Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TUrne.
TUniefalla.
139
der, adlades han 1698, nnder N:o 1,419. Han
afled barnlös d. 5 Juni 1739, och med bonom
ut-slockoade hans ätt.
Ttirne, Olof von, son af justitieborgmästaren
i Stockholm Mikael Hansson Törne, hvilken
härstammade från den på Erik XIV:s tid namnkunnige
koekte-böfvidsmannen Nils Olofsson, föddes 1686
och blef 1719 förordnad till kommerse-junkare
eller extra ordinarie assessor i
kommerse-kolle-gium, uti hvilken beställning han 1726 adlades
ander N:o 1,797. Befordrades 1728 till
kommissarie och 1729 till ordinarie assessor i
kommersekollegium. Utnämndes slutligen 1732 till
kommerseråd. Afled d. 23 Juni 1745. Dennes broder,
Ttirne, Mikael von, född 1682, blef, efter
idkade studier, år 1700 volontär vid
fortifikationen, saml befordrades sedan 1702 till löjtnant och
1703 till kapten vid Helsinglands tre- och
fem-männings-regemente. Erhöll på begäran 1705
ko-DDDgens tillstånd att göra tjenst vid arméen i
Polen och utförde samma år Dalregementets
rekryter till Warschau, hvarest han utnämndes till
ryttmästare vid södra Skånska kavalleriet, med
hvilket regemente han gjorde följande årens
fälttåg i Polen och Ukrän samt deltog i flera
träff-ningar, deribland i slaget vid Pultava, hvarefter
ban blef fången vid Dnieperströmmen orb fördes
till Moskau. Hemkommen ur fångenskapen 1722
fick han majors karakter. Adlades 1727 under
N:o 1,82 4. Blef sedao major, och var 1741
öfverstlöjtnant. Han dog d. 23 Dec. 1744.
TOrne, Petter von, son af tullinspektören i
Norrköping Malts Hansson Törne, föddes d. 2 Juni
1690 och blef 1704 volontär vid fortifikationen,
1706 förare vid gardet samt 1707 sergeant och
kort derefter fänrik derstädes. Bivistade sedan
slagen vid Holofzin och Pultava, i hvilket
sistnämnda han blef fången. Efter hemkomsten ur
fångenskapen 1722, befordrades han lill löjtnant,
i hvilken beställning han 1731 adlades under N:o
1,857. Utnämndes 1737 till major vid Nylands
fotregemente, och deltog såsom sådan uti 1741
och 1742 årens Finska krig. Öfverstlöjtnant 1747
och R. af S. O. 1748. Blef slutligen 1752
öfverste för Tavastehus läns infanteri-regemente.
Dödsåret obekant
Ttfrneblad, Hengt Jonas, föddes d. 20 Sept.
1782 af bondeföräldrar och tog silt namn af
födelseorten, socknen Törnefalla nära Westervik.
Blef 1802 student i Upsala och ingick 1808 i
Pommerska fältkontoret. Fick följande året en
befattning vid tullen i Stockholm, hvarjemte ban
äfven var anställd på ett handelskontor. Emedan
hans ringa befattningar, dem han för öfrigt efter
år 1810 torde alldeles hafva öfvergifvit, lemnade
bonom bögst otillräckliga inkomster, måste han
försörja sig med litterär industri, och började först
uppträda såsom publicist, i hvilken egenskap ban
åren 1810—1812 utgaf Nya Posten, 1816 — 1817
Föreningen, Skandinaviskt Folkblad, samt 1817—
1818 Svenskt Nalionälblad. I början af sin bana
var han oppositionsman. Det var den olyckliga
fabeln, Räfvarne, införd i Nya Posten, som tände
hopens raseri emot grefve Fersen och blef
närmaste anledningen till detta ohyggliga mord.
Äfven uppträdde han emot Polyfem och den Nya
Skolan; men blef snnrl en af dess mest nitiske
kämpar och drog tillika med Hammarsköld i
härnad mot Grewesmöhlen. Sedan han lärt känna
Schiller, synes han hafva velat göra
öfversättningen af den store skaldens dramatiska arbeten till
elt af sitt lifs förnämsta uppgifter. Också utgaf
ban Don Carlos, samt Jung/run af Orleans och
Wallenstein, och hade ännu ett par andra
utarbetade, men företaget måste snart upphöra i brist
- på förläggare. Sedan öfversatte han Fouqués
Smärre Homaner, samt Dödsförbundet och Undine.
Som dessa arbeten dock inbringade föga, màsle
ban för bröds skull söka undfägna allmänheten med
allehanda plockgods i den roliga genren, såsom:
Försök titi ett Svenskt-krUiskt Real-lei ikon och
Gubben med Skåpet, m. fl. Äfven utgaf han en roman
i tre delar, Friherre Dolk. Bland hans bästa
origi-nalarbelen räknas skriften: Ideal titi en sann ock
äkta qvinnobitdning. Han dog i Stockholm d. t Aug.
1820.
TUrueereutz, Johan, före sitt adlande kallad
Thuronius, blef, efter idkade studier vid Äbo
akademi, 1691 kanslist vid amiralitets-kansliet uti
Carlskrona och kort derefter aktuarie.
Befordrades 1698 till notarius uti amiralitelsrätlen och
bi-vistade derpå 1700 års sjöexpedition samt
land-stigningen på Seland. Utnämndes 1702 till
notarius i amiralitets-kollegium, uti hvilken beställning
han åren 1709, 1710 och 1711 deltog i nästan
alla då förefallande sjöexpeditioner, isynnerhet uti
1710 års sjödrabbning emellan de Svenska och
Danska örlogsfloltorna i Kiögebuglen. Efter att
år 1712 hafva blifvit befordrad till
amiralitets-sekreterare, bivistade han samma års sjöträffning
under Landt-Bügen och gjorde sedan följande årets
sjötåg med bufvudflottan, då han tillhandagick den
kommenderande general-amiralen med uppsättande
och expedierande af alla de vigtigaste handlingarna.
Utnämndes 171 5 till assessor i Äbo hofrätt; men
förrättade en tid tillika sekreterare- och
justitiarie-tjen-sterna vid den uti Stockholm varande skepps- och
galer-eskadern. Upphöjdes 17 I 9 i adligt stånd orb
åtnjöt någon tid ett stort anseende; men dömdes 1721
af en kongl. kommissarialrält till fyratio markers
böter samt förklarades assessorsembetet förlustig och
ovärdig att för all framlid användas i någon Kongl.
Maj:ts och rikets tjenst, för det han sitt
anförtrodda justitiarie-embete orältfärdeligeo förestått,
samt svikligen bandlat uti domen öfver en kapten
von Bassewitz, hvilken samma år begått dråp i
Stockholm pä en köpman.
TUrnefalla, annex till Westerviks stad, är
beläget i Södra Tjust härad, 1 J mil V.N.V. från
Westervik. I socknen märkas säteriet Bleckhem,
nu mera tillhörigt enkefru friherrinnan Nordenfalk;
köpingen Almvik med spikbammare, tegelbruk och
mjölqvarn; Kjellsåker, 2 oförm. mtl. dels frälse,
dels krono, samt pastorsbostället Törnsfalla. Flera
sågqvarnar finnas i socknen. Antalet af mantal
ar 25 J med en folkmäogd af 1,234 personer pä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
