- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
143

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ubbe den Frisiske - Ubechel, Mathias Otto - Ubir - Uddeholmska bolaget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att de genomsköto Ubbe med tjugofyra pilar, så
att, ehuru han i det längsta fäktade, han dock
slutligen föll död ned. Han hade då i striden
förut nedlagt sex kämpar och sexton andra män, samt
dessutom illa sårat ett stort antal af konung Rings
kämpar.

Ubechel, Mathias Otto, son af rektorn vid
skolan i Wolgast H. Ubechel, föddes 1708. På
femte året miste han sin fader och straxt derpå
modern, hvarefter han af fattigdom måste begifva
sig i handtverkslära; men redan då, vid blott 10
års ålder, kände han hos sig en så brinnande lust
att läsa, att han beslöt, att så snart som möjligt
vore, öfvergifva verkstaden. Hans mästare, en
guldsmed, som märkte hans läslust, och hvilken
vid ett tillfälle råkade få höra honom innerligt
bedja Gud om den nåden att få blifva en af hans
tjenare i prediko-embetet, skaffade ändtligen in
honom i Stettinska pedagogium, der han njöt både
undervisning orfi uppehälle. Snart utmärkte han
sig genom så lyckliga studier, att han kunde
offentligen en gång hålla ett tal till konungen af
Preussen, hvilken med stort välbehag afhörde
detsamma. Vid 18 års ålder kom han till akademien
i Greifswald, der han med utmärkt flit studerade
uti fyra år, och gjorde sig känd så väl genom
snille och qvickhet, som genom en stor fromhet.
Sedan han blifvit prestvigd, kallades han till
medhjelpare vid Tyska skolan i Malmö, der han
tjenstgjorde i tvenne år, men när sedan denna syssla
skulle tillsättas, gick han miste derom, vid
lottkastningen med en annan, som fått lika röstetal.
Utnämndes 1732 till bataljonspredikant vid
garnisonsregementet i Malmö och kommenderades 1739,
tillika med detsamma, till Finland. Der erhöll han
snart kallelse till kyrkoherdesysslan vid Tyska
församlingen i Wiborg; men vägrade att emottaga
den. Efter nederlaget vid Willmanstrand måste
hans hustru och barn fly till skogs, och han sjelf
tredje dagen derefter lemna all sin egendom i
sticket samt rädda sig på en gammal båt och
sedan i nära fem veckors tid uti hunger och elände
uppehålla sig i ödemarker, hvarunder han, af
okunnighet om vägarna, flera gånger var nära att falla
i fiendernas händer. Då han, alldeles maktlös och
utblottad, återkom till arméen, måste han från
Ryska soldater återlösa sina egna böcker, hvilka
blifvit plundrade, och då stor brist förefanns på
prester, fick han ensam tjenstgöra såsom predikant
för flera regementer, predikande än på Tyska, än
på Svenska, slutligen äfven på Finska, hvilket
språk han under tiden lärt sig. År 1742
utnämndes han till fältprost. Efter krigets slut, led han
länge verklig nöd med sin familj, emedan han icke
lyckades erhålla någon befordran; men ändtligen
erhöll han på en gång kallelse till Tyska kyrkan
i Götheborg och till den Svenska i Christianstad.
Han antog kallelsen till den förra, och blef der
tjenstgörande uti 14 hela år, under tiden flera
gånger uppförd på förslag till större pastorater,
men alltid utan framgång. År 1747, då han skulle
presidera vid ett prestmöte i Götheborg,
sammanskref han en disputation Om Herrans Nattvard; men
efter den var författad på den s. k. filosofiska
metoden, som ansågs för anstötlig, och han ej
kunde förmås att sammanskrifva någon annan, sedan
denna blifvit ogillad, blef ingen dispntation af.
Omsider blef han 1755 domprost i Götheborg och
året derpå theologie doktor vid jubelfesten i
Greifswald. Ifrån denna tid var han jemnt sjuklig och
tänkle mest på döden. Hans kropp var ovanligt
fetlagd, hans lynne glädtigt; han talade som han
tänkte, och lefde som han lärde, eftergifven i sin
egen, men mycket noga i Guds sak. En slagfluss
lade honom i grafven 1759, och han dog rätt
förnöjd, efterlemnande ett barnrikt, men medellöst hus.

Ubir uppgifves hafva varit en vida berömd
forntida runristare, hvilken säges hafva lefvat på Olof
Skötkonungs tid. Hans namn återfinnes på flera
ännu i behåll varande runstenar, ehuru ovisst kan
vara, huruvida dermed bör förstås alltid samma
person som denne.

Uddeholmska bolaget. Det bolag, som bär
detta namn, har under något öfver ett sekels
tillvaro från en ringa början småningom vuxit till
sin närvarande betydenhet, då det disponerar ett
ägovärde af minst en million R:dr B:ko,
sysselsätter omkring 6,000 menniskor och utöfvar ett
mäktigt inflytande öfver en hel landsort, hvars
jern- och trädvarutillverkning det betydligt
utvidgat. År 1669 byggdes först af J. Carlström på
säteriet Uddeholm i Råda socken 2:ne hamrar och
en masugn, äfvensom Uddeholms hylla och
Uddeholms hammare med 1,006 5/10 skepp:d smide, samt
Stjerns hammare med 920 skepp:d smide, då
anlades. År 1721 öfvergick Uddeholms säteri och
2:ne hamrar med frälsebesittningsrätt genom köp
och gifte till B. G. Geijer, som åren 1731—34
äfven anlade Geijersholms bruk och 1740 inköpte
Motjernshyttan i Filipstads bergslag, samt år 1746
äfven anlade Gustafsfors bruk vid Kno-elfven. Af
dessa egendomar inrättade B. G. Geijer vid sin
död, som sistnämnda år timade, Uddeholms bolag,
hvilket förordnande hans fru, som till de förra
godsen äfven lade Lovisebergs bruk på Qvarnäs
hemman i Råda socken, vid sin död bekräftade.
Deras son, Emanuel Geijer, blef nu Uddeholms
bolags förste disponent och förvärfvade åt
detsamma, omkring år 1756, Tabergs grufvefält i
Fernebo härad och Sunnemo hytta i Elfvedals.
Med kungligt tillstånd uppbyggde bolaget år 1781
en kapellkyrka, som fick namn af Gustaf Adolfs
kyrka, anslog lön och boställe åt pastor, samt
inrättade en vexelundervisningsskola, m. m.
Genom köp under åren 1796—1812 förvärfvades
ytterligare åt bolaget Föskefors bruks- och
landtegendom i Eks härads socken. År 1830 anlades
Ufvanå bruk vid Ufvan och norra ändan af sjön
Nain, äfvensom Munkfors och Slöjdefors bruks- och
landtegendom, med sågverk, qvarn, tegelbruk,
privilegieradt laxfiske och husbebofssåg samma år
inköptes i Rensätters socken. Vattnet till dessa
verk ledes genom en sprängd och en gräfd kanal
från Klarelfven. Jernvägar äro ock anlagda, så
väl för att öfver edet transportera bolagets
samtliga verks effekter, som ock för att nedföra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free