- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
131

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TynderU.

Typografiska FSreningen. 131

lionde ifrån fienderne intagas, skulle höra begge
rikena till och på begges bekostnad underhållas;
samt 4) att båda rikena borde blifva lika
delaktiga uli all möjlig vinst och förlust. Närvarande
på Svenska sidan voro dessutom hertigarne Erik
och Waldemar, marsken Thorkel Knutsson,
riksrådet och Östgötba-lagmannen Bengt Magnusson
till Ulfåsa, Thure Ketlilsson, Albrekt Stigson
livide och Gudmar Månsson, S:t Brigittas svärfader,
hvilka samtlige bekräftade öfverenskommelsen med
sina namn och signeter, såsom särskilde löftesmän.

TynderM, jemte Ilässjö samt Lögdöns och
Lagfors bruksförsamlingar, annex till Ljustorp, är
beläget inom Medelpads fögderi, 24 mil S.V. från
Hernösand. Socknen utgör en landtudde på
Medelpads östra sida, och är på tre sidor omgifven af
hafvet. Nödtorftig skog finnes och
boskapsskötseln är lönande. Allmogens förnämsta näringsgren
är fisket. Vid hafskusten finnes en beqväm bamn,
kallad Sheppshamtt. Socknen håller lO^ mtl. med
773 inbyggare på en areal af 8,401 tunnl.,
hvaraf 250 äro sjöar och kärr. Adr. Hernösand.

Tynnelsö, ett vackert gods och slott i
Öfver-Sela sockeo, är beläget på en ö i Mälaren, gent
emot Strengnäs. Stället bar förr varit en
kungsgärd, och i ännu äldre tider biskopssäte. Ön
synes af biskoparne i Strengnäs hafva varit bebyggd,
och till residens använd redan innan Stockholm
byggdes, och historien vet att förmäla om eo
fiskare under Tynnelsö, soin, dä ban vid dess
stränder fångat en skön lax, lät de orden andfalla sig:
"Lax, Lax, lerbak
Ej kommer du på bispens fat";
hvilket qväde den obemärkt närvarande biskopen
besvarade med orden:

"Det svär jag vid min bispebatt
Du skall sofva i tornet i natt";
hvarefter fiskaren genast gjorde sig klar, och,
mumlande för sig sjelf hvad ban ämnade företaga:
"Mitt vadmalssegel och ekebåt
De skilja mig och bispen åt";
genast begaf sig till sjös, tog vägen till
Stockholm, nedsatte sig der och inrättade vid dess
ännu obebyggda bolinar ett fiskläger. Tynnelsö
förblef emellertid ända till år 1527 i
Slrengnäsbi-skoparnes bänder, hvilka äfven befästade dess
slott och der stundom vågade bjuda den
verldsliga makten spetsen. Biskop Sigge af
Sparre-ät-ten, som omfattat Christians parti, försvarade år
1452 med en besättning af 100 raske män
Tynnelsö slott mot konung Carl Knutsson. Vid
Christian Il:s framträngande i riket år 1520 efter
Stu-reus död, samlade sig adeln på Tynnelsö bos
dåvarande biskop Mathias Lilje, hvilken sedermera
blef den som krönte konung Christian; men icke
dess mindre, emedan ban i början gjort bonom
motstånd, få dagar derefter inåste bestiga bålet.
Pà Tynnelsö blef sedermera äfven junker Tbomas,
en Cbristian II:s ståthållare i Finland, som der
förfarit grymt och omenskligt, bängd i ett
bastrep, sedan han af Gustaf Erikssons sjöbefälhafvare,
Erik Fleming, blifvit uppsnappad i sjön. Efter
reformations-riksdagen år 1527 måste ändtligen bi-

skop Sommar till konung Gustaf afstå Tynnelsö,
hvars fästningsverk dä raserades. Gustaf I höll
der sedermera bofhållning åt sin gemål och sina
barn, och drottoing Margaretha Lejonhufvud atled
här d. 26 Aug. 1551. Ar 1561 förläutes slottet
till Gustaf l:s tredje gemål, Catharina Steobock;
1572 till hertig Carls första gemål, Anna Maria,
1592 till bans andra gemål, Christina, 1605 till
Carl Filip, och 1628 jemte Räfsnäs lill Maria
E-leonora. Af drottning Christina bortgafs det är
1644 till hennes hoffröken Elisabeth Carlsdotter
Gyllenhjelm, och indrogs slutligen af Carl XI till
kronan. Enligt ett riksdagsbeslut är 1734
öfverläts Tynnelsö åt grefvinnan Womarofski till
evär-delig egendom i afbetalning på elt län, som
konung Carl XII gjort bos hennes man, som var en
systerson till kossack-cbefen Mazeppa. Sedan den
tiden bar godset varit i enskilda bänder. Ön
håller vid pass en mil i omkrets och bar en utmärkt
vacker belägenhet. Genom eo tillbyggnad, som
den nämnda Elisabeth Gyllenhjelm lät verkställa,
blef slottet på hennes tid öfverallt 3 våningar
högt och bade fyra utskjutande flyglar. Bland
godsets torpare och underlydande dagsverkare
säges yppighet och brännvinssupande bäfva nog
mycket inrotat sig, och en olycklig följd deraf var
för ej mänga år sedan den olyckshändelsen, sem
då inträffade, att af elfva eller tolf personer, som
efter förrättad! arbete vid berregården
öfverlemnat sig. åt vällefnad och dryckenskap, och
balfru-sige begifvit sig till sjös, för att efter ankomsten
till Strengnäs ytterligare rusta ut, omkring tio
drunknade. Godset äges nu af en brukspatron
Hebbe.

Typografiska FOrenlniren, stiftad d. 3 Okt.
1846 i Stockholm, af och för idkarne af
boktryckeri" och stilgjuteri-yrkena, åsyftar att, genom
personlig beröring, samverkan och enighet,
gemensamt, på hvad dess ledamöter kan bero,
befrämja och uoderstödja allt, som för desamma
kan vara nyttigt och gagnande; att derjemte
utgöra en föreningspunkt, hvilken, alltid i
öfverensstämmelse med ledamöternes tid och tillgångar,
bereder dem bildande, nyttiga och nöjsamma
förströelser, såsom hufvudsakligast genom läsning och
sång, äfven andra nöjen, på proposition af
leda-möterne. Likasom det tillkommer föreningens
ledamöter att iakttaga aktning och humanitet
sinsemellan, likaså bör ock hvarje ledamot söka i
fortfarande ädel rigtning bidraga lill det, som
förenar nytta med nöje, d. v. s. till det, som
alltmer gör föreningen till ett samlingsställe för
själsodling och ett lörbållande, värdigt det namn
föreningen bär och det bildande yrke ledamöterne
utöfva. — Personer uloin yrket, herre eller
fruntimmer, hvilka antingen genom gåfvor, genom
föredrag i vetenskapliga ämnen, genom exeqverande
af musik eller sång, eller eljest i ett eller annat
afseende intressera sig för föreningen, äga till
densamma tillträde och få nian afgifter begagna sig
af ledamots alla rättigheter; likväl ej bevista de
allmänna sammankomsterna förr än efter slutade
öfverläggningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free