- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
226

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wan&s.

WhbXi fästning.

halfannan k 2 alnars djup anträffas, vittar ännu
derom. Socknens kyrka qvarstår sedan katbolska
tiden, ehtfru tillbyggd. Man ser der ed altartafla,
som kan tillslutas med dörrar, samt för öfrigt en
mängd män oeh qvinnor om hvarandra, de
fleste illa målade. I elt skåp visar man en bild,
föreställande Olof den Helige, trampande pà ett
troll. Socknen innehåller, 341 mtl., med 766
Inbyggare pà en areal af 5,531 tunnl., hvaraf 35
äro sjöar och kärr.
Hanna, ètl säteri i Gryts socken af Skåne, 2 mil
N. om Christianstad, utgöres af mtl., med
underlydande 39 mantal frälsehemman. Ett kongl,
slott, som tidigast af alla i Skåne skall hafva
blifvit befästad! med vallar, grafvar och
vindbryggor, bar fordom bär varit anlagdt.
Hufvudbyggnaden, fästan mycket oregelbunden, samt pä olika
tider tillkommen, har ock ännu ett åldrigt
utse-eride. En del af dess murar äro 2 J- alnar tjocka.
Tvenne flygelbyggnader, en park och fyra alléer
äro på sednare tider anlagda. Äldste kände
ägarens namn är Jep Hagedahl (år 1423); men på
Gustaf I:s och hans söners tid tillhörde gården
Sten Bilde, den berömde astronomen Tycbo
Brahes morbror, hvilken afled som landsdomare i
Skåne (år 1585), och skall hafva varit en lärd oeh
bildad man, som anlagt de första glasbruk och
pappersbruk i Skåne, och kanske äfven i bela
Danmark. Under denne egares tid, blef Wanås med
flera andra gårdar afbrändt, vid fältherren Jakob
Hindrikssons infall i Skåne. Efter freden i
Köpenhamn år 1660 kom VVanås till Svenska kronan såsom
vederlag för Bornholm, hvarefter egendomen blef
försåld till en Svensk man, doktor Jakobns, oeh.
sèdermera tillföll grefliga slägten Pntbus, som ägde
den till år 1753. Sistnämnda år inköpt af
friherre C. A. H. Hamilton, öfvergick den snart
genom gifte till generalen friherre C. Adlerfelt, som
afled år 1768, och gjorde Wanås och Bifvaröd till
fideikommiss. Genom fröken C. Adlerfelts
giftermål, år 1791, med kontreamiralen grefve Hans
Fr. Wachtmeister, tillföll godset sistnämnda slägt,
i hvars bänder det ännu är. Parken och
trädgården bälla tillsammans 20 tunnl., och i den sednare
Cnnas 400 famnar spalier-murar, beklädda med
persiko- och aprikosträd, vinrankor m. in. Äfven
ett Calcinerverk finnes vid gården.
Waniis fästning. Till beredande af ett
centralförsvar, dit, i händelse af hotande fara, de för
krigets förande behöfliga förråder skulle kunna
samlas och sättas i skygd, utan att binda eller
fbrlama härens rörelser, beslöt konung Carl
Johan är 1819 ätt på en uti Wetlern utskjutande
udde anlägga en fästning, der landets naturliga
beskaffenhet i betydlig män underlättade
befästandet, så att, jemförelsevis med fästningsverkens
rymlighet, byggnadskostnaden blef ganska inskränkt.
Ett gynnsammare läge för en dylik fästning torde
knappast finnas inom något land. Omgifven, inom
ett afstånd af 15 till 30 mil af våra folkrikaste
och vigtigaste landskap, då man undantager de
sydligaste, hvilka hafva sin vapenplats i
Christianstad, måste Wanäs fästning utöfva det största

inflytaada på försvaret, hvarhelst inom denna rymd
kriget föres. Åt alla håll knnna krigsförnödenhettr
afsändas derifrån sjöledes, omedelbarligen samt inan
ett eller två dygn, till olika trakter af Nerikt,
Östergötbland, Småland, Westergötbland,
Wera-land, Dalsland och Bohuslän, samt, med
begagnande af blott 6 mils landväg, äger den enahanda
förbindelse med Södermanland, Westmanland oeh
Upland. Med lika lätthet kunna stora förrådir
af lifsmedel samlas vid denna fästning, dit äfven,
i händelse af ett befaradt anfall mot bufvadstaden,
rikets der befintliga redbarheter kunna inom några
få dagar flyttas till en i alla hänseenden säker
förvaringsort. Deremot anlades Wanäs fästning
tillräckligt aflägset och undandraget, för att icke
vara blottställd för en fiendes första och
verksammaste anfall. Vid ett närmare betraktande
af det omgifvande landets beskaffenhet, skall man
finna, att stora svårigheter möta en fientlig
krigshär, som försöker framtränga genom Tivedens
ovägsamma mark eller kringgå de stora
insjöurna , förutsatt att den försvarande hären är i
tillfälle att använda de medel krigskonsten
erbjt-der till ett ihärdigt motstånd i dessa, för ett
försvarskrig af naturen särdeles väl danade trakter.
Erinrar man sig derjemte, att fienden nödvändigt
måste medsläpa en ansenlig belägringstross, i
händelse han ville göra sig till mästare af denna
fästning, och hvilka otaliga svårigheter dermed
äro förenade, samt att han från eget land måste
hämta alla sina förnödenheter, hvilkas forslande
djupt in i landet ar i högsta grad äfventyrligt,
så måste det erkännas, att en tjenligare och
si-krare förrådsort knappast är tänkbar. Att
innestänga och uthungra fästningen ar väl ej heller
möjligt, enär dertill fordrades, alt fienden ägde
herraväldet öfver Wettern och omgifvande
landskap. Den invändningen, att då W7anås udde bar
ett så fördelaktigt och säkert läge, den kunnat
användas till förrådsplats utan befästningar, elfcr
dessa åtminstone göras mindre starka, måste litt
förfalla, enär en klok försigtighet bjuder, att icke
genom illa beräknad och oförståndig sparsamhet
äfventyra landets dyrbaraste förråder, samlade
ander många àrs tid, med mångdubbelt större
kostnad än fästningens uppförande fordrar, för att i
bebofvets stund användas; ty om än ett formligt
belägringsföretag blefve i bög grad svårt att
ulföra, så är det likväl ingalunda omöjligt för en
fiende att framtränga till Wanäs udde, ifall stora
motgångar eller andra på förhand oberäkneliga
omständigheter skulle nödga bären att lemna
vågen till denna sin förrådsort öppen. Vore denna
dä alldeles icke eller blott svagt befästad, si
skulle fienden bemäktiga sig förråden, samt dermed
äfven de vigtigaste medlen för försvarets
fortsättande. Men äfven om man icke förutsätter ett
sådant fall, utan till och med antager, att bären
haft framgångar, att fienden blifvit slagen uli den
ena träffningen efter den andra och att dt mest
gynnsamma utsigter låfva bons fördrifvande nr
landet, men det lyckats blott en fiendtlig
»tr6f-korps att pfi omvägar framtränga till förrådsortw

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free