Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tunge.
Tånge|.
125
förrätta en tillfällig fältsekreterare-syssla. Så väl
förut som efteråt anmälde sig denne förtjente man
liera gånger till både civila och lärda sysslor; men
misslyckades alltid. Omsider fattade ban det
beslut att ej mera besvära vederbörande med
tjen-ste-ansökningar, utan att i stället blifva
landlhus-bålla re, och äfven härutinnan visade ban samma
nit, som på vetenskapernas fält. Ur ett
fullkomligt ödesmål upptog ban 1751 en jordlott,
hvilken han uppodlade, bebyggde och förvandlade till
en herrlig egendom. Att han under tjden likväl
fortsatte sina studier, synes af det pris om trettio
dukater, ban 1754 vann i vitterhets-akademien för
en skrift om Folkunga-àttens i Sverige upphof. År
175S fick ban hofrätts-assessors karakter. Mot
slutet af sin lefnad, anhöll ban bos konuogen om
någon pension, i anseende till det mångåriga och
kostsamma arbete, ban nedlagt på kännedomen om
riket; men äfven härtill uteblef bifall. På sin
ålderdom utgaf ban en llitloria om Engelbrekt. Han
afled på sin gärd Eriksholm d.’3 April I7S8. Hans
Geografi öfver Sverige utgafs i förnyade upplagor
åren 174!, 1746, 1757, 1762 och 1773 i ett
band, alltid med ansenliga tillökningar och
förbättringar, samt 1785 och 1793 uti trenne band. En
åttonde, ofullbordad, upplaga, bar i senare tider
utkommit.
Tunge är ett bärad af omkring qv.-mil i Norra
Bohuslän, och innehåller ett enda pastorat,
nemligen Foss med annexerna Ilåby och Svarteborg,
hvilka tillsammans utgöra I49£ mtl. med 7,217
inbyggare och en areal af 62,046 tunnl., af
hvilka 2,889 äro sjöar och kärr. Jemte Sotenäs och
Sörbygdens, Lane och Stångenäs härader, tillhörer
Tunge härad Sunnervikens fögderi. (De fyra norr
ut belägna häraderna, neml. Qville, Tanum, Wette
och ßullaren utgöra nemligen Norrviken eller den
egentligen s. k. Wiken.)
Tunge, jemte Hålanda, Sköfde och S:t Pehr, är
annex till Skepplanda och ligger vid Götha elf i
Ale bärad af Elfsborgs län, 4 J mil N.N.O. från
Götheborg. Jordmånen består af lera och sand.
Skogen är otillräcklig för behofvet. Socknen
håller 14^ mtl. med en folkmängd af 630 personer
på en areal af 5,439 tunnt., hvaraf 390 äro sjöar
och kärr. Adr. Götheborg och Kattleberg.
Tungel, Kila Lnraaun, till Brandtbäll, en
ättling af Loren|z von Tungeln, hvilken 1501
inkom från Böhmen till Sverige och blef höfvidsman
för Westgötba infanteri, var räntmästare hos
konung Carl IX samt inspektor öfver den kongl,
räntekammaren och tullarna. Hans son,
Tungel, Lara, född 1582, studerade i Jena och
Strassburg, der ban 1609 och 1610 utgaf
juridiska disputationer, samt utnämndes, straxt efler sin
hemkomst till fäderneslandet från trettonåriga
utrikes resor, 1621 till sekreterare af staten.
Sedermera nyttjades ban i flera diplomatiska värf och
afgick tvenne gånger såsom ambassadör till
Frankrike. Adlades 1631, dä ban vid samma tid
nämndes till resident vid Kursacbsiska hofvet. Afled af
pesten 1633 uti Dresden. Ännu namnkunnigare blef
dennes yngre broder,
Tånge|, Wåla. Född 1599; han befordrades 1624
till refendarie i hofkansliet, 1627 till
häradshöfding i Daga härad, 1630 till kongl, sekreterare
eller skrifvare i rådet och 1634 tillika till
häradshöfding i Kåkinds härad. Adlades 1637 nnder
broderns nummer, då ban först antog namnet Tungel,
efter att förut hafva kallat sig Nils Nilsson.
Slutligen blef ban 1651 hofkansler, drottning
Christinas sekreta-råd samt Custos af det kongl, störrr
och mindre sigillet. Etter en oloflig
kärlekshandel med Elisabeth Cygnæa, dömdes ban 1661 att
plikta 2,000 R:dr till S:t Catharina kyrka, och fick
med detsamma afsked från sin tjenst. Likväl
erhöll han tvenne år senare ett offentligt uppdrag
att i Brabant uppköpa åtskilliga publika
handlingar och skrifter, dem Christian II bortfört fråu
Sverige; men detta uppdrag kom ej till
verkställighet. Han afled år 1665, sedan ban mot slutet
af sin lefnad varit föremål för en mängd
anklagelser och obehagliga rättegångar, samt efter band
förlorat allt anseende. Nils Tungel framstår
alltjemt såsom en högst smutsig karakter, så att det
ej kan annat än väcka den högsta förvåning, att
en sådan man kunnat blifva uppböjd till höga
äreställen. Redan 1639 finnes ban hafva varit
formligen mutad af Danske ministern Peder Wibe för
att spionera på Svenska rådet, der ban förde
protokollet. Denna handel dref ban många år, utan
att blifva npptäckt. Regeringen tyckes dock
omsider hafva upptäckt nägot sekreterames förräderi,
hvarföre Oxenstjerna äfven vid de vigtigaste
angelägenheterna brukade visa ut Tungel och de
andra skrifvarne, hvarefter ban sjelf förde pennan.
Som man ej kunde beslå Tungel med bans
förräderi, men likväl starkt misstänkte det, sökte man
i tysthet aflägsna honom. Ären 1637 och 1641
erbjöd man bonom att blifva under-stålbållare i
Åbo, samt 1642 i Ingermanland; men ban
vägrade att antaga dessa anbud, och stannade bellre på
sin förra plats, lian älskade icke Oxenstjernorna,
och var ej heller af dem gerna sedd; men sökte
så mycket ifrigare ställa sig in bos Pehr Brahe
och Salvius, till hvilken senare ban skref flera
bref med förklenliga omdömen om Oxenstjernska
partiet. Vid 1647 års riksdag begagnades ban att
för hofvets rakning underhandla med bönderne,
och vid hofvets sedan följande stämplingar emot
Oxenstjernorna, var han en ständig mellanlöpare,
ofta begagnad af drottning Christina, hvars
förtroende han i hög grad förstått att vinna genom
smicker och lismeri. Del var äfven med bans
tillhjelp, som den hemliga brefvexlingen emellan
Christina, Wasaborg och Salvius blef under
Westfaliska fredsverket underhållen. Äfven när ständerna
skulle öfvertalas alt erkänna Carl Gustaf såsom
efterträdare, blef Tungel mycket använd. Vid
tbron-afsägelsen gaf Christina bonom ett till Carl Gustaf
stäldt bref, hvaruli hon vidt och bredt ordade om
Tungels stora tillgifvenhet för konungahuset i
allmänhet och särdeles för prinsen, till hvars fördel
ban inför drottningen vid hvarje tillfälle talat, och
för hvars antagande till thronföljare ban nitiskt
arbetat. Hon anbefallde derföre Tungel till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
