Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
180
Urbanus.
Urtima Ting.
en, till den gäld, som veterlig var. Har
efterlefvande maka försummat att sin egendom afträda,
och ej eller sökt boskillnad, stånde med
arfvingarne i lika ansvar. Försummar förmyndare alt
omyndigs rätt till befrielse från boets gäld
bevaka, svare sjelf för den gäld, som ej utgå kan af
hvad den omyndige i boet äger. Arfvinge eller
efterlefvande maka, som förskingrar något af
boets egendom, svare för nil gäld, som förut
veterlig var, der ej den, som boskillnad sökt, sådan
förmän vinner, och det skingrade till den
egendom hört, som uodanskiftas får. Då arfvingar
göra sig urarfva, eller efterlefvande maka sin
egendom eller giftorätt aflräder, värden
borgenä-rerne kallade alt böras, och om den afträdda
egendomens förvaltning besörja.
Urbanus, en utländsk biskop, men osäkert från
hvilket land, säges hafva varit en af de
allraförst kristne lärare i Skåne, hvilken redan tidigt
nppträdde för att omvända del la landskaps
inbyggare frän bedendomeo. Vid en ort i Skåne,
benämnd Sandhammar, utvisar landtfolket ännu det
ställe, som allmänt i trakten kallas biskop Urbans
graf. Urbani ilat/, den 25 Maj, är ännu bos vår
allmoge en vigtig bemärkelsedag, och det påstås,
alt om icke all höstråg är i fullt ax den tiden,
så blir det säkert ett hårdt år. På den gamla
runslafven utmärktes dagen med en biskopsmössa
och en blomma eller ett ax. Biskop Urbanus
omtalas såsom en orolig inan, och väntas alllid storm
eller urväder på Urbani dag. Deraf bar det
äfven kommit, att den, som är lAycket stormig och
orolig till sinnes, af landtfolket ofta kallas en
Urbanus.
Urbota mal kallas sådana brottmål, som ej få
med penningar försonas.
Urtl (Mytb ) Den äldsta af de tre heliga
nornorna, ödets höga gudinnor. Hennes namn (Urd)
betyder del förflutna. ||ennes systrar voro:
Werdan-di, det närvarande, och Skuld, det tillkommande.
Ur ilas bruna (Mytb ). En helig källa, belägen
vid den roten af asken Ygdrasil, der nornorna
bade sin boning. Eddan berattar, alt allt hvad
som kom i den brunnen, blef sä hvitt som hinnan
i elt äggskal. Ur denna brunn togo nornorna
hvarje dag vallén och stänkte på trädet, så att
det ej skulle torka eller ruttna.
Urminne* liiifil. Det är urminnes häfd, der man
någon fast egendom eller rättighet i så lång tid
oqvald och obindrad besulit, nyttjat och brukat
bäfver, att ingen minnes, eller af sanna sågo vet,
buru bans förfäder eller fàngesmän först dertill
komne äro. Sådan häld gäller ej i en by och
tegeskifte, eller i dess åker, äng, sjö, skog och
mark, skift och oskift, ej heller uti öppen skog
och mark, byar emellan, utan rå och rör eller
annan bolstada skillnad, men väl för rörlagd eller
instängd utgjord eller urfjäll, qvarn eller annat
vattenverk, öar och bolmar, samt fisken. Urminnes
häfd gäller ock å besittning i allmänning. De så
kallade linsänken i Helsingland, hvilka sedan
ägodelningar af den förut samfälta marken för sig gått,
för somlige ligga inom deras granoars rågäng,
äro af enahanda beskaffenhet med ofvannämnde
nr-fjellar och qvarställen. Klandras urminnes häfd,
vise då med gamla och laggilda bref och skrifter,
eller trovärdige män, de der om orten val
kunnige äro, och på ed sin vittna kunna, att de
hvarken sjelfve vela, eller af andro hört, någon tid
annorlunda varit hafva.
Ursliult, med Almundaryd, en socken i Kinnevalds
härad af Wexiö län, är belägen 5 mil S. från
Wexiö, och tillbör 2 kl. konsist. Socknen är 4
mil lång och 2 mil bred, och delas af sjön Åsnen
nästan i tvenne hälfter. Pastoratet ar det största
inom länet. Marken är bergaktig, ojemn,
stenbunden och vattensjuk. Korn och vårråg sis
bär mest, dernäst något bvele, ärter, blandsäd
och potäter. Löfskog af ek och bok finnes bär
allmänt. Braxen, sik, mört och andra fisksorter
fångas ur sjön Åsnen, och från èn annan sjö i
socknen, kallad Mien, fångas aborrar och braxnar af
ovanlig storlek. I socknen märkas trenne
säterier: Odeniviittahutt, Ti ekorna och Hosmtlla, af hvilka
det förstnämnda är störst. Här linnes äfven ett
kronoålßske, kalladt llafsbaltan. Den del af
socknen, som ligger på öar i Åsnen, kallas
Öje/ier-dim/en eller Oj ar ne. I sjön Åsnen skola nemligen
finnas inalles 3<>5 öar och holmar, och en sägen
går, alt en missgeroingsman skolat ligga en natt
på hvarje af dem, men ihjålfrusit på Frösön. Den
största af dem beter Sirkon. Socknen innehåller
3,520 inbyggare och 54 J mtl. pä en areal af
55,21)5 tunnl., hvaraf 17,430 äro sjöar och kärr.
Adr. Wexiö.
Ursina, en af de trenne sköldmör, hvilka funnos
uti Harald llildetands bär uli Bråvalla slag och
den förnämsta af dem, förde konungens
hufvudbanér uli denna märkvärdiga strid. Om henne
berättas, att då Starkodder, efter elt väldigt
(aktande, blodig och illa sårad rusade emot henne,
skall bon hafva ytlrat: "Visst är det dödsraseriet,
som kommit på dig, och lärer nu din dödsstund
vara för handen," hvartill Starkodder genmält:
"Först skall du fälla konungens banér." I
detsamma hogg ban venstra banden af henne, så att
ba-néret föll till marken.
Urtima Ting. Gifves någon skuld för grof
miss-gerning, och faller ej laga ting snart in, sätte da
bäradsböfding särskildt ting, och kungöre det
kn-nungens befallningshafvande; lillsäge ock
kronofogden att kalla nämnd samman, så ock dem, som
nödige äro. Kommer allmänt rykte upp om groft
brott, och finnes dertill skälig misstanka, både ock
häradshöfdingen särskildt ting, ändå att ingeo derå
kärer. Tvista män, och äskar käranden särskildt
ting, söke då hofrätten, som tillåter det, om ban
vill kostnaden hålla. Tappar den svarande, gälde
ej annan kostnad än den ä laga ting göras skulle.
Är någon sak så vidlyftig, att den ej kan å laga
ting slitas, och sämjas parlerne inför rätten om
särskildt ting, dä må häradshöfdingen det
bålla-Kronans saker och andra allmänna mål måge ock
å särskildt ling urskiljas. Utom hvad nu är sagdt,
bör urtima ting hållas i följande fall: I) poslens
öfverfallande eller borttagande af postväska eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
