Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wallerius.
Wallerius.
215
moverades till filosofie magister. Såsom eo otmärkt
käonare af masiken, förordnades ban till
mnsik-direktör vid akademien, samt fick äfven af
konungen uppdrag, att, dä Svenska nya psalmboken skulle
utgifvas, dertill författa tjenliga noter: Han var
äfven en stor älskare af vitterhet, och tjenstgjorde
flitigt vid det akademiska bibliotheket. Slutligen
utnämndes ban 1690 till matbeseos professor i
Upsala. Dog år 1716. Sonen,
Wallerius, Gttran, föddes i Upsala år 1683,
och åtnjöt af sin fader en så väl vårdad
uppfostran, att ban vid nitton års ålder kunde framträda
för den lärda verlden med en väl utarbetad
afhandling: De Taranlula, nti hvilken ban ådagalade djupa
kunskaper uti musik, dans, mathematik och
naturkunnighet. Försedd med ett stipendium
mechani-cnm ingick ban 1703 uti bergs-kollegii tjenst vid
Stora Kopparberget, der han 1706 befordrades
till marcbscheider. Snart fick ban bär händerna
fulla af arbete med mätningar och kartors
upprättande öfver de vidlyftiga grufvorna i Stora
Kopparberget, Salberget och flera andra ställen.
Med understöd af bergs-kollegium företog han
derefter en utrikes resa. Sedan ban besökt Danmark,
uppehöll ban sig en längre tid vid de Sachsiska
och Böhmiska bergverken, der han bland annat
lärde sig grundligen proberkonsten. Derefter
besökte ban Frankrike och Holland, uti hvilket
sednare land han noga undersökte dervarande
skeppsbyggerier, qvarnverk, slussar, dammar,
fabriksanläggningar m. m. Sedan begaf ban sig 1710
öfver till England, der ban isynnerhet inhämtade
kunskap i glassliperi, samt förfärdigandet af
optiska glas och mikroskoper. Mot hösten samma år
återvände ban till fäderneslandet, då ban återgick
till sin tjenstgöring vid Fablu grufvor.
Befordrades 1714 till bergmästare öfver Upland och
We-ster-Norrland, samt transporterades 1722 derifrån
till Öster- och Vesterbergslagen. Kallades till
ledamot af vetenskapssocieteten i Upsala, samt blef
1730 assessor i bergs-kollegium, Ar 1742
invaldes ban äfven till ledamot af
vetenskaps-akademi-en, bland hvars handlingar ban qvarlemnat flera
värdefulla uppsatser. Dog år 1744.
Wallerius, Kils, son af kyrkoherden i Stora
Mällösa, Erik Wallerius, föddes Nyårsdagen 1706,
och blef, sedan ban genomgått gymnasium i
Strengnäs, 1725 student i Upsala. Det var vid denna
tiden, som den Wolffianska filosofien här börjat
införas, och denna lära fann synnerligt insteg bos
den unge Wallerius, som 1731 blef filosofie
magister, 1735 docens, och 1737 filosofie adjunkt.
Äfven blef snart tilloppet af bans lärjungar så
stort, och bans lärosal besöktes af en sådan mängd
studerande, att dagen ofta ej räekte till för dem,
som åstundade bans undervisning, utan att ban
ibland måste börja kl. 2 om morgonen, hvarefter
den ena hopen aflöste den andra ända till aftonen.
Sällan förgick någon dag, att ban icke åtminstone
fick bålla föreläsningar uti åtta till tio timmar,
och detta icke allenast uti theoretiska och
praktiska filosofien, utan ock uti de flesta delar af
ma-tbematiken och naturkunnigheten. På sådant sätt
tillbragte» elfva bela år, efter hvilkas förlopp ban
ändtligen befordrades till log. et metaf. professor.
Nu syntes ban hafva kommit till det, som
egentligen var bans sak; men det var dock endast en
beredelse till ett annat, som skulle blifva baos
rätta och stora föremål. Sedan ban 1751 låtit
prestviga sig, och året derefter blifvit utnämnd
till tbeologie doktor, hade han 1755 den äran att
kallas till förste innehafvare af den nya
theologi-ska profession, som biskop Kalsenius stiftat, och
hvilken det tillhörde alt upptaga och vederlägga
alla de inkast, som otron kunde göra emot kristna
religionens hufvudgrunder. Häri fick han nu
tillfälle att visa sin rätta styrka och de gåfvor, med
hvilka ban i rikt mått blifvit utrustad. Hans
oförskräckta mod, lågande nitälskan och
genomträngande förstånd visade, alt ban var född till en
kämpe för den stridande församlingen. Han afled
den 16 Augusti 1764. Bland bans skrifter
märkas: Systeina metahysicum ; Compendium Logicte;
Psyculoyia empirica; Psocliologia rationalis;
Præno-tionei Theologicæ m. fl.
Wallerius, Jolian Ootsnliall*, son af prosten
och kyrkoherden i Stora Mellösa, E. Wallerius,
föddes år 1709, och blef, efter alt hafva
genomgått Strengnäs gymnasium, 1725 student i Upsala.
Sedan ban der med berömlig flit lagt sig på de
filosofiska vetenskaperna, isynnerhet mathematik
och fysik, och äfven något studerat medicinen,
promoverades ban 1731 till filosofie magister.
Samma år öfverreste ban till Lund, för att be-
1 »
gagna professor von Döbelns och arkiater Stobæi
föreläsningar i medicinen och naturalhistorien,
hvaruti ban snart gjorde sådana framsteg, att ban 1733.
antogs till medicine adjuukt vid akademien, och 1735
promoverades till medicioe doktor. Uppförd på
förslaget till den efter arkiater Rudbeck ledigblifoa
botanices professionen i Upsala, och sedan äfven
på ett annat professorsförslag, lyckades ban dock
icke att härvid vinna befordran, men erhöll i
stället fullmakt att vara medicine adjunkt vid Upsala
akademi. Är 1748 kallades ban till ledamot af
kejserliga akademia naturae curiosorum, och tvä
år derefter till ledamot af vetenskaps-akademien i
Stockholm, vid samma tid, som ban utnämndes till
chemiæ molallurgiae et pbarmacentices professor
i Upsala. Han sökte då att få säte och stämma i
medicinska fakulteten, men detta afslogs, på
fakultetens tillstyrkande, af konungen, med tillägg, att
kemie-professorn endast skulle vid filosofiska
examina noga undersöka medicinae studiosi, och
deröfver lemna dem särskildt betyg, samt tillika med
medicinska professorerne hafva inseende öfver
Upsala apotbek. Med ifver började ban genast att
arbeta på inrättandet af ett laboratoruim cbemicum,
hvilket ban också 1752 fick i gång, hvarefter ban
sedan ensam arbetade dervid ända till år 1758, dä
till bans lättnad en laborator på stat blef förordnad.
Kallades 1763 till ledamot af
vetenskapssocieteten i Upsala, och afträdde 1767 sin profession.
Sedermera blef han 1772 R. af W. O.,
hvarefter ban kallades till medlem af kejserliga
vetenskaps-akademien i Petersburg och till ledamot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
