä Grekisk vers till det dä till
Stockholm ankomna Turkiska sändebudet Mehemed
F.flendi, hvars medföljande sekreterare och tolk
var Grek. Uti Upsala studerade Tunelius icke
allenast Latin och Grekiska, utan äfven med stor
flit de moderna språken, samt afhörde nästan all*
föreläsningar, frän metafysiken till botaniken.
Slutligen begynte ban isynnerhet studera tbeologien,
och ämnade blifva prest. Af denna anledning
utgaf han pä Svensk vers en öfversättning af
Davids botpsalmer; men bestämde sig sedan för en
annan bana. Blef 1737 magister och följande året
e. o. kanslist i riksarkivet, ifrån hvilken lid ban
antog namnet Tuneld, hvilket, likasom
fäderne-namnet Tunelius, var taget af Tuna i Dalarna,
der farfadern, Jöns Larsson, varit bergsman. Ar
1739 började ban sitt namnkunniga stora
geografiska verk öfver Sverige, hvilket mödosamma
arbete han företog utan något allmänt understöd och
atan all lön. Följande året förklarade väl
konungen, på ständernas framställning derom, det
Tuneld borde blifva förbjelpt till lön på någon
ordinarie stat; men sådant inträffade dock sedan
aldrg-All den uppmuntran, ban för detta förtjenstfull
arbete erhöll, var en gåfva af 15 dukater utaf
hofmarskalken friherre Carl De Geer. Då verket,
ander riksdagen 1741, först utgafs, dediceradl t’11
ständerna, fick Tuneld företräde uti
sekreta-ul-skottet och öfverlemnade exemplar deraf till
männen, då det formligen togs till protokollet, a"
ban skulle vedergällas och uppmuntras; men delis
gick aldrig i fullbordan. All den uppmärksamhet,
som visades bonom, var alt ban 1742 erhöll bof’
auditörs karakter, saml följande året användes a"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free