Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uddevalla - Uddevallare - Uddson, Sigge - Uf - Uffo, biskop i Strengnäs - Uffo, äfven kallad Kristoffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess rörelse nu åter synes befinna sig i stigande.
Dess handelskorps utgjordes år 1840 af 3
grosshandlare och 31 minuthandlare, och antalet af
stadens fartyg uppgick till 5 skepp om
tillsammans 174 läster. Dess förnämsta importartiklar
voro tobak, vin och salt, deremot trädvaror och
spannmål det förnämsta, som exporterades.
Stadens handtverksmästare voro sistnämnda år 67 i
25 särskilda yrken. Uddevalla är för närvarande
en vacker, regelmessigt bebyggd stad, som af en
å, kallad Befja-å, afdelas i två trakter, den norra
och södra, af hvilka den senare dock är
jemförelsevis mindre betydlig. Stadens förnämsta torg,
beläget på norra sidan, kallas Gustaf Adolfs torg.
Antalet af hus och tomter är 456 och många ibland
dem äro bebyggda med stenhus om 2 våningars
höjd. Folkmängden uppgick år 1844 till 3,600
personer. Bland stadens publika byggnader
utmärker sig isynnerhet kyrkan, belägen mellan
strömmen och ett berg, kalladt Agneberget; bland
kyrkor är hon den vackraste i Bohuslän, försedd med
ett orgelverk och en af Westin målad altartafla.
På Agneberget står stadens klocktorn. Andra
betydligare hus äro rådhuset, om 3 våningars höjd,
beläget vid stora torget, och lärdomsskolans om
2 våningar. En åttondels mil ifrån staden ligger
dess hamn, som är god och säker, men har ett
grundt inlopp, så att större än 14 fots
djupgående fartyg der ej kunna passera. Stadens jord
utgör 7 hemman eller tillsammans 5,197 tunnl.,
hvaraf 246 utgöra åker, 402 äng och 4,549 skog och
utmark. Den är värderad till en summa af 129,600
R:dr B:ko. Ett större sockerbruk, flere garfverier och
ett skeppsvarf äro i staden anlagda. Äfven ett
boktryckeri med 2 pressar är här inrättadt, och
Bohusläns tidning utgifves derifrån. Staden har en
borgmästare och flere rådmän, och antalet af
borgerskapets äldste utgör 24. Dess vapen har af
gammalt varit en ek emellan 2:ne granar. Stadens
inkomster af räntor, tolag, hamnpenningar m. m.
hafva under senaste åren i medeltal uppgått till
omkring 2,550 R:dr B:ko, hvaremot utgifterna stigit
till 8,640 R:dr årligen, hvilkas öfverskjutande
belopp till större delen blifvit uttaxeradt på
invånarne. Hela statsbidraget uppgår inalles till 16,822
R:dr B:ko. Staden äger en lägre lärdomsskola med
3 lärare och tillsammans omkring 40 lärjungar
inom 3:ne klasser, samt en vexelundervisningsskola,
som står under fattigdirektionens inseende, och der
undervisningen besörjes af en lärare. Genom
bidrag af konungarne Carl XIII och Carl Johan jemte
flera enskilda personer, såsom Hrr B. Bagge, A.
Wennerberg och enkefruarna Bjerkelin och
Tranchell, äger stadens fattigvård en donerad fond af
omkring 13 eller 14,000 R:dr B:ko, och har
dessutom allt sedan 1600-talet haft ett hospital och
barnhus, som en tid ägde utlånade kapitaler.
Omkostnaderna för stadens fattigförsörjning uppgick
år 1843 till 2,912 R:dr B:ko. Äfven en
sparbanksinrättning, ett länslasarett och ett kurhus
finnas inom staden. Staden äger ock egen
stadsläkare och stadskirurg. En fjerdedels mil söder
om staden ligger det bekanta Gustafsberg (se detta
ord). Strax vester om staden ligger det så
kallade Skansberget, der ännu spår synas efter fordna
försvarsverk och befästningar, hvilka så väl under
Hannibals- som Krabbe- och Gyldenlöws-fejderna
tappert försvarades af Danskar och Norrmän.
Ännu år 1719 var den der uppförda skansen i
brukbart skick; men vid ett diktadt rykte om ett
påtänkt fiendtligt anfall, blefvo nämnda år dess
kanoner störtade i hafsdjupet. Söder om staden går
sjelfva landsvägen öfver höjder, som äro kända
under namnet Kapellbackarna (se detta ord).
Uddevallare, en blandning af kaffe och
brännvin eller kognak, är i Bohuslän en älsklingsdryck
och har, såsom namnet antyder, först varit i bruk
i Uddevalla. Den kallas äfven ”Gök” eller ”Halfva”
och begagnas begärligt vid alla tillfällen, i glädje
och sorg, under helg- och hvardag, ofta äfven af
qvinnorna.
Uddson, Sigge, af den gamla adliga Winstorpa-
eller Gyllenstjerne-ätten, en ganska lärd och
lagfaren man, blef redan 1419, då han ännu var
dekanus, antagen till biskop Bryngels i Skara
medhjelpare vid hvarjehanda embetsförrättningar.
Efter dennes död 1430, insattes han till dess
efterträdare, och sedan regerade han med mycken
myndighet öfver Skara stift. Han var en af sin tids
inflytelserikaste män och uppträdde flera gånger
på ett utmärkt sätt under konung Eriks af
Pommern oroliga regering. På herredagen i Wadstena
1434 tvangs han, tillika med de öfriga riksens
råd, af Engelbrekt att uppsäga konung Erik all
tro och lydnad. Han dog d. 31 Dec. 1435,
såsom det säges, afdagatagen med förgift af några,
hvilka misstänkte honom att hemligen stämpla för
den afsatte konung Eriks återuppsättande på thronen.
Uf (Strix bubo). Hörer till uggleslägtet, är ofvan
svartspräcklig med rostgult och grått, inunder
rostgul med svarta långsfläckar och tvärvågor,
ögonen stora eldröda. Honan, är 2 fot och 4 tum
lång, men hannen något mindre. Förekommer
öfver hela Sverige, och har ett obehagligt läte, likt
en menniskas nödrop. Han gör mycken förödelse
bland skogsfogel och harar, och jagar mest i
skymningen. Till och med räfven är ej säker för
honom; han anfaller unga kalfvar af rhen, hjort och
rådjur, förtär äfven mullvadar, råttor och möss.
Fångas med slagjern eller sax.
Uffo har varit biskop i Strengnäs omkring år 1216,
ehuru man för öfrigt känner nästan ingenting
rörande hans öden och bedrifter.
Uffo, äfven kallad Kristoffer, son af en
Trugot, hvilken förekommer med tillnamnet Volpius,
hvarföre han äfven förmodats hafva tillhört den
gamla Ulfvaslägten, insattes 1230 af påfven
Gregorii IX:s legat, kardinalen Otto, till erkebiskop i
Lund. Straxt efter tillträdet till
erkebiskops-embetet, lät han på egen bekostnad i Lund anlägga
och med underhåll förse ett kloster för
Fransiskanerne eller Gråmunkarne. Den oroliga regering,
som fördes af konung Waldemar samt hans söner
Erik och Abel, hvarunder kyrkan led mångfaldigt
förtryck, föranlät erkebiskop Uffo att 1245 hålla
ett kyrkomöte i Odense med alla sina lydbiskopar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
