Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ständigt hade han all möda ospard, för att väl
uppfylla sitt lärarekall. Hans barn blefvo under
namnet Wallenstedt, upphöjde i adligt stånd.
Wallkebo, ett härad af Linköpings län,
innehåller socknarne Nykil, Gammalkil, Kappestad,
Sjögestad, Wikingsstad och större delen af
Ledberg; derjemte höra ock mindre delar af Ulrika
och Slaka till häradet. Vid Bankebergs
gästgifvaregård i Wikingsstads socken har häradet sitt
tingsställe. En plog synes tecknad i häradets
sigill. Hemmanens antal utgör 203, med 6,467
inbyggare på en areal af 65,372 tunnl., hvaraf
2,450 äro sjöar och kärr. Tillsammans med
Wifolka utgör Walkebo härad en domsaga.
Wallkärra, med Stångby, en socken i Torna
härad af Malmöhus län, är beläget 1/4 mil N.N.V.
från Lund, och tillhör 3 kl. præb. Lerjord och
jemn mark är här rådande; men ingen skog
finnes, blott torfmosse. Socknen är
præbende-pastorat till theologiska fakulteten i Lund.
Hemmanen äro 7 5/6, med en befolkning af 606
personer pä en areal af 3,055 tunnl., hvaraf 6 äro
sjöar och kärr.
Wallmark, Pehr Adam, föddes å
komministersbostället Stora Egnared i Kellsjö socken uti
norra Halland d. 1 Januari 1778. Blef 1793
student i Lund, 1799 e. o. amanuens och 1803
ordinarie amanuens vid kongl. bibliotheket i
Stockholm. Förordnades 1805 till bokhandels- och
boktryckeri-ombudsman, samt anställdes äfven såsom
bibliothekarie vid Engströmska bibliotheket. Kongl.
vice bibliothekarie 1807, samt efter revolutionen
1809 förordnad till sekreterare i den kommitté,
som hade i uppdrag att utarbeta förslag till
tryckfrihetsförordning. Utnämndes 1811 till kongl.
bibliothekarie, och 1819 till kansli-råd. R. af N. O.
1830. Kallades till ledamot af vitterhets-,
historie ock antiqvitets-akademien, af vetenskaps- och
vitterhets-samhället i Götheborg, samt af Société
de Litterature et des Beaux Arts i Gent. Efter
att år 1842 hafva tagit afsked från kongl.
bibliotekariebefattningen, har han alltsedan varit
bosatt på landet. Kanslirådet Wallmarks förtjenster
om vitterbeten äro ganska stora, och de af
honom utgifna arbeten uppgå till ett högst betydligt
antal. Deribland må isynnerhet anföras: Sång
öfver slaget på Köpenhamns redd 1801; Samling af
skrifter i äldre litteraturen; Handen, skaldestycke,
belönt med Svenska akademiens andra pris; Amalia,
eller de Finske flyktingarne; Sång till Finska
arméens ära, belönt med Svenska akademiens stora pris;
Jurnal för litteraturen och theatern åren
1809—1813; Allmänna jurnalen åren 1813—1823; Min
första resa till Stockholm; Stockholmska promenader;
Svenska språkets skönheter i vers och prosa;
Sulioterne; Pohlen till Europa m. fl.
Vallmo (Papaver). Af detta slägte förekomma
inom Sverige fyra särskilta arter, som växa dels
bland säden i åkrarna, dels på jordvallar, samt
ätas af boskapen; men äro för öfrigt icke kända
för någon synnerlig hushållsnytta. Den
märkligaste arten af detta slägte, Papaver somniferum,
som gifver det bekanta opium, är hos oss icke
inhemsk, men förekommer dock allmänt i
trädgårdar, och är stundom förvildad i deras närhet.
Det illaluktande och giftiga ämne, som kallas
opium, fås af örtens fröhus, men sjelfva fröen
ega ej samma lukt och smak, utan äro hvita och
välsmakande, samt begagnas till matredning och
oljeslageri; det sistnämnda dock mindre i Sverige,
der jemförelsevis mindre olja förtäres, än i
Tyskland och Frankrike. Näst olivträdet gifver ingen
i Europa odlad växt så god och smaklig olja,
som denna vallmoart. Af ett tunnland, besådt med
vallmo, skola fyra tunnor frö kunna skördas, samt
af dem ända till 48 kannor olja erhållas, utom en
myckenhet särdeles för kreaturen användbara
oljekakor.
Walloner. För att med skickligt arbetsfolk kunna
bearbeta jerngrufvan vid Taberg, införskref
konung Gustaf II Adolf, efter freden i Knäröd,
bruksförvaltare och smeder (s. k. Walloner) från
Franska Flandern, hvilka också här införde en
förbättrad smidesmethod, känd under namn af
Wallonsmide. Ludvig De Geer, som 1643 från
kronan inköpt Dannemora grufvor, jemte bruken
Löfsta, Österby och Gimo, inkallade till deras
utvidgande och förbättrande äfven en mängd
främmande arbetare. Genom användande af
wallonsmide, äfvensom till följd af malmens egen
utmärkta godhet, vann snart
Dannemora-tillverkningen det stora anseende, som den ännu bibehåller,
af att vara det bästa jern i verlden man känner.
Benämningen ”wallonsmide” har sin härledning från
Pays de Vallons, den trakt uti Flandern omkring
städerna Lültich och Namur, hvarifrån De Geer
införskref sina smältare, masmästare,
hammarsmeder, bruksbyggmästare, kolare och andra
brukshandtverkare.
Wallqvist, Seth, kyrkoherde i Kuddby 1791,
ord. hofpredikant 1789, kyrkoherde i Eskilstuna
1799, theol. doktor, riksdagsman vid riksdagen
1809, L. af W. O., död d. 27 Juni 1836. Ansågs
på sin tid såsom den rikaste prest i riket, jemte
prosten Stenhammar. Hans son,
Wallqvist, Elof, chemiæ adjunkt och laborator
vid Upsala universitet med professors titel, R. af
W. O., är född i Kuddby d. 14 Nov. 1797, blef
magister med andra hedersrummet i Upsala 1821,
chemiæ adjunkt och laborator 1823, hvartill 1838
kom professors titel, och 1849 Wasa-orden.
Företog åren 1825—1826 en utländsk resa genom
Tyskland, Frankrike, England och Danmark, och
har förestått chem. professionen flera terminer.
Föreläser sedan 1838 publikt de delar af kemien,
som för läkarekunskapens studium äro nödvändiga.
Har utgifvit disputationer, recensioner och strödda
uppsatser i utländska tidskrifter, m. m.
Wallqvist, Olof. Denne Gustaf III:s bekante
gunstling, som endast monarkens död hindrade
från att stiga till de högsta värdigheter syntes
icke af sin härkomst bestämd att uppnå lyckans
höjder, ty hans fader var endast komminister i
Edsbergs socken i Nerike, der sonen Olof föddes år
1755. Undervist af honom, kom ynglingen år
1773 som student till Upsala, der hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
